Storstockholms Lokaltrafik
1993 genomfördes den första anbudsupphandlingen av trafik, varvid Swebus tog över några trafikområden. Därefter skedde upphandlingar så gott som årligen. Infrastrukturen har en dedikerad larm- och övervakningscentral kallad Driftledningscentralen (DLC). SL äger eller leasar spårfordonen och ställer dessa till trafikentreprenörernas förfogande. När det gäller bussar är det däremot normalt entreprenörerna som äger dessa. Genom årens lopp har SL varit leasetagare till ett antal motorvagnståg i X10-generationen, som använts av Statens Järnvägar (SJ) i andra delar av Sverige (bl.a. Västmanland). SL inköpte även ett antal Regina-motorvagnar, som dock aldrig använts i SL-trafiken och därför överlåtits till andra trafikhuvudmän. SL upphandlar trafik och servicetjänster av entreprenörer. Dessa är VR Sverige, Keolis AB, Kone, MTR Pendeltågen, MTR Tunnelbanan, Nobina, Transdev , Stockholms Spårvägar och SMW. SL Kundtjänst och SL Center drivs från 1 oktober 2015 av callcenterföretaget Releasy Customer Management AB på uppdrag av Storstockholms Lokaltrafik. Kundtjänsten är placerad i Borås, Linköping och Stockholm (SL Center och SL Kundtjänst Sergels Torg). Betalningstjänster för e-handel av biljetter och reskassa hanteras av Swedbank Pay. Även underhåll av infrastruktur upphandlas i konkurrens, bland de större entreprenörerna kan nämnas, Infranord AB, Strukton Rail, Eltel Networks, EIAB m.fl. medan drift av tunnelbanestationer och -depåer sköts av Caverion AB. SL har en mycket omfattande trafik vars stomme utgörs av pendeltåg och tunnelbana. Spårtrafiken består också av lokaltåg på Roslagsbanan och Saltsjöbanan samt av spårvagnar på Spårväg City, Lidingöbanan, Nockebybanan och Tvärbanan. Bussnätet täcker hela länet. SL äger även Djurgårdslinjens infrastruktur, men trafiken där bedrivs ideellt av medlemmar i Svenska Spårvägssällskapet. SL-nätet sträcker sig även till Uppsala och Södermanlands län med ett antal busslinjer samt pendeltåg till stationerna Gnesta, Uppsala och Bålsta. Det är cirka 800 000 resenärer som gör totalt nästan 3 miljoner resor (antal påstigande 2017) i SL-trafiken en vanlig vardag. SL:s koldioxidutsläpp uppgick under 2017 till 14 903 ton per år vilken är en minskning med 87% sen 2011 trots ökad trafikmängd, Utsläppen härrör i huvudsak kommer från busstrafiken. SL har biljettintäkter på 8,1 miljarder, övriga intäkter på 4,4 miljarder och kostnader på 18,5 miljarder kronor exkl avskrivningar (2017). Skillnaden täcks av bidrag från landstinget, 9,9 miljarder. SL AB redovisade en vinst på 483 miljoner 2017. Klicka på linjenamnet för att se kartan. Tunnelbanan Pendeltågen Roslagsbanan Saltsjöbanan Spårväg City Lidingöbanan Tvärbanan Nockebybanan. Sedan början av 1990-talet har skattefinansieringsgraden sänkts från cirka 70 procent till dagens nivå på cirka 50%. Nybodadepån (även bussdepå). SL HR Service AB (100%) (Fusionerat 2016). SL Kundtjänst AB (51%) (övertaget efter 2015 av Releasy Customer Management AB, ett privatägt callcenterföretag) (Fusionerat 2016). SL Infrateknik AB (100%) (Fusionerat 2018). SL Lidingö Trafik AB (97%) (Likviderat 2013). Fastighets AB Viggestaberg (100%) (Fusionerat 2016). Tågia AB (100%) (Fusionerat 2016). AB Transitio (5%) - anskaffar spårfordon, ägs även av 19 andra kollektivtrafikmyndigheter, regionförbund eller motsvarande. Stockholms Terminal AB (40%). Busslink i Sverige AB (30%) - Ägs idag till 100 % av den Franska kollektivtrafikgruppen Keolis (aug 2010). Busslink i Sverige AB bytte samtidigt namn till Keolis Sverige AB. Industritekniska Gymnasiet grundades år 1963. Skolan drevs genom SL:s dotterbolag Tågia och såldes år 2013. Därefter bedriver Tågia ingen verksamhet. Per-Olof Hanson, 1967–1971. Bertil Jonberger, 1971–1974. Birger Rosell, 1974–1979. Roland Björsne, 1980–1982. Bosse Ringholm, 1983–1985, 1989. Stig Dingertz, 1986–1988. Claes Ånstrand 1989–1991. Elwe Nilsson 1992–1994. Claes Ånstrand 1994–1997.
