Handelshögskolan i Stockholm
Forskarutbildningen som är på 240 högskolepoäng bedrivs inom tre program. Den brittiska dagstidningen Financial Times genomför årliga rankningar av handelshögskolor och ekonomutbildningar i Europa. I tidningens rankning räknas Handelshögskolan och dess två systerhögskolor SSE Riga och SSE Russia som en högskola. Varje år gör QS Universitetsvärldsranking rankingar av alla världens universitet. År 2021 rankades HHS på plats 56 i världen inom studieområendena "Finance and Accounting" och på plats 54 inom nationalekonomi. Tidskriften Fokus rankade 26 svenska högskolor och universitet efter 23 variabler 2012. Rankningen utfördes i samarbete med Henrik Engervall och Niklas Gilmark, som skrivit en masteruppsats om ämnet. Handelshögskolan rankades som bäst i Sverige i en sammanvägningen av samtliga variabler. Högskolan var främst vad gäller variablerna högst lön efter examen, högst antagningspoäng, störst antal sökande i förhållande till antagna, bäst utbytesmöjligheter, högst akademisk nivå på lärarna och högst lärarlöner. Vad gäller övriga kategorier fick högskolan följande resultat, bäst bibliotek 4, bäst grupprum 26, mest påkostade lokaler 5, mest personal utanför undervisningen 9, lättast hitta bostad 19, flest får jobb efter examen 6, effektivaste studenterna 11, bäst presterande studenter 2, flest antal studenter 25, flest utländska studenter 5, högst andel kårmedlemmar 3, högst lärartäthet 24, mest lärarledd undervisning 18, billigaste staden 22, högst andel studenter i staden 21, mest fritidsaktiviteter i staden 20 och mest internationella samarbeten 11. Universitetskanslersämbetet (tidigare Högskoleverket) genomför årliga utvärderingar av utbildningar i företagsekonomi vid svenska högskolor och universitet. Utvärderingen baseras på en kvalitetsbedömning av fem slumpmässigt valda examensarbeten och uppsatser per högskola. Vid utvärderingen 2012 bedömdes utbildningar i nationalekonomi och företagsekonomi i Sverige på kandidat-, magister- och masternivå efter en tregradig skala, "bristande kvalitet," "hög kvalitet" och "mycket hög kvalitet." Handelshögskolan fick omdömet "mycket hög kvalitet" vad beträffar båda ämnena. Lars Bergman, rektor för Handelshögskolan 2004–2012, sade "För andra gången på kort tid har en av våra utbildningar fått toppbetyg vid Högskoleverkets utvärdering. Vi är mycket tillfreds med ytterligare en oberoende granskning som visar att våra prioriteringar och vägval varit rätt. Vi kommer fortsätta vår strävan att hela tiden utveckla och förbättra vår verksamhet, det är ett arbete som aldrig slutförs.". Urank är en fristående organisation grundad av professorerna Ingemar Lind och Thorsten Nybom samt statistikern Stig Forneng. Organisationen har genomfört årliga rankningar av svenska universitet och högskolor sedan 2007, baserad på variabler i officiell statistik från bland annat Universitetskanslersämbetet och SCB, med fokus på sex kriterier, lärarkompetens, studenter (söktryck, gymnasiepoäng), grundutbildning (lärartäthet, andel studenter på avancerad nivå), forskning och forskarutbildning, sociala indikatorer (studenter med olika bakgrund) och internationalisering. Dessa sammanvägs till ett totalresultat. Vad gäller totalresultatet för 28 högskolor och universitet 2014, rankades Karolinska institutet och Handelshögskolan som bäst i Sverige. Vad gäller de sex kriterierna placerade sig Handelshögskolan enligt följande, studenter 1, grundutbildning 3, lärarkompetens 1, forskarutbildning 11, sociala indikatorer 28 och internationalisering 2. Urank genomförde även en rankning av 24 utbildningar i ekonomi 2014. Vad gäller totalresultatet för ekonomutbildningar, placerade Handelshögskolan sig som nummer 3, efter Uppsala universitet och Göteborgs universitet. Vad gäller de sex kriterierna placerade sig Handelshögskolan enligt följande, lärarkompetens 1, studenter 4, grundutbildning 1, forskarutbildning 3, sociala indikatorer 24 och internationalisering 2.
