Cricket
En cricketmatch är indelad i overs. En over utgörs av sex (godkända) kast, varefter kastare byts och ny kastare kastar mot den andra grinden. Innelaget försöker att löpa taktiskt så att kastaren i möjligaste mån ställs mot den bättre slagmannen. Målet för varje lag är att ta fler runs än motståndarlaget och att bränna ut slagmännen så att bara en återstår. Vid spel om ett begränsat antal overs vinner det lag som erhållit flest runs. I Testcricket skall vinnande laget ha flest runs och dessutom ha bränt ut motståndarnas slagmän två gånger. Annars slutar matchen oavgjord. Ett cricketlag består av elva spelare. Beroende på spelarens färdigheter räknas han som antingen slagman eller kastare. En spelare som är bra både på att kasta och slå kallas all-rounder. Sådana spelare är sällsynta bland elitspelare som hellre fokuserar på någon av sina färdigheter. Grindvakten har en nyckelroll för utelaget. Kastaren (på engelska bowler) kan välja att kasta på fart (fast bowling) eller med skruv (spin bowling). Fart är mer chansartat då slagmannen får mer kraft och lättare kan slå många runs. Samtidigt är det lättare att bränna ut slagmannen. Att kasta med skruv är ett bra sätt att se till att slagmannen inte lyckas åstadkomma runs. Kast med skruv innebär dock att det blir svårare att bränna ut slagmannen. Vanligtvis byter man taktik under matchen. Oftast är det lagkaptenen som bestämmer hur man skall kasta. Grindvakten (på engelska wicket-keeper) är en av utelagets spelare som är placerad strax bakom grinden mot vilken kastaren kastar. Han har till uppgift att fånga bollar som slagmannen missat, och kan då förhindra en run eller genom att med bollen slå ner grindens överliggande bails bränna ut slagmannen om denne är på väg mot motsatt grind. Han är också i position för att ta en boll som nuddat slagmannens slagträ innan bollen studsat. På så sätt kan han också bränna slagmannen. Det finns alltid två slagmän (på engelska batsmen) på planen. När en av de två blir utslagen ersätts han av en ny slagman. Spelordningen bland slagmännen bestäms av lagkaptenen. Man kan inte byta slagman under tiden som han spelar. Det finns olika former av cricket. De populäraste formerna är. Endagsmatcher spelas oftast i 50 overs var av båda lagen eller tills ett lag har vunnit eller bränt ut det andra laget. Endagsmatcherna spelas med färgglada dräkter och en vit boll. VM i cricket, som arrangeras vart fjärde år, spelas i endagsformat. 2011 spelades VM i Indien, 2015 i Australien och Nya Zeeland samt 2019 i England och Wales. 2023 kommer Indien återigen att vara värdland. Testcricket spelas under tre till fem dagar med vita dräkter och röd boll och har inga begränsningar gällande overs. Istället får varje lag spela två innings vardera, om inte ett lag har fler runs efter en innings än vad det andra har efter två. Endast de tolv bästa landslagen är idag kvalificerade för att spela testmatcher. Liknande regler som för testcricket men då andra lag, vanligen klubblag som i cricket ofta representerar geografiska områden, spelar dessa matcher kallas de för Första klass-matcher. Ett exempel på detta är de inhemska ligorna i länderna med test-status. Twenty20 cricket, förkortat T20, är den nyaste formen av cricket och spelas med 20 overs per lag. En match är då över på ca tre timmar. Ursprunget till cricket är oklart. När spelet etablerades som vuxensport under 1600-talet, hade liknande spel under flera hundra år spelats av barn och ungdomar i Kent och Sussex. Spelet omtalades i skrift första gången 1597 i ett rättegångsprotokoll rörande en skolegendom i Surrey, där det framgår att man spelat krecket på ägorna åtminstone sedan mitten på 1500-talet. I en ordbok från 1611 beskrivs cricket fortfarande som ett ungdomsspel.
