Larm
Ett larm är en teknisk anordning som konstruerats med avsikten att varna vid en speciell situation, till exempel inbrott, brand eller annan fara. Brandlarm är en typ av larm som är konstruerat med avsikten att larma vid brand eller brandfara. Brandlarm aktiveras ofta med automatik med hjälp av detektorer eller brandvarnare med sensor som känner av värme eller rök genom att jonisera rökatomerna med ett radioaktivt ämne (ofta Americum) så att röken leder ström som sätter igång larmet. Radioaktiva brandlarm ska bytas vart femte år. Brandlarm kan även utlösas manuellt när man provtestar brandvarnarna. Inbrottslarm är ett typ av larm som är konstruerat med avsikten att larma vid inbrott. I folkmun kallas det även för hemlarm eller villalarm och finns både med och utan månadskostnader. Larmet kan till exempel avge ett högt ljud i samband med inbrott eller så kan det vara ett så kallat tyst larm där det går en signal till en larmcentral som vidtar åtgärder som är överenskomna med kunden eller en kombination av de båda, vilket är vanligast. Det finns även system som ringer upp förvalda telefonnummer och berättar att larmet har gått och det finns möjlighet till fjärrkvittering samt dubbel/enkelriktad talkommunikation eller lyssningsfunktion. Dessutom finns det ett larmsystem med kretskopplat 3G-videosamtal, vilket ger larmmottagare möjlighet att, förutom enbart talkommunikation och lyssningsfunktion, se uppringd rörlig videouppspelning i realtid via larmcentralens kamera/kameror. En del system erbjuder motsvarande funktion via internetkoppling (fast eller 3G-baserad). Hemlarm är larm som oftast marknadsförs för att skydda ett hem mot inbrott och brand. En trend som gradvis ökat är smarta hem där man har möjligheten att centralt styra bland annat larmsystemet, ofta på distans med SMS eller via hemmets internetförbindelse. Inom hemmet kan sensorer och larm vara kopplade trådbundet eller med trådlösa kommunikationsprotokoll såsom Wi-Fi, Bluetooth, Zigbee eller Z-Wave. En undersökning visade att 2022 hade varje femte svensk ett uppkopplat larmsystem. Liksom många inbrottslarm är systemet programmerat att berätta över telefonnätet eller internet då larmet gått. Detta kan ske genom SMS till förprogrammerade nummer (t.ex. till ägaren och grannen) eller videosamtal till ägaren eller en larmcentral, där dessa kan se vad som händer och vidta behövliga åtgärder. I de senare fallen är det ofta möjligt att kontrollera systemet med SMS eller över en telefon- eller internetförbindelse. I de fall där man kopplat in en larmcentral betalar man i allmänhet en månadsavgift. Utan ett sådant abonnemang har man i allmänhet själv ansvaret för hur systemet konfigureras och vad som görs vid eventuellt larm. Trygghetslarm är en samlingsbenämning för larmsystem avsedda att användas av äldre, funktionshindrade eller andra personer där speciella behov finns och snabba insatser kan behövas. Trygghetslarm kan delas upp i tre systemtyper. Då telefonlinjerna till hemmen allt mer monterats bort till förmån för mobiltelefonin, IP-telefoni och bordstelefoner kopplade till mobiltelefonnätet har man varit tvungen att utveckla lösningar som bygger på internet- eller mobiltelefonianslutningar. De främsta problemen är dels att dessa senare inte är lika pålitliga som trådtelefonin (avbrott är vanligare), dels att strömförsörjningen till den inblandade apparaturen vid elavbrott måste säkras lokalt, i hemmet (trådtelefonerna fick ström via telefonnätet och därmed vid behov från telefoncentralernas nödgeneratorer). Det finns i Sverige cirka 160 000 trygghetstelefoner, fördelningen mellan interna system respektive externa installationer framgår inte. Driftlarm, eller övervakningslarm, används för att övervaka till exempel tryck och temperatur i olika anläggningar. Används exempelvis i kyl- och frysanläggningar, serverrum, vattenledningar och liknande. Larmöverföring är sättet att förmedla larm från en larmanläggning till en eller flera larmcentraler.