Religionsvetenskap
Religionsvetenskap är det vetenskapliga studiet av religioner, deras bakgrund och utveckling. I Sverige förekommer det att teologi av historiska skäl används i stället för religionsvetenskap. I svenskt akademiskt språkbruk används emellertid beteckningarna synonymt i förhållande till metodiska, teoretiska och akademiska krav. Det finns en uttalad officiell konsensus mellan svenska lärosäten som bedriver religionsvetenskaplig och teologisk utbildning att religionsvetenskap och teologi står under samma krav vad gäller akademisk kvalitet. Men inom teologi återfinns discipliner såsom systematisk teologi och religionsfilosofi, som har normativa teologiska konfessionella tendenser. Begreppen är omtvistade och ingen enighet föreligger om definitionerna. Traditionellt studerades teologi vid universitet i första hand av de som ämnade bli präster, och utbildningen var i hög grad anpassad till detta ändamål. När sekulariseringen på allvar fick spridning under 1900-talet, och teologin som vetenskapligt studium på allvar kom att ifrågasättas, i Sverige mycket genom filosofiprofessorn Ingemar Hedenius, blev det viktigare för teologin att visa sitt akademiska berättigande. Som en följd av detta kom "teologi" inom den svenska akademiska världen delvis att ersättas av "religionsvetenskap". Således har termen idag två huvudsakliga betydelser på svenska, dels inom- konfessionella föreställningar och reflexioner kring den egna religiösa traditionen, och dels ett vetenskapligt, akademiskt ämne. I den allmänna debatten i Sverige, liksom på svenska universitet, förekommer det idag att "teologi" används som synonym till "religionsvetenskap". I stora delar av övriga världen finns dock fortfarande en tydlig uppdelning mellan dessa två termer. Parallellt med att grundskolans kristendomsundervisning ersattes av religionskunskap, byttes ämnet teologi vid merparten av de svenska lärosätena namn till "religionsvetenskap" under åren 1969-1976. "Teologi" lever dock kvar i titeln på akademiska examina: teologie doktor och teologie kandidat, doktor respektive kandidat i religionsvetenskap, samt som namn på tre av de konfessionellt oberoende svenska universitens religionsvetenskapliga fakulteteter och institutioner, Teologiska fakulteten och Teologiska institutionen vid Uppsala universitet, Teologiska fakulteten och Centrum för Teologi och Religionsvetenskap vid Lunds universitet samt Institutionen för religionsvetenskap och teologi vid Göteborgs universitet. Fyra andra svenska lärosäten som drivs av enskilda utbildningsanordnare erbjuder religionsstudier i huvudsak under benämningen teologi och riktar sig då företrädesvis till studenter som förbereder sig för yrke inom kyrka och församling, men även beteckningen religionsvetenskap kan förekomma. Vissa högskolor i Sverige som erbjuder ämnet religionsvetenskap betonar dess sekulärt, humanistiska och icke-konfessionella karaktär, i direkt opposition till det traditionella teologiämnet, till exempel religionsvetenskap vid Linnéuniversitetet, Södertörns högskola och Högskolan i Halmstad. Diskussionen kring ämnets innehåll och karaktär är pågående. Religionshistoria är det religionsvetenskapliga ämne som tydligast markerat ett ickekonfessionellt studium av religion som karaktärsdrag.
