Kongruens
Kongruens modulo – ett område inom elementär algebra. Kongruens (geometri) – geometriska figurer som har samma storlek och form, men kan vara olika orienterade. Kongruensrelation – en ekvivalensrelation över en algebraisk struktur, sådan att den är kompatibel med strukturen. Kongruensideal – en surjektiv ringhomomorfi. Kroneckers kongruens – en matematisk formel. Målkongruens – ett begrepp inom ekonomistyrning och inom personlig utveckling. Kongruensböjning – att ord av vissa ordklasser varierar i form beroende på grammatiska eller semantiska egenskaper hos andra ord.
Mental träning
Mental träning, är en metod för personlig utveckling framtagen av Lars-Eric Uneståhl. Ursprungligen togs den mentala träningen fram för idrotten där man observerat att även fysiskt vältränade idrottares resultat kunde variera stort, t.o.m. under samma tävling. I början av 80-talet ordnades de första kortkurserna i mental träning vid Högskolan i Örebro samtidigt ökade intresset för mental träning utanför idrottens värld, bl.a. inom hälsa, näringsliv och offentlig förvaltning. Detta ledde till att en terminslång distansutbildning skapades 1987. Kärnan i den mentala träningen är självhypnos som man använder för att styra sitt undermedvetna mot de mål man själv satt upp. Kritiken mot utbildningen växte dock inom Högskolan i Örebro och 1989 gjordes en utvärdering av verksamheten där den kritiserades för dålig kunskapskontroll och för dålig vetenskaplig grund. Även Örebro Missionsförening (en frikyrka som sedan 1997 ingår i Evangeliska frikyrkan) riktade kritik mot utbildningen för att vara för fokuserad på individen själv. Den akademiska kritiken gjorde att Uneståhl valde att flytta utbildningen till Skandinaviska Ledarhögskolan 1990 (sedan 2019 bedrivs verksamheten under namnet Uneståhl Education). Där drivs den fortfarande under namnet Personlig kompetensutveckling genom mental träning. Där finns också en vidareutbildning för den som vill bli licensierad mental tränare. Många idrottare, föreläsare och andra kända personer har utbildats i mental träning och gör gärna reklam för utbildningen. Bland dem Tomas Gustafson, Olof Röhlander, Lasse Gustavson, David Lega, Kjell Fagéus, och Håkan Ericson.
Enhet (parti)
Enhet är ett svenskt politiskt parti, grundat 1990 och som deltagit i riksdagsval sedan 1991. Partiprogrammet framhåller en allmän respekt för människor, djur och natur. Istället för arbetslinjen förordas ett system benämnt "existenslinjen", med basinkomst som grund. Valet 2014 blev partiets hittills bästa, med 6 277 röster (0,1 procent). I det valet blev Enhet det elfte största partiet och det tredje största utanför Riksdagen. I riksdagsvalet 2022 backade partiet kraftigt och landade på 1234 röster (0,02 procent). Partiet grundades 6 april 1990 av egenföretagaren Ulf Wåhlström som första parti baserat på en andlig världssyn. Verksamheten kom att knytas till Rinkesta slott, som utvecklades till en kursgård inriktad på nyandlighet och personlig utveckling med En kurs i mirakler som grund, då personlig utveckling för medlemmarna ansågs som centralt för visionen om en ny världsutveckling. Inför riksdagsvalet 1991 gjorde Wåhlström och Gary Zukav, en amerikansk författare med new age-inriktning, en föredragsturné och partiet erhöll i detta första val 888 röster. Med utgångspunkten att "prioritera människan före ekonomin" studerades tidsfaktorekonomi, räntefri ekonomi, basinkomst (då kallad "livspeng") och Non-violent Communication (ickevåldsfilosofi). Med den inriktningen ställde partiet upp i riksdagsvalen under 1990-talet och 2000-talet, med toppnoteringen 2 648 röster år 2006. Inför valet 2014 inleddes en omstrukturering och breddning med praktiska