Lådbanken
Lådbanken är en svensk kortfilm från 1978 producerad av Leif Aldal för Sveriges Television. Filmens text av Ingemar Unge lästes av Toivo Pawlo. Stillbilderna tecknades av Björn Berg. Drömmar av silver, drömmar av gull spelas över för- och eftertexter. Kioskägaren Algot Valdemar Bengtsson går i pension och stänger sin kiosk vilken han har arbetat i, och hatat, de senaste 37 åren. Tidningar levereras som vanligt på kioskens trappa och kunderna, som först tror att Bengtsson har försovit sig eller är sjuk, lämnar pengar på trappan när de tar sin tidning. När det visar sig att Bengtsson inte tänker komma tillbaka byggs en låda som ställs på trappan att samla pengarna i och ortsinvånarna rekvirerar fler tidningar. Kapitalet i lådan växer. Snart uppstår en norm att låna pengar ur lådan jämte ränta 10%. När den tidigare kioskägaren Bengtsson avlider skänks han stadens förnämsta gravvård. På minnesmonumentet skrivs det "Till minne av grundaren av Lådbanken, förre kioskinnehavaren, bankdirektör Algot Valdemar Bengtsson. Genom att inte lägga näsan i blöt fick han råd med denna gravvård.". Filmen avslutas med "Ja, så gick det när invånarna i den lilla staden bestämde sig att ta ansvar för någonting, utan att samtidigt propsa på att få äga det.".
Ränteavdrag
Ränteavdrag eller räntereduktion ingår i rätten att dra av kapitalförluster från skatten. I Sverige kan ränteutgifter för privatpersoner kvittas inte bara mot ränteintäkter utan även mot inkomst av arbete. Ett sådant ränteavdrag gör det möjligt för en låntagare att låna större belopp än vad som annars vore möjligt genom att sänka kostnaden för att låna pengar. Fördelen med detta är att mindre bemedlade hushåll kan bo bra och att det förmodas stimulera bostadsbyggande. Nackdelen är att det driver upp bostadspriserna och ökar utlåningen. Sänkningen av ränteavdragen anses ha bidragit till finanskrisen i Sverige 1990-1994. I Sverige görs avdragen från räntan, mot skatteinbetalningar med 30% av beloppet. Näräntekostnaden överstiger 100.000 kronor får endast 21% av räntan dras av på den del av beloppet som överstiger 100.000 kr. År 2012 omfattade ränteavdragen cirka 32 miljarder kronor då svenskarna hade sammanlagda ränteutgifter på cirka 108 miljarder kronor. I medeltal hade varje låntagare som gjorde ränteavdrag en total årsräntekostnad på 21.400 kronor och gjorde således i snitt ett ränteavdrag på 6420 kr. Ränteavdragen blev en stridsfråga i Riksdagsvalet i Sverige 1979 och i den allmänna debatten 2011. Skattereformen 1990/91 gjorde att avdragsrätten föräntor minskade från 50 till 30 %. 2016 minskade svenska statens inkomster enligt beräkning 15,3 miljarder SEK. Ränteavdrag förekommer även i företagssektorn, något staten sökt begränsa. Ekonomiprofessor Lars Jonung har riktat kritik mot systemet med ränteavdrag, då det inte balanseras mot motsvarande skatteintäkter och därför utgör en oförutsägbar kostnad för staten. Såväl Internationella valutafonden som Konjunkturinstitutet har under 2015 rått regeringen att i tider av nollränta trappa ner ränteavdraget. Liknande uppmaningar har kommit från riksbankschefen Stefan Ingves. I Finland görs ränteavdragen från kapitalinkomsterna och på ränteunderskott får underskottsgottgörelse göras till ett visst belopp. Förslag har lagts för att förändra situationen. Liknande avdrag finns även i Belgien, Irland, USA, Nederländerna och Schweiz.
Orka! Orka!
