Bergsjön
1962 presenterades en dispositionsplan för Bergsjön. På 1970-talet var aktivitetstältet Allihopa som en samlingsplats på Rymdtorget. Området fick ett föreningsliv med Fritid Göteborg som drivande kraft. Under 1970-talet bildade bland annat assyriska invandrare en förening. De kommunala bostadsföretagen förändrade den arkitektur som byggts under 1960-talet med bland annat nya färger på husen. 1980 tillkom också kollektivhuset Stacken i det som tidigare varit kontor för Göteborgshem. Initiativtagare var Lars Ågren. Området präglades av tomma bostäder under 1970- och 1980-talen och fyravåningshus på Stjärnbildsgatan blev radhus, då de övre våningarna lyftes bort. I början av 1990-talet inleddes en satsning på Bergsjön som en ekologisk stadsdel. Resultaten blev bland annat Galaxens stadslantgård, Ekohuset Bågskytten, Gärdsmossens våtmarkspark och Returhuset. I början av 2000-talet har flera moderniseringar skett i Bergsjön, bland annat genom renovering av Gärdsås Torg och spårvagnshållplatser. Bergsjön är sedan 2015 enligt polisen ett ur brottssynpunkt problemområde som klassas som särskilt utsatt område. De flesta gatunamn i Bergsjön anknyter till rymden och universum. Stadsdelen har planerats helt enligt de så kallade SCAFT-normerna (Stadsbyggnad, Chalmers, Arbetsgruppen för Trafiksäkerhet). En ringled för biltrafik omsluter hela området och återvändsgator matar biltrafiken därifrån in i stadsdelen, som ingenstans kan korsas med bil. Spårvägen har dragits fram mitt i området, till stor del genom bergtunnlar och all trafik är separerad. Den östra delen uppfördes 1965–1968 med cirka 3 700 lägenheter i 3–8 våningars lamellhus. I den västra delen uppfördes 3 100 lägenheter fördelade på 3–8 våningars lamellhus, 8-våningars stjärnhus, radhus och villor. Stadsdelens största fastighetsägare är det allmännyttiga Familjebostäder som äger bland annat de k-märkta husen vid Rymdtorget. Dessa hus fick utmärkelsen för sin ovanliga arkitektur. De uppfördes på 1970-talet och är därmed de yngsta byggnaderna i Sverige som blivit k-märkta. Göteborgs stads bostadsaktiebolag, också allmännyttigt, uppförde i sin första etapp 555 hyreslägenheter, av 1 250 planerade, i sex lamellhus med gatuadresserna: Merkuriusgatan 1-73 och Tellusgatan 6-62. Husen fick mestadels 3-4 våningar, men i dalsänkorna upp till 8 våningar. Lägenheternas storlek varierade mellan 1 rum och kokvrå och 7 rum och kök, och mellan 42,2 och 134,7 kvadratmeter. Kallhyran uppgick till 300 kronor för de minsta och 883 kronor för de största lägenheterna. Arkitekter var Stig Hansson och Walter Kiessling. Inflyttning skedde från januari 1967 och under cirka ett år. I etapp två vid Rymdtorget 1-5 ingick 200 lägenheter i 5 punkthus, och i etapp tre vid Rymdtorget 10-81 ingick 492 lägenheter i 12 lamellhus. De första lägenheterna blev inflyttningsklara på våren 1968. Lägenheternas storlek varierade mellan 2 rum och kokvrå och 5 rum och kök, och mellan 42,6 och 107,9 kvadratmeter. Kallhyran uppgick till 304 kronor för de minsta och 725 kronor för de största lägenheterna. Arkitekt för etapp ett var Sven Brolid, och för etapp tre Lennart Kvarnström. Bostadshotellet vid Saturnusgatan 1-8, ritades av Nils Einar Eriksson Arkitektkontor och innehöll 424 möblerade smålägenheter samt 3 familjelägenheter för fastighetspersonal. Av de möblerade lägenheterna var 352 enkelrum med kokvrå och 72 dubbletter med kokvrå. 34 av dubbletterna var möblerade med vardagsrums- och sovrumsmöbler och var avsedda att uthyras till exempelvis nygifta, övriga enkelrum och dubbletter var tänkta för ensamstående. Storleken på lägenheterna varierade mellan 25,8 och 74,9 kvadratmeter. Beräknad totalhyra var från 358 till 736 kronor per månad. De första inflyttningarna skedde i december 1968.