Forskningsinstitut
Många forskningsinstitut har en inriktning på teknik, naturvetenskap eller medicin, men det förekommer även forskningsinstitut inriktade på samhällsvetenskap, humaniora och andra områden. Det finns även forskningsinstitut som drivs i myndighetsform, exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). I nutida svenskt (forsknings)språkbruk brukar begreppet "institut" vanligen beteckna en självständig organisation, snarare änågot som är en enhet inom en större organisation. Detta till skillnad mot exempelvis en institution, som vanligen är en organisationsenhet inom till exempelvis ett universitet. Det finns dock enheter inom svenska universitet som kallar sig för institut trots att de inte är självständiga organisationer, ibland av historiska skäl. Ett exempel är Institutet för social forskning (SOFI) som ingår i Stockholms universitet sedan 1981, men som innan dess var självständigt. Tidigare förekom beteckningen "anstalt" på vissa svenska myndigheter med forskningsuppgifter (samt även på vissa andra myndigheter), bland andra Försvarets forskningsanstalt (FOA) och Statens Provningsanstalt (SP). Det är i vissa fall svårt att göra en strikt gränsdragning mellan forskningsinstitut och andra typer av institut eller organisationer, vilket också beror på att det inte finns någon entydig definition av var tillämpad forskning slutar och var exempelvis kvalificerad mätverksamhet, utvecklingsarbete, analyser och studier börjar. En kategori av institut som exemplifierar detta är de mer kvalificerade bland de så kallade tankesmedjorna (från engelskans think tank). Det har blivit allt vanligare att organisationer, så väl statliga som privata, vill kalla sig för "forskningsinstitut" även när forskning inte utgör huvuddelen av deras verksamhet, sannolikt av rena imageskäl. Ett exempel är den tidigare myndigheten Statens provningsanstalt som grundades och fick sitt namn 1920. År 1993 ombildades anstalten till ett statligt aktiebolag med namnet Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Efter att detta bolag slagits samman med några branschforskningsinstitut antog det 2007 sitt nuvarande namn SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, utan att provnings- och mätverksamheten för den sakens skull upphört. Detta kan vara en utmärkt illustration av svårigheten att dra gränsen mellan forskningsinstitut och andra tekniskt inriktade institut. Många icke-statliga organisationer som huvudsakligen existerar i opinionsbildande syften, och finansieras av olika intresseorganisationer, kallar sig också gärna för forskningsinstitut, sannolikt för att detta anses ge större legitimitet åt deras uttalanden. Med en ursprungligen amerikansk terminologi skulle det nog vara mer rätt att kalla många av dessa för tankesmedjor snarare än forskningsinstitut. Det opinionsbildande syftet utesluter inte att även vetenskapligt välunderbyggda resultat kan tas fram vid dessa organisationer, även om de vanligen inte fullt ut är att betrakta som forskningsinstitut i denna artikels mening. En finansiärs önskan att göra en särskild satsning på ett visst forskningsområde, oftast när detta område är nytt och ännu inte finns representerat vid något universitet, eller för att skapa ett "nationellt center" för denna typ av forskning. När viss forskning kräver forskningsanläggningar som är så stora eller dyrbara att det inte bedöms lämpligt att låta ett universitet stå för driften av dessa. I vissa fall kan det röra sig om anläggningar som är så dyra att särskilda internationella organisationer skapas för att driva dem, exempelvis CERN. När forskningsverksamheten inte är den typ av "fritt kunskapssökande" och "fri kunskapsspridning" som ofta betraktas som universitetens och grundforskningens ideal, exempelvis Forskning där åtminstone delar av resultaten skall hemlighållas, till exempel inom försvarsforskning. Forskning där resultaten förväntas ha kommersiellt intresse, och kan vara föremål för patent.
Doktorshatt
En doktorshatt är en huvudbonad som under universitetens ceremoniella promotionsakt utdelas till nydisputerad doktor. Doktorshatten är en hög hatt, med veckat siden runt om. En särskild promotor sätter doktorshatten på den nye doktors huvud med orden "Accipe pileum!" (mottag hatten). De olika fakulteternas hattar ser olika ut. Teologerna har framtill en svart rosett, jurister och medicinare olika silverspännen med fakultetens symboler. I Sverige är doktorshatten alltid svart. Doktorshatt används traditionellt endast inom de fyra så kallade högre fakulteterna, det vill säga de teologiska, juridiska, farmaceutiska och medicinska. Vissa universitet (till exempel Lunds Universitet, Uppsala universitet och Linköpings universitet) har kvar traditionen promovendi att filosofie doktorer erhåller en lagerkrans, men att de i efterhand kan köpa en filosofie doktorshatt, vid Umeå universitet används doktorshatt enbart vid den medicinska fakulteten. Många svenska universitet (till exempel Kungliga Tekniska högskolan) har emellertid aldrig implementerat denna tradition. I Finland används hatten inom alla fakulteter och de olika fakulteternas hattar har olika färger: teologie doktorer har violett, medicine och odontologie doktorer mörkgrön, juris doktorer mörkröd, konstnärliga doktorer mörkblå, doktorer i musik himmelsblå, doktorer i krigsvetenskap grå och övriga doktorer har svart hatt. Bruket av doktorshattar har traditioner tillbaka till medeltiden. En historia om en doktorshatt blev aktuell 1986 då Refaat El-Sayed som då var chef för Fermenta hade ljugit om att han avlagt doktorsexamen och ägde rätt att bära doktorshatt.