Serien är inspelad i Nödinge i Ale kommun. Kennet - Frederik Nilsson, Kerstin - Åsa Gustafsson, Emil - Sebastian Back. Annika är gift med Klas och tillsammans har de sonen Linus. Hon har sedan ett tidigare äktenskap tonårsdottern Vanessa. Annika arbetar som undersköterska, Klas som lastbilschaufför och är därför inte hemma särskilt ofta. Klas har sonen Robin med en kvinna som inte riktigt tar sitt ansvar som mor. Annika fick Vanessa direkt efter gymnasiet och har ingen vidareutbildning så hon är glad över att hon lyckats få jobb ändå. Annika - Carina Johansson, Klas - Örjan Landström, Vanessa - Sasha Becker, Linus - Walter Brännvall, Robin - Pasi Ilvesviita. Schole är från Iran och har barnen Ismael och Keia. Barnets pappa Manousch bor inte hos dem längre eftersom han var otrogen med en annan kvinna. Om Manousch vill träffa sina barn tvingas han göra det utan att Schole vet om det. Barnen älskar sin mamma väldigt mycket men vill ändå träffa sin pappa. De blir ledsna när Schole blir så arg om de frågar. Manousch har en ny kvinna. Schole har en akademisk examen i företagsekonomi och har arbetat som revisor. Hon skötte bokföringen åt Manousch (som har en tobaksaffär) tidigare men nu jobbar hon som vikarie i ett skolkök. Trots sin utbildning och arbetserfarenhet har hon inte lyckats få något fast jobb. Schole - Susan Taslimi , Ismael - Mohammed El Assir, Keia - Roy Abou-Ramia, Manoush - Hassan Brijany. Frida är en tjej som är väldigt ensam. Hon har inga kompisar i skolan. Hennes föräldrar älskar henne men hennes mamma Klara är deprimerad och måste äta tabletter för att bli glad, och pappa Johan kan aldrig vara allvarlig. Johan älskar Frida och han försöker vara så bra pappa det går, men ibland blir det lite fel. Johan älskar att tillbringa kvällar och dagar på någon av de lokala ölserveringarna. Klara jobbar i kassan på snabbköpet, när hon mår bra. Ibland brukar hon inte ta sina tabletter och då blir hon arg och skriker på Frida. Frida - Frida Bergesen, Johan - Kjell Wilhelmsen, Klara - Cilla Jelf. Pontus är nyutexaminerad lärare. Han och hans familj bodde i Stockholm innan där Pontus läste på lärarhögskolan, men nu har han precis fått jobb som samhällskunskaps- och historielärare på skolan i området i Göteborg där han själv växte upp. Pontus är gift med Åsa och har en ettårig son, Jonny. Åsa lyckades precis före flytten få ett vikariat som bibliotekarie på stadsbiblioteket. Pontus blir väldigt engagerad i sina unga elever, speciellt Vanessa, och det skapar stora problem. Pontus - Robin Stegmar, Åsa - Tove Wiréen. Goran kom till Sverige från Bosnien med sin lillebror Emir, mitt under Balkankriget. De blev placerade på en flyktingförläggning. Goran lärde sig snabbt svenska och anpassade sig till det nya landet. Emir hade det dock lite svårare. Han var så liten under flykten till Sverige så han hade lite svårt att förstå allt som hände. Dessutom saknade han tålamod med alla socialarbetare som han kom i kontakt med. Han hamnade i dåligt sällskap och blev omplacerad. Bröderna fick permanent uppehållstillstånd och bodde på olika ställen i Sverige innan de till slut hamnade i Motala där Goran tog taxikörkort. Goran fick sedan jobb på en taxistation på västkusten där han också lyckades få en lägenhet. Goran försökte länge med att få Emir förflyttad till västkusten och till slut lyckades han. Men Emir har svårt för att lära sig svenska och får lite problem. Goran kämpar också med att skicka pengar till föräldrarna i Bosnien. Goran startar en städfirma vid sidan av taxijobbet och vill att Emir skall börja jobba hos honom, men Emir bara skrattar åt honom. Emir tycker att det är lättare att låna pengar av Goran än att jobba, och eftersom Goran är så snäll är det inga problem. Sprickan mellan bröderna blir allt större. Så när Goran träffar en tjej, Kasia, sätts verkligen brödrakärleken på prov.
