Gamla Brogatan
I början av 1900-talet utökade Statens Järnvägar bangården kring Stockholms centralstation varvid kvarteren Karpen och Braxen (med Klara badinrättning) försvann och gatans fick en östra och västra del utan sammanbindning. I samband med Norrmalmsregleringen och översiktsplanen City 67 planerades en omfattande rivning av kvarteren längs norra och södra sidan av Gamla Brogatan. Bebyggelsen i de små kvarteren som i flera fall stått som rivningshus ända sedan 1900-talets början, skulle göra plats för stora husblock och ett parkeringshus i kvarteret Lammet. Översiktsplanen City 67 fullföljdes aldrig fullt ut. Efter omfattande protester av bland andra Alternativ stad kom en ny översiktsplan, Cityplan 1977, där gavs nya riktlinjer som bland annat innebar att: "Förnyelsen skall ske utan genomgripande förändringar av kvarter och gatunät...". Gamla Brogatan med sin småskaliga bebyggelse från 1750- och 1800-talen fick stå kvar. Den illustrerar idag hur Norrmalms låga och tätbebyggda stenstad såg ut innan industrialismens genombrott. De förfallna husen renoverades och gatan blev till gågata. De flesta fastigheter är numera grönmärkta enligt Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringssystem, vilket innebär att bebyggelsen bedöms vara "särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt". År 2017 framlade Gamla Brogatans sju fastighetsägare, en idé om att omvandla gatan tillsammans med Korgmakargränd och Bryggargatan och deras gårdar till ett nytt promenadstråk med restauranger och butiker och sammanhängande gångstråk med enhetlig gatubeläggning som uppvärms på vintern. I samarbete med Stockholms stad, som redan år 2013 motionerade i frågan, bildades en fastighetsägargrupp, bland dem AB Familjebostäder, AFA Fastigheter och Fabege, för att ta ett gemensamt grepp om trakten kring Gamla Brogatan. Som förebilder nämns Hackesche Höfe och Hackescher Markt i Berlin eller Carnaby Street i London. Flera av fastighetsägarna önskar att området skall skyltas med en bågformad entréskylt, precis som vid Carnaby street. Anläggningsarbetet blev färdigt i oktober 2022. Klarabranden 1751 förstörde stora delar av Gamla Kungsholmsbrogatans östra kvarter. De flesta 1700-talshus som finns där idag uppfördes strax efter branden, delar av Gamla Brogatan 23 klarade däremot branden och hör idag till områdets äldsta bevarade bebyggelse. Gatan blev Carl Michael Bellmans sista bostadsadress, han bodde i ett hus nära Gamla Kungsholmsbron i korsningen Gamla Kungsholmsbrogatan och den numera försvunna Lilla Munklägersgatan (nu Centralstationens banområde). Där avled han den 11 februari 1795. Jacob Johan Anckarström, som mördade kung Gustav III, bodde också på Gamla Kungsholmsbrogatan, dock lite längre österut i kvarteret Lammet. På 1790-talet och fram till kungamordet hyrde en kammare i gårdshuset av nuvarande Gamla Brogatan 21. På 1970-talet förvandlades Gamla Brogatan till en affärsgata för ungdomsmode, i synnerhet jeansaffärer, och den kallades Stockholms Carnaby Street. Bland annat saluförde Klara Arbetarbod jeans och "farfarströjor" i sitt sortiment och jeansaffären Puss och Kram inledde sin verksamhet på Gamla Brogatan 34. Modebutiken Sko-Uno tog sedermera över lokalerna, men hade tidigare verksamhet i en annan butik på gatan. Bland Gamla Brogatans arkitektoniskt ganska anonyma byggnader förtjänar åtminstone två särskilt intresse: nummer 26 i kvarteret Skotten, uppförd 1909 som tryckeri för Ivar Hæggström efter ritningar av Ullrich och Hallquisth med fasader i vit jugendarkitektur samt nummer 34 i kvarteret Boken ritad på 1890-talet av samma arkitektkontor i tidens moderna så kallade Richardsonian Romantesque-stil och det enda bevarade av denna Amerikainspirerade arkitekturtyp i Stockholm.
