Fartygsbefälsexamen klass VIII
Fartygsbefälsexamen klass VIII ger i Sverige behörighet att fungera som befälhavare på ett fartyg på högst 20 i dräktighet (det vill säga båt på ca 12–15 m) och med högst 12 passagerare i kommersiell inre fart, det vill säga i svenska skyddade vatten och svenska vatten nära skydd. Med 36 månader sjötid ger examen rätt att framföra fartyg på högst 70 i dräktighet. Kursen omfattar en dryg veckas arbete och kan genomföras som distansutbildning. Motsvarande äldre examen kallades skepparexamen. Nautiska behörigheter i Sverige. Skepparbrev för inrikes fart. Fartygsbefälsexamen klass VII.
Harald Treutiger
Nils Harald Ossian Treutiger (uttal /'trœjtɪgɛr/), född 5 juni 1956 i Härlanda församling i Göteborg, är en svensk journalist och programledare. Han har lett ett antal olika underhållningsprogram i bland annat SVT, TV3 och TV4, inklusive 24 karat, Melodifestivalen, Eurovision Song Contest och Expedition: Robinson. 1993–1998 ledde han tävlingsprogrammet Rena rama sanningen. År 2011 tog Treutiger skepparexamen, och han är även verksam som skeppare. Treutiger växte upp i stadsdelen Björkekärr i Göteborg, som ett av fyra syskon. Under studietiden på Sigrid Rudebecks gymnasium medverkade han i skolshower med skolkamraten Tomas Tengby, där Treutiger syntes på scen till Tengbys texter. Efter studier på Göteborgs universitet åren 1976–1981 tog han journalistexamen 1981. Han var redan då mer inriktad åt etermedier och ordnade själv en praktikplats på SVT i Göteborg. Efter några vikariat i Göteborg och i Stockholm fick han möjlighet att börja på SVT Malmö, dit han var knuten åren 1982–1992 – först som reporter på samhällsprogrammet Magazinet (med Jan Guillou som programledare). 1989 ombads studioreportern Treutiger presentera nyheter och väder i avslutningen av ett program av "ett av alla dessa Lasse Holmqvist-program". Treutiger valde den då mindre vanliga varianten att helt enkelt sätta sig bland studiogästerna och berätta vad som hänt. Därefter presenterade han väderleksrapporten via en flanellograf med självhäftande moln och solar i en stil snarlikt Kurt Olsson. Därefter dröjde det inte länge innan TV-ledningen gav Treutiger möjlighet att gå över till en roll som programledare. För SVT har Treutiger bland annat lett 24 karat (1990–1994), Melodifestivalen (1991) och Eurovision Song Contest (1992). Åren 1993–1998 ledde han SVT:s tävlingsprogram Rena rama sanningen, och 1997/1998 var han den första programledaren för SVT:s nya tävlingskoncept Expedition: Robinson. Under sin tid som programledare för underhållningsprogram i SVT blev Treutiger bland annat känd som en lång och gänglig göteborgare med uttryck som "Okaj, okaj?". 1998 lämnade Harald Treutiger SVT för TV3. I den kanalen syntes han bland annat i Guinness rekord-TV och Jakten på ökenguldet. Det senare programmet utmynnade dock i ett publikfiasko, något som påverkade Treutigers TV-karriär negativt. Senare har Treutiger dock arbetat med program i TV4 och TV4 Plus, inklusive med Lingo, Sportjeopardy, Full bricka och Bingolotto. År 2011 tog Treutiger skepparexamen och började arbeta som skeppare på M/S Svea af Bohuslän. Han har sedan millennieskiftet arbetat allt mindre för TV och mer som konferencier, företagsägare, radiopratare och navigationslärare. Treutiger är en av sex delägare i turbåtsbolaget Kulturbåtarna. Tillsammans med Leif "Loket" Olsson spelade han in julsången "En riktig god jul". Harald Treutiger är son till Ossian Treutiger och Harriet Hast, sedan 1984 gift med journalisten Kicki Hultin (född 1956). Paret har två barn, det första fött 1985. Harald Treutigers anfader var Göteborgs första apotekare, Kilian Treutiger. Treutiger är supporter till Örgryte IS. 1987 – Jim och piraterna Blom. En riktig god jul (03:09) skapad och framförd tillsammans med Leif "Loket" Olsson.
