Det turkiska badet
Det turkiska badet (franska: Le Bain Turc) är en oljemålning av den franske konstnären Jean-Auguste-Dominique Ingres. Den målades 1852–1862 och är sedan 1911 utställd på Louvren i Paris. Ingres satte stort värde på teckningen och hans stil utmärktes av en tydlig linjeföring med skarpa konturer. Även om han var präglad av sin lärare Jacques-Louis Davids nyklassicism så röjer denna målning ett drag av romantiskt orientsvärmeri. Ingres målade fler målningar med motiv från Orienten, till exempel Den stora odalisken, även om han själv aldrig reste dit. Orientalismen var en stark strömning i Frankrike allt sedan Napoleons invasion av Egypten 1798, framför allt hos Jean-Léon Gérôme, som var hedersordförande i Société des Peintres Orientalistes Français, och målade liknande motiv (se bildgalleri). Ingres målning innehåller en multietnisk samling av kvinnor i ett hamam, vilka var könssegregerade. Han inspirerades av Mary Wortley Montagus brev som beskrev de turkiska badens seralj. Hon var hustru till den brittiska ambassadören i Konstantinopel och Ingres hade kopior av hennes brev. Den främre ryggvända kvinnan som spelar mandolin har tydliga likheter med den kvinna Ingres avbildade nästan 50 år tidigare i Badande kvinna. En av kvinnorna i bakgrunden är avbildad med samma speciella fingerställning som Madame Moitessier (målad 1844–1856). Det turkiska badet har funnits i två versioner. Ingres började arbeta med motivet 1852 och den äldre versionen färdigställdes 1859. Den var fyrkantig till formen och finns bevarad genom ett samtida fotografi (se bildgalleri). Målningen köptes av prins Napoléon Joseph Charles Paul Bonaparte som dock återlämnade den till konstnären efter att hustrun Marie-Clothilde av Savojen tyckt motivet var anstötligt. Ingres gjorde därefter några justeringar och framför allt ändrade formen till en tondo för att skapa en känsla av att betraktaren tittar igenom ett cirkelformat kikhål. Han signerade och daterade den slutligen 1862 och angav med stolthet att han då var 82 år gammal. Den köptes 1865 av den turkiske diplomaten Halil Şerif Pasha där den ingick i hans konstsamling med erotiska motiv som även omfattade Gustave Courbets Världens ursprung och Sömnen. När tavlan senare erbjöds Louvren var museet först avvisande men 1911 hamnade den ändå i dess samling genom museets vänförenings försorg.
M.C. Escher
Maurits Cornelis Escher, född 17 juni 1898 i Leeuwarden, död 27 mars 1972 i Hilversum, var en holländsk konstnär och grafiker, som ägnade sig åt att utforska matematikens och filosofins mysterier med hjälp av konst. Det sades ofta om honom att han hade en "matematisk hjärna", men under skoltiden var han inte särskilt duktig i matematik. Eschers konst illustrerar sådana koncept som sällsamma slingor, nivåskillnader och perspektiv. Omöjliga figurer och paradoxer tillhör också de främsta inspirationskällorna. Escher föddes 1898 i Leeuwarden. Han var den yngste sonen till elektronikingenjören George Arnold Escher. En halvbror till honom var geologen Berend George Escher. År 1903 flyttade familjen till Arnhem där han gick i skola. Han hade dock svårigheter i skolan och fick gå om två klasser, men ljuspunkten var teckningsundervisningen. Eschers far uppmärksammade sonens konstnärliga talang och tyckte att han skulle utbilda sig till arkitekt. Från 1919 till 1922 studerade han således vid Skolan för arkitektur och dekorativ konst i Haarlem, där han lärde sig olika grafiska tekniker av bland annat Samuel Jessurun de Mesquita, en person vars starka personlighet influerade Eschers utveckling till grafisk konstnär. 1922 for Escher till Italien och bosatte sig 1924 i Rom. Under sin drygt 10-åriga vistelse där gjorde han många studieresor bland annat till Abruzzerna, Amalfikusten, Kalabrien, Sicilien, Korsika och Spanien. 1934 lämnade han Italien och tillbringade två år i Schweiz och fem år i Bryssel innan han 1941 bosatte sig i Baarn i Nederländerna. Escher avled 1972 vid en ålder av 73 år. Åtta huvuden, träsnitt, 1922. Kvinna med blomma (Jetta), träsnitt, 1925. Senglea. träsnitt, 1935. St. Peter Rom, trästick, 1935. Metamorfos I, träsnitt, 1937. Luft och vatten I, träsnitt, 1938. Kretslopp, litografi, 1938. Dag och natt, träsnitt, 1939. Metamorfos II, träsnitt, 1939-1940. Änglar och djävlar, blyerts tusch krita och gouache, 1941. Reptiler, litografi, 1943. Balkong, litografi, 1945. Tre klot I, trästick, 1945. Doriska pelare, trästick, 1945. Den andra världen I, mezzotinto, 1946. Trollspegel, litografi, 1946. Den andra världen II, trästick, 1947. Uppe och nere, litografi, 1947. Kristall, mezzotinto, 1947. Tecknande, litografi, 1948. Daggdroppe, mezzotinto, 1948. Stjärnor, trästick, 1948. Trapphus, litografi, 1951. Relativitet, litografi, 1953. Spiraler, trästick, 1953. Tre världar, litografi, 1955. Bildgalleri, litografi, 1956. Belvedere, litografi, 1958. Cirkelgräns I, träsnitt, 1958. Fiskar och fjäll, träsnitt, 1959. Trappa upp och trappa ned, litografi, 1960. Cirkelgräns IV, träsnitt, 1960. Vattenfall, litografi, 1961. Möbiusband I, trästick, 1961. Möbiusband II, trästick, 1963. Möbiusband III, trästick, 1963. Kvadratgräns, träsnitt, 1964.