Sjöbo kommun
Den vita storken är Sjöbos kommunfågel. Den 31 december 2015 fördelades Sjöbo kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön. Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 2 090, eller 11,29 % av befolkningen (hela befolkningen: 18 514 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 037, eller 6,09 % av befolkningen (hela befolkningen: 17 027 den 31 december 2002). Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Sjöbo kommun 18 514 personer. Av dessa var 1 775 personer (9,59 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer frånågot av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Åldersfördelningen i Sjöbo kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015. Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i. Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna. Det finns åtta tätorter i Sjöbo kommun. I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil. För att ta sig inom samt till och från kommun används främst riksväg 11 mot Lund och Tomelilla samt riksväg 13 mot Ystad och Hörby. Kollektivtrafik av buss utförs av Skånetrafiken genom SkåneExpressen 5 mot Simrishamn och Lund, SkåneExpressen 8 mot Malmö samt regionbuss 301 mot Ystad och regionbuss 160 mot Lund. Buss finns även till Veberöd, Hörby samt inom kommunen. Tidigare fanns det även järnvägstrafik genom Sjöbo kommun. År 1893 öppnade järnvägen mellan Malmö och Tomelilla. Trafiken varade fram till 1970 då all persontrafik och det mesta av godstrafiken upphörde. År 1906 invigdes järnvägen mellan Landskrona, Kävlinge och Sjöbo. Tågtrafiken på denna sträckningen lades ner 1953. Bland godstrafiken var jordbruksprodukter vanligast, från kommunen fraktades även gjutgods från Sjöbo bruk samt virke/trävaror från sågverken i Sjöbo och Sövdeborg. Järnvägsspåren låg kvar till 1990, eftersom de fram till dess användes som så kallad beredskapsbana. Sjöbo blev omskrivet i slutet på 1980-talet för att man höll en folkomröstning om flyktingmottagning, där nej-sidan vann. Ledande politiker bakom folkomröstningen var Sven-Olle Olsson, som bildat sitt eget parti Sjöbopartiet efter att han blivit utesluten ur Centerpartiet. Efter kommunvalet 1998 hade kommunstyrelsen majoritet för en ny politik i frågan. Man ansåg resultatet av folkomröstningen 1988 som föråldrat, och 2001 skrev kommunen slutligen avtal med Migrationsverket om flyktingmottagande på 25 personer årligen. Parkteatern i Stockholm spelade en pjäs med namnet "Senor Sjöbo" som anspelade på invandrarfrågan. Näringslivet i kommunen präglas av att Sjöbo tidigare var en utpräglad jordbrukskommun. Av de ca 2000 små och medelstora företag som finns i kommunen är ca 700 jordbruksföretag. Numer finns det flera företag runt tätorterna och det finns en rad bygg-, restaurang-, livsmedel-, vård- och serviceföretag inom kommunen. Industriföretag omfattar främst små och medelstora företag såsom Nordvalls Etikett (etikettproducent) och Scanjet (båttankrengöring) som samtliga finns i Sjöbo. Längs Västergatan har företaget Teleservice sitt huvudkontor, det är också där 60 av de runt 70 anställda arbetar. Av handelsföretagen kan nämnas Bepps, Bil-Bengtsson och Lassessons elektriska. Utanför centralorten finns bl.a. Falck Security Hemlarm Partner i Lövestad och Blenta AB (kycklinguppfödning) utanför Blentarp. Inom kommunen finns tre friskolor: Nils Månsson-friskolan (F-6) i Fränninge, Friskolan Boken (F-5) i Blentarp samt Montessoriskolan Fyrkappan (F-6) i Lövestad.