Roald Amundsen
Roald Engelbregt Gravning Amundsen, född 16 juli 1872 i Borge nära Sarpsborg i Østfold, död 18 juni 1928 nära Björnön på Svalbard, var en norsk polarforskare. Amundsen är jämte Fridtjof Nansen Norges mest ansedde upptäcktsresande. Han var den förste som lokaliserade den magnetiska sydpolen, den förste som seglade genom Nordvästpassagen, den förste att nå fram till den geografiska sydpolen, den förste att bevisligen nå fram till nordpolen, samt den förste som nådde både sydpolen och nordpolen. Dessutom var han en av de första som använde luftskepp och flygplan i polarforskningen. Amundsen försvann i juni 1928 i en räddningsaktion efter luftskeppet Italia som havererat nära Björnön. Roald Amundsen föddes som skeppsredaren Jens Amundsens och fogdedottern Gustava Sahlquists yngsta son. Fadern dog när Roald Amundsen var 14 år och hans tre äldre bröder blev likt fadern sysselsatta med skeppsfart. Själv inledde han, enligt moderns önskan, studier i medicin. Hans mor avled dock då han var 21 år, varefter han avbröt läkarstudierna. Han inspirerades av att Fridtjof Nansen korsade Grönland 1888 och bestämde sig för att viga sitt liv till upptäcktsfärder. Det var de arktiska och antarktiska områdena som fascinerade honom. Han var tvungen att skaffa sig erfarenhet från sjön, och hans första arbete var ombord på ett sälfångstskepp. Han tog styrmansexamen vid Christiania Sjømandsskole 1895. Skepparexamen tog han 1905, i samband med förberedelserna inför uppdraget med "Fram". Även om han aldrig gifte sig var han en kort tid fosterfar till två eskimåer, Camilla och Kakonitta, som han tog med sig hem från Sibirien. Den ena hade förlorat sin mor, och den andra skulle hålla den moderlösa sällskap. De bodde i Uranienborg i Svartskog, Oppegård kommun där de även gick i skola. Under Amundsens levnadstid höll han sitt privatliv stängt för allmänheten. Först efter hans död har historikerna grävt fram information om romanser med olika gifta kvinnor. En av dem var änkan Bess Magids från Alaska, som bodde i Svartskog en vinter. Han köpte sitt bostadshus Uranienborg vid Bunnefjorden 1908. Han planerade alla sina expeditioner i hemmet. Han bodde i huset fram till sin död 1928. Huset är idag ett museum. Amundsen fick ett antal ordnar och priser under sin levnadstid, både utländska och norska. År 1917 gav han emellertid tillbaka alla tyska priser på grund av deras ubåtskrig. Amundsen blev förste ordförande i Norges flygklubb. Amundsen visste om att den belgiska forskaren Adrien de Gerlache hade planer på en resa till Antarktis med Belgica. Målet med expeditionen skulle vara att hitta den magnetiska sydpolen. Han sökte upp Gerlache, mönstrade på och blev befordrad till förstestyrman före avresan sommaren 1897. Även om det inte var planerat, frös skeppet fast i den antarktiska isen. Expeditionen blev därmed den första som övervintrade på Antarktis. Under de tretton månader skeppet var fast i isen var Amundsen med på flera kortare slädturer på upp mot en vecka. Expeditionen drabbades av skörbjugg. Gerlache förbjöd männen att äta säl- och pingvinkött. När Gerlache var så dålig att han blev sängliggande bröt läkaren ombord, Frederick Cook, förbudet och började jaga och servera det färska köttet till expeditionsmedlemmarna. Detta blev nyttig kunskap vid senare expeditioner. Förhållandet till de Gerlache blev problematiskt under övervintringen. Detta skedde bland annat på grund av att expeditionsledaren hade skrivit under ett kontrakt om att expeditionen alltid skulle vara under belgisk ledning, som innebar att om de två som var över Amundsen i rang dog kunde han inte ta befälet över expeditionen. Belgica-expeditionen var den enda gången Amundsen inte var ledare för en expedition han var med på. Amundsen blev under expeditionen nära vän till Cook, en vänskap som skulle vara livet ut. Amundsen kom att bli kritiserad för sina luftskeppsresor och han hamnade också i finansiella svårigheter. Storkors av Sankt Olavs orden (1906).