Umeå studentkår
Umeå studentkår (US) är en av Umeå universitets formellt utsedda studentkårer för studenter vid Umeå Universitet. Studentkåren representerar studenter inom samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet samt lärarstudenter. Umeå studentkår ger ut studenttidningen Vertex med en upplaga på 6 nummer per år. Umeå studentkår bildades den 16 april 1959 av Umeå universitets två äldsta studentföreningar, Medicinska föreningen och Odontologiska föreningen, som då tillsammans hade ett hundratal studenter. Det första kårhuset – Scharinska Villan (senare kallad Gamla kåren) – togs i bruk 1960, sedan Umeå kommun ställt byggnaden till studenternas förfogande. Samma år startade studenttidningen Vertex. 1964 startade kåren USIB, en verksamhet som inom några år kom att innehålla Restaurang Universum, Restaurang Krogen, Restaurang Scharinska, Akademibokhandeln i Universumhuset, Akademibokhandeln i centrum, kiosken Punkten i Universumhuset och kiosken i Ålidhems centrum. När Umeå universitet invigs 1965 har studentkåren förutom kanslipersonal även präst, kurator och psykolog på lönelistan. Det året bildades även Stiftelsen Umeå studentbostäder (SUSB), som senare inkorporerades i den 1953 bildade Stiftelsen Bostaden, Umeå kommuns allmännyttiga bostadsföretag (numera AB Bostaden). 1968 inleddes sändningar i närradion under namnet Radio Universum – namnet inspirerat av det nya kårhus som var under byggnation. 1969 hölls det första kårvalet, med rekordhögt valdeltagande (55 procent, att jämföra med de 10–15 procent som röstat på 2010-talet), och året därpå gjorde de politiska partierna entré i valet. 1970 invigdes det nya kårhuset, Universum. Samma år valtalade Olof Palme stående på en flotte i campusdammen inför ca 10 000 åhörare (inte bara studenter). Året därpå inleddes den stora hyresstrejken – inför hotet om hyreshöjningar på uppemot tio procent – som kulminerade i januari 1972 när polis fick i uppdrag att vräka det trettiotalet strejkande. 1974 var det premiär för Brännbollscupen (som sedan 1979 kulminerat i festivalen Brännbollsyran). Inte förrän 1990 bildades de första nationerna vid Umeå universitet, först Wermlands nation, därefter Sydsvenska, Jämtlands och Skånes nationer. Bar/restaurang Corona i Universumhuset invigdes 1991, och har därefter (med olika ägare) gått i konkurs och återuppstått ett antal gånger, senast våren 2015. 1998 splittrades studentkåren och två nya kårer bildades: Umeå naturvetar- och teknologkåren (NTK) och Corpus, kåren för medicinare, odontologer och hälsovetare, som senare döps om till Medicinska studentkåren vid Umeå universitet (MSU). Därefter har Umeå studentkår samlat lärare, samhällsvetare och humanister – och styrdes detta år för första gången av en opolitisk styrelse. Tillsammans med NTK och MSU genomdrev studentkåren 2007 anonyma salstentamina för hela Umeå universitet, vilket är Sverigeunikt. 2008 flyttade kåren från Universumhuset till nya lokaler i Lindellhallen. 2010 avskaffades kårobligatoriet (som sedan 1983 lagstadgat att studenter vid svenska universitet och högskolor måste tillhöra en studentkår). Vid invigningen 1970 var kårhuset Universum – med sin kapacitet på 1380 besökare samtidigt i lokalerna – Norrlands största kårhus och Umeås nästörsta nattklubb. Verksamheten var öppen för allmänheten, med särskilda förmåner för kårmedlemmar. De första åren drevs all verksamhet i huset av studentkårens bolag USIB, men 1987 såldes aktiemajoriteten i USIB till Umeå universitet. 2005 sålde Umeå studentkår sin kvarvarande andel i kårhuset Universum till Akademiska hus. Driften sköttes senare av ett genom kåren helägt bolag, Kårhuset Pålebacken AB, som dock gick i konkurs den 11 december 2014. Hösten 2013 startade Umeå studentkår Kårhuset Universum, i dagligt tal kallat Kårhuset. Tidigare drev Umeå studentkår, i egen regi eller genom entreprenad, verksamheten i lokalerna under namnet Corona men valde att 2013 själv ta över driften.
