Kinaschack
Kinaschack är ett brädspel som går ut på att flytta färgade, ofta kulformade spelpjäser över ett stjärnformat bräde fyllt av hål. Spelet kan spelas av 2–6 spelare. Man flyttar pjäserna genom att låta dem förflyttas ett steg, alternativt "hoppa" över andra pjäser (ibland i multipla hopp) om det är möjligt. Spelet har sannolikt inte sitt ursprung i Kina, och det liknar inte Xiangqi, kinesiskt schack. I Tyskland fick det namnet "Stern-Halma", eftersom det är samma spel som det äldre spelet Halma, förutom stjärnformen. Spelet togs fram i slutet av 1800-talet. Det svenska namnet på spelet motsvarar engelskans Chinese Checkers (där Checkers syftar på damspel), det har funnits i svensk skrift sedan 1960. Kinaschack spelas på ett bräde som har formen av ett hexagram och innehåller 127 hål för spelpjäser. I varje stjärnudd finns startplatsen för en spelares tio alternativt femton pjäser, dessa utgörs ofta av spelkulor. Antalet spelare kan vara 2 till 6 till antalet, och målet är att bli först med att förflytta alla sina spelpjäser till den motsatta stjärnudden. Förflyttningen av en spelpjäs kan ske åt alla håll, alla angränsande hål är sammanbundna med streck för att markera de maximalt sex möjliga förflyttningsriktningarna. En spelpjäs kan hoppa ett steg till närmast angränsande och lediga hål. Om något av grannhålen är ockuperat av en spelpjäs (egen eller tillhörande motståndaren), kan man hoppa över denna pjäs ifall det rakt efterföljande hålet är ledigt. Hoppande kan ske i serie, ifall man från det efterföljande hålet kan göra ett nytt hopp (oavsett riktning).
Halma
Halma (från grekiska ἅλμα alma som betyder hopp) är ett brädspel som uppfanns 1883 eller 1884 av den amerikanske thorax-kirurgen vid Harvard Medical School, George Howard Monks. Inspirationen var ett engelskt spel som kallades Hoppity, som uppfunnits 1854. Spelet består av ett rutigt bräde som är indelat i 16 X 16 rutor. Pjäserna är små föremål, till exempel plastkoner. Spelpjäserna är oftast svarta och vita i ett tvåmans-spel och i olika färg eller åtskilda på annat sätt i spel för fyra spelare. Spelet spelas av två eller fyra spelare vid motstående hörn av brädet. Målet är att förflytta alla sina pjäser från den egna basen till basen i motstående hörn. Varje gång det är en spelares tur att spela kan denne antingen flytta en av sina pjäser från rutan den står på till en intill-liggande ruta eller hoppa över en eller flera andra pjäser i sekvens. Målet med spelet är att bli först med att förflytta alla sina pjäser till den bas som befinner sig i diagonalt motsatt hörn i relation till spelarens egen bas. I spel för fyra spelare spelar spelarna parvis mot varandra. I detta spel är målet att bli det första paret vars alla pjäser har förflyttats till motsatt hörn. Brädet består av en matris av 16×16 rutor. Rutor räknas som intill-liggande horisontellt, vertikalt och diagonalt. Spelet kan spelas av två eller fyra personer. Varje spelares bas består av en samling intill-liggande rutor i ett hörn av spelbrädet. Baserna är tydligt markerade på brädet. I spel för två spelare består varje spelares bas av 19 rutor. Baserna är placerade i motstående hörn. I spel för fyra spelare består varje spelares bas av 13 rutor. Vart och ett av de fyra hörnen utgör en bas. Varje spelare har en uppsättning pjäser i en särskild färg. Antalet pjäser i en spelares uppsättning pjäser är lika stort som antalet rutor i spelarens bas. I utgångsuppställningen har varje spelare alla sina pjäser på rutorna i dennes bas. Spelarna avgör på ett slumpmässigt sätt vem som ska börja. Pjäserna kan förflyttas i åtta olika riktningar (ortogonalt och diagonalt). Varje gång det är en spelares tur ska denne flytta en av sina pjäser på ett av följande sätt En förflyttning till en tom ruta Placera pjäsen i en tom intill-liggande ruta. När detta gjorts är det nästa spelares tur. Ett eller flera hopp över intill-stående pjäser En intill-stående pjäs kan överhoppas om rutan rakt på andra sidan av den är tom. Vilken pjäs som helst kan överhoppas, oavsett färg och tillhörighet. Placera pjäsen på den tomma rutan rakt på andra sidan. Denna överhoppning påverkar inte alls den pjäs som överhoppas. Efter ett hopp får spelaren direkt göra ett ytterligare hopp med samma pjäs eller låta det bli nästa spelares tur. När en pjäs kommit in i den motstående basen får den inte flyttas ut ur basen. Om ett drag resulterar i att basen (eller parets baser, i fyrmans-spel) helt fyllts med de egna pjäserna så vinner den spelare som gjorde draget (eller det par vars ena spelare gjorde draget). Så länge ingen har vunnit fortsätter spelarna att göra sina drag i tur och ordning. Spelmekanismerna med hoppande pjäser påminner om damspel men skiljer sig genom att man inte kan slå ut pjäser från spelet. Inte heller är det en skyldighet att göra hopp. Kinaschack är en variant av Halma. Det publicerades första gången 1892 under namnet Stern-Halma (tyska för Stjärn-Halma och när det skulle lanseras i USA blev det omdöpt för att verka mer exotiskt. Namnet är vilseledande eftersom det inte har sitt ursprung i Kina och inte liknar schack. Whitehill, Bruce. "Halma and Chinese Checkers: Origins and Variations." Fribourg, Switzerland: Step by Step, Proceedings of the 4th Colloquium of Board Games in Academia, Editions Universitaires Fribourg, 2002. AMERICAN GAMES: A HISTORICAL PERSPECTIVE, by Bruce Whitehill. Leiden, The Netherlands: Board Games Studies, Vol. 2, CNWS Publications, 1999.