Svend Heiselberg
Svend Heiselberg, född 11 maj 1935 i Århus, är en dansk f.d. politiker (Venstre). Han var folketingsledamot 1979-2005. Svend Heiselberg var son till Christine Heiselberg, en ensamstående mor. Efter folkskolan tog Heiselberg en skepparexamen 1956 från Rønne Navigationsskole och arbetade som skeppare inom fiskeindustrin. Han startade en egen verksamhet 1967 vid Hanstholms hamn och var styrelseledamot i företagarorganisationen Selvstændige Erhvervsdrivende i Danmark. Han var även styrelseledamot i Danmarks Havfiskeriforening (1970-1980), ordförande av Hanstholm Havns fiskeriforening (1968-1980) och ledamot i Dansk Arbejde från 1976. Han är gift med företagaren Betty Grøn Jensen sedan 1960. Heiselbergs politiska karriär började som ledamot för Venstre i Hanstholms kommunfullmäktige (1968-1981) och han var i en period även vice borgmästare (1977-1981). Han engagerade sig även i regionalpolitiken som ledamot i Viborg amtsråd (1970-1978). Han kandiderade till Folketinget för Skives valkrets från 1978 och blev invald året därpå. Han kandiderade även till Europaparlamentet 1979 och 1984, men blev inte vald. Han var FN-delegat 1980 och 1982 och var ordförande av Folketingets kommunalutskott (1983) och europautskott (1984-1987). Han var även vice ordförande i skatteutskottet (1988-1990) och ledamot i finansutskottet (från 1990). Som Venstres trafikpolitiska ordförande ingick han i den s.k. Jydske trafikmafia, som också bestod av den konservativa Kaj Ikast och socialdemokraterna Helge Mortensen och Jens Risgaard Knudsen. Dessa hade ett stort inflytande på trafikpolitiken, de var positiva gentemot byggandet av Stora Bältbron och bidrog starkt till en utbyggnad av det jylländska motorvägsnätet till Esbjerg, Herning, Holstebro, Hjørring och Frederikshavn. Som trafikpolitiker var han även ledamot i Person- og Vejtransportrådet från 1985, styrelseledamot i DDL från 1987 och ledamot i Landsskatteretten från 1988. Vid sidan om folketingsuppdragen var han en period ledamot i Thisteds kommunfullmäktige (1994-1998). Heiselberg är för närvarande ordförande av Westlink och ledamot i Region Nordjyllands regionsråd.
Mönstring (värnplikt)
Mönstring innebär att personer kallas till en myndighet för bedömning av lämplighet för plikttjänstgöring. Inkallning görs antingen med stöd av pliktlagen till värnplikt, eller till frivilligt anmälda för anställning som soldat. Vid mönstringen kontrolleras de inkallades fysiska hälsa och förmåga (styrketest, konditionstest, medicinsk bedömning, kända allergier osv.), den mentala förmågan (teoretisk problemlösning, språk, psykiatrisk historia) samt annan lämplighet (t.ex. skepparexamen, jägarexamen, teknisk utbildning, lojalitets- och pålitlighetsfrågor, med mera). Slutligen tillfrågas den inkallade om egna intressen och önskemål om placering. Därefter fattas beslut om befattning baserat på myndigheternas behov, vilka krav den tilltänkte uppfyller och vederbörandes eventuella önskemål. I Finland förrättas uppbåd av värnpliktiga av 12 uppbådsnämnder, en för varje militärlän (tidigare militärdistriktsvis). En uppbådsnämnd består av kommendören för militärlänet eller annan därtill förordnad officer som ordförande och som ledamöter sekreteraren för uppbådsärendena i länet och en representant för varje kommun som uppbådsförrättningen omfattar. Vid uppbådsbesiktningen, som vanligen äger rum det år den värnpliktige fyller 19 år, sker läkargranskning, varvid tjänstedugligheten fastställs.