Keynesianism
Idag kallas dessa teorier, oavsett ursprung, för keynesiansk ekonomisk teori beroende på det genomslag teorierna fick genom hans verk The General Theory of Employment, Interest and Money. År 1936 lanserade Keynes sin ekonomiska teori i boken The General Theory of Employment, Interest and Money, ekonomins problem härrörde enligt Keynes från en för låg efterfrågan på varor och tjänster varför arbetslösheten var hög och för att kontrahera problemet förordades en expansiv finanspolitik. Staten skulle överbrygga konjunkturcykler genom att föra en kontracyklisk finanspolitik (stabiliseringspolitik) med statsbudgeten som instrument för att styra den aggregerade efterfrågan i ekonomin. Hans arbete var en del av en långvarig ekonomisk debatt om den stora differensen mellan produktion och efterfrågan. Många av de verktyg som Keynes presenterade, som att bland annat underbalansera statens budget i stabiliseringshänseende, hade framförts innan av andra under 1800-talet och början på 1900-talet. Keynes främsta bidrag var att formalisera idéerna till en sammanhängande ekonomisk teori, vilken också kom att bli accepterad av det politiska och ekonomiska etablissemanget. Flera teoretiska verktyg inom keynesianismen utvecklades innan och oberoende av Keynes idéer av Stockholmsskolan under 1930-talet. Skolan presenterade sina ekonomiska modeller 1937 som svar på Keynes General Theory från året innan, för att dela med sig av den svenska forskningen. Utgångspunkten inom keynesianismen är att marknadsekonomins mekanismer saknar förmågan att skapa balans i konjunkturer och full sysselsättning i samhällsekonomin, varför statliga ingripanden ses som nödvändiga. Keynesiansk ekonomisk teori menar till skillnad från klassisk och neoklassisk nationalekonomisk teori att det inte finns någon automatisk eller naturlig tendens till full sysselsättning, eller ett maximalt resursutnyttjande i ekonomin varför det heller inte uppnås. För att uppnå maximalt resursutnyttjande i ekonomin förespråkar keynesiansk ekonomisk teori statlig stabiliseringspolitik. Enligt det neoklassiska perspektivet är jämviktsnivån på produktionen där den aggregerade efterfrågan motsvarar det långsiktiga aggregerade utbudet. Enligt keynesianisterna kan dock jämviktsnivån på produktionen inträffa vid olika tidpunkter. Framförallt menar de att ekonomin under en lång period kan befinna sig i jämvikt vid en avkastningsnivå under den maximala sysselsättningsnivån av nationalinkomsten, exempelvis om ekonomin opererar på en nivå där det finns extra kapacitet. I de fallen beror jämviktsnivån på produktionen, huvudsakligen på nivån av den aggregerade efterfrågan. Keynes menade att lösningen på den stora depressionen var att stimulera ekonomin ("skapa incitament att investera") genom en kombination av två metoder. En räntesänkning (penningpolitik), och Statliga investeringar i infrastruktur (finanspolitik). Genom att sänka räntan vid vilken centralbanken lånar ut pengar till affärsbankerna, skickar regeringen en signal till kommersiella banker att de skulle göra samma sak för sina kunder. Investeringar av regeringen i infrastruktur injicerar inkomster i ekonomin genom att skapa affärsmöjligheter, sysselsättning och efterfrågan och motverka effekten av den tidigare nämnda obalansen. [ Regeringarna anskaffa medel för denna utgift genom att låna pengar från ekonomin genom emission av statsobligationer, och eftersom de offentliga utgifterna överstiger beloppet av skatteintäkter som regeringen tar emot, skapar detta ett budgetunderskott. En central slutsats i keynesiansk teori är att ingen automatisk mekanism i vissa situationer, flyttar produktion och sysselsättning mot fulla sysselsättningen. Denna slutsats strider mot de ekonomiska teorier som antar att det finns allmän tendens i den sk. fria marknaden som bara lämnad åt sig själv strävar mot någon slags allmän jämvikt.