samhällsfrågor som medborgarlön i fokus och en nedtoning av den andliga profilen. Detta medförde att partiet gick kraftigt framåt jämfört med tidigare val och landade på 6 277 röster. Ordförande i Enhet sedan 2020 är Vide Geiger. Partiet vill enligt sitt 2013 antagna partiprogram bland annat införa den så kallade "existenslinjen" och göra basinkomsten (nu kallad "medborgarandel") central och finansierad genom en avgift på kommersiellt användande av landets gemensamma naturresurser och domäner. Direkt- och närdemokrati eftersträvas som komplement. Integrativ medicin önskas införas inom sjukvården för envars valfrihet liksom avkriminalisera innehav av droger för personligt bruk. Individens egenansvar för ökad personlig utveckling avses paras med allas lika värde och rättigheter, liksom djurs och naturs beskydd. Till partiprogrammet antogs 2020 bland annat fokus på bruttonationalvälmående (BNV), med syfte att människors, naturens och planetens välmående skall väga minst lika tungt som ekonomiska faktorer när staten, länen och kommunerna tar beslut. Varje del av samhället (kommun, region och nation) skall ha ett transparent och offentligt välmåendeindex. Sedan starten har partiets resultat i riksdagsvalen varierat från omkring 600 till omkring 6 000 röster. Det bästa resultatet hittills fick partiet i riksdagsvalet 2014 då 6 277 personer lade sin röst på Enhet, motsvarande cirka 0,1 procent av samtliga röster.
Magi
Magi eller trolldom är en verklighetsuppfattning grundad i övertygelsen om att människan kan påverka den fysiska världen genom kontakt med övernaturliga makter. De som ägnar sig åt magi kallas magiker (efter persiskans magus), trollkarlar eller häxor. Magi handlar enligt moderna magiker om att med "tankens kraft" uppnå vissa mål. Ordet "magi" kommer från senlatinets magica (<, lat. magice <, grek. μαγικη (magikē), adj. till μάγος (mágos) <, fpers. maguš (möjl. "makthavare", till roten i makt och mekanik), medlem av det zoroastriska prästerskapet magerna). Eftersom magin blandar samman den fysiska och den andliga världen och menar att dessa två på något vis skulle kunna påverka varandra materiellt, betraktas magi numera som en pseudovetenskap. Inom naturreligioner intog magin en central plats, exempelvis i samernas religion eller asatron. Under medeltiden var magin en viktig ingrediens i alkemin. Inom nyandligheten, som New Age, har magin fått ett uppsving. Den äldsta bevarade skriften om trollkarlar och magi återfinns i Westcar-papyrusen. Magiker utövar ofta magi med hjälp av olika redskap som fetischer, trollspön och trollformler. Det finns i det västerländska kulturarvet två former av magi, som förmodligen har något ursprung i gnosticismen. Vit magi handlar om att besvärja och kommunicera med goda andeväsenden, inom kristendomen med Jesus, genom botande, utdrivande av onda andar genom exorcism, och liknande. Svart magi handlar om att besvärja onda andeväsen. Eftersom i gnosticismen Demiurgen var ond, eller ofullständig, var all form av materie- och människokontroll att betrakta som svart magi. Man kan enligt egyptisk magi sätta in magi i två fack, högre och lägre magi. Allt som tillhör denna värld, som materiell framgång, kärlek och så vidare är lägre magi medan all form av personlig utveckling är högre magi. Det finns många former av spådomskonst, exempelvis astrologi och tarotläsning. Svartkonst är den onda konsten att kunna arbeta med djävulen. Magi förekommer flitigt inom vissa litterära genrer och kan närmast ses som ett kännetecken på fantasy. Den förekommer även flitigt i sagor, i många mytologiska berättelser och i så kallad magisk realism. Hermes Trismegistos och hermetismen. James G. Frazer, Den gyllene grenen.