Kredit
Kredit (fr. crédit <, it. credito, ytterst av lat. crēdere, tro på) innebär en överlåtelse av förfoganderätten till en penningsumma (penningkredit) eller fungibla varor (varukredit) på viss tid. Lån, avbetalningsköp och uppskov med betalning är exempel på olika slags krediter. Kredittagaren återbetalar vid penningkrediter kreditens nominella belopp, och vid varukrediter varornas värde i pengar eller motsvarande mängd varor. Eftersom kredittagaren inte måste återbetala skulden med samma sedlar och mynt eller samma varor kan han i princip använda dem efter eget gottfinnande. Oftast måste kredittagaren utöver det nominella beloppet eller varornas värde betala ränta. Att man har kredit kan dessutom innebära att man på grund av sin betalningsförmåga anses kreditvärdig, och på grund av detta kan få låna pengar. Uttrycket kan också avse en affärsverksamhets anseende i allmänhet. Kreditkort blev mest framträdande under 1900-talet. Större företag började skapa kedjor med andra företag och använde ett kreditkort som ett sätt att göra betalningar till något av dessa företag. Företagen debiterade kortinnehavaren en viss årsavgift och valde sina faktureringsmetoder medan varje deltagande företag debiterades en procentandel av den totala faktureringen. Detta ledde till att kreditkort skapades på uppdrag av banker runt om i världen. Några andra första bankutfärdade kreditkort inkluderar Bank of America's Bank Americard 1958 och American Express American Express Card också 1958. Dessa fungerade på samma sätt som företagets utfärdade kreditkort, Men de utökade köpkraften till nästan alla tjänster och de tillät en konsument att samla på sig revalverande krediter. Revalverande kredit var ett sätt att betala av ett saldo vid ett senare tillfälle samtidigt som det ådrog sig en finansieringsavgift för saldot. Bankemitterade krediter utgör den största andelen krediter som finns. Den traditionella synen på banker som mellanhänder mellan sparare och låntagare är felaktig. Modern bankverksamhet handlar om kreditskapande. Krediten består av två delar, krediten (pengar) och dess motsvarande skuld, som kräver återbetalning med ränta. Majoriteten (97 % i december 2013) av pengarna i den brittiska ekonomin skapas som kredit. När en bank utfärdar krediter (dvs. gör ett lån), skriver den en negativ post i skuldkolumnen i sin balansräkning och en motsvarande positiv siffra i tillgångskolumnen, tillgången är inkomstströmmen för återbetalning av lån (plus ränta) från en kreditvärdig individ. När skulden är helt återbetald, annulleras krediten och skulden, och pengarna försvinner från ekonomin. Samtidigt får gäldenären ett positivt kassasaldo (som används för att köpa något som ett hus), men också en motsvarande negativ skuld som ska återbetalas till banken under löptiden. Det mesta av krediten som skapas går till köp av mark och egendom, vilket skapar inflation på dessa marknader, vilket är en viktig drivkraft för den ekonomiska cykeln. Det finns två huvudsakliga former av privat kredit skapad av banker, osäkrade (icke-säkrade) krediter såsom konsumentkreditkort och små osäkrade lån, och säkrad (säkerhetsställd) kredit, vanligtvis säkrad mot föremålet som köps med pengarna (hus, båt, bil, etc.). För att minska sin exponering för risken att inte få tillbaka sina pengar (kreditförlust) tenderar banker att ge ut stora kreditbelopp till dem som anses kreditvärdiga, och även att kräva säkerheter, något av motsvarande värde som lånet, som kommer att föras över till banken om gäldenären inte uppfyller lånevillkoren för återbetalning. I det här fallet använder banken försäljningen av säkerheterna för att minska sina skulder. Exempel på säkrade krediter inkluderar konsumentbolån som används för att köpa hus, båtar etc. och PCP-kreditavtal (personlig kontraktsplan) för bilköp.