Navid Modiris samtalspodd "Hur kan vi" är nu aktuell med sin andra säsong. HELGLÄSNING. Navid Modiri är hjärnan bakom den omdiskuterade podden "Hur kan vi". Trots hård kritik är planen att göra den ännu kaxigare: "Jag stänger inte dörren för någon", säger Navid Modiri till Dagens Media. Själv tillskriver Navid Modiri sig epiteten "samtalsaktivist". I samband med lanseringen av poddens andra säsong var Ingrid Carlqvist, som i mediala sammanhang beskrivits som högerextrem, först ut som gäst. Avsnittet har i media mött något av en kritikstorm. Kolbjörn Guwalius beskriver i Arbetaren att det gjort podden till en arena för att normalisera rasistiska konspirationsteorier. Dels fick vi kritik från Kolbjörn på Arbetaren. Även Brit Stakston från Dagens Nyheter och Jens Liljestrand skrev i Expressen och kritiserade oss. Det har också varit två artiklar i Sydsvenskan, så det har varit rätt många namnkunniga journalister som har kritiserat oss på olika punkter, säger Navid Modiri. Podden kritiserades bland annat för valet av publiceringsdag, det vill säga förintelsens minnesdag. Han menar att han svarade på kritiken i en artikel i Resumé, och att han i artikeln bemött de punkter som återkommer i kritiken. Vi har i samma artikel gått ut och bett om ursäkt för den dagen vi publicerade avsnittet. Det var inget aktivt val av oss, utan det var ett otroligt olyckligt och klumpigt misstag från vår sida. Det beror på att vi på haft ett ganska hårt tryck på oss och är en liten redaktion. I övrigt har jag egentligen inget att tillägga, förutom det jag redan sagt till Resumé, säger han. Borde du satt ner foten tydligare och förhållit dig mer kritisk gentemot gästen i det här avsnittet. Jag tycker att jag i samtalet försökte på ett nyanserat sätt ifrågasätta och kritisera henne och de åsikter hon förmedlade, som jag ofta upplevde som väldigt generaliserande. Men mitt uppdrag i "Hur kan vi" är inte renodlat journalistiskt. Mitt uppdrag, och syftet med hela podden, är att kunna vara både i debatt, diskussion och dialog. Det är en svår balansgång att både vara inlyssnande och gränssättande, säger han, och fortsätter. Jag har alltid självkritik efteråt, det går alltid att i efterhand hitta punkter där man borde varit hårdare och punkter där man borde varit mer inlyssnande. Det känner jag efter varje avsnitt. Nyfiken på livet och på människor. Som person beskriver sig Navid Modiri själv som "militant nyfiken på livet och på människor". Jag är fascinerad och löjligt nyfiken på att försöka förstå och ta reda på saker. Jag är en person med mycket energi. Den energin tror jag kommer från en vilja och en besatthet av att försöka förstå min omvärld, säger han. Bredvid "Hur kan vi" har Navid Modiri även en annan podd, "Björn och Navid", som är mer existentiell och handlar till stor del om personlig utveckling. Det är enligt honom ett samtal för att försöka skapa förståelse, men menar att podden "Hur kan vi" är en förlängning av det samtalsarbetet. Jag såg det omtalade järnrörsklippet och dess efterföljande diskussioner och debatter i tv, radio, ledarsidor och sociala medier och upplevde det som fullt krig. Det fanns en oförmåga att kunna höra och förstå den andra sidan. Det var för mig en språngbräda in i arbetet kring samtal som har fortsatt sedan dess. Idén till podden har enligt Navid Modiri funnits i flera år. Men det var under en resa för drygt ett år sedan som han upptäckte andra poddare som Joe Rogan och Sam Harris och blev inspirerad. Jag drog igång en Kickstarter och fick in nästan 300 000 kronor och var i gång med podden i maj 2018. Varför är det öppna samtalet viktigt. De här orden hänger ihop så tydligt, både lingvistiskt men också symboliskt. Kan vi inte ens prata med varandra är det kört. Jag tror att vi kommer lära oss det genom att stöta och blöta med varandra. Vad är dina reflektioner kring poddens första säsong.
