Vägtullar i Norge
Det första systemet med vägtullar i norska tätorter etablerades kring infartslederna i Bergen 1986. Vägtullar runt städer finns numer bland annat i Oslo, Bergen, Bodø, Stavanger, Kristiansand, Trondheim och Haugesund. Många vägbyggen såsom motorvägar och vägtunnlar under vattnet har också avgift som är direkt kopplade till den nybyggde väg(sträckan), och tas vanligen ut av vägens trafikanter i 15 år från dess öppning, eller tills tillräckligt mycket pengar kommit in. Ibland placeras extra stationer längs den äldre vägen för att fordon på genomfart inte ska ta den vägen för att undvika avgift. Detta till skillnad från avgifter i bomringar, där pengarna bland annat används till väg- och järnvägsbyggen i respektive stad med omnejd, så att avgift kan tas ut på vägar som inte förbättras. Bomringen i Oslo skall till exempel bidra till att: "Finansiera utbyggnad av väg- och kollektivtrafik, minska personbilstrafiken, öka tillgängligheten för alla trafikantgrupper, minska utsläppen av växthusgaser och förbättra stadsmiljön", och 89% av pengarna i Oslopakke 3 går till bus, bana och cykel. Vägtullarna i bland annat Trondheim, Kristiansand, Bergen och Oslo har trängselskatt (högre vid rusningstid). Avgiften i Oslo och Bergen är dessutom miljödifferentierad (olika beroende på motortyp). Nollutsläppsfordon betalar avgift som motsvarar högst 50 procent av ordinarie avgift efter rabatt (se Avgiftsklasser och rabatter). Regeringen Solberg har föreslagit en vägtullsreform med fyra delar: minskning av antal vägtullsoperatörer, att skilja utställar-/betalningsförmedlingsrollen från vägtullsoperatörerna, ett räntekompensationssystem för lån till vägtullsprojekt och en förenkling av avgiftsklass och rabattsystemet. Alla betalstationer i Norge förutom enstaka färjor är numer anpassade för automatisk betalning, och man använder ett system som går under namnet AutoPASS där man har en transponder i bilen. Innehavare av giltig AutoPASS eller annan Easygo-transponder (till exempel Brobizz) kan använda den för automatisk betalning i Autopass betalstationer genom Easygo-samarbetet. Betalning med transponder ger förmåner som rabatt på avgiften. För bilar utan transponder fotograferas registreringsskylten och faktura sänds till bilens ägare. Detta gäller även bilar som är registrerade i andra länder än Norge. Utländska fordon utan transponder faktureras av Epass24. Det går att registrera utländska fordon till "Visitor's payment" på Epass24, vilket inte är obligatoriskt men förmånligt eftersom man snabbare får hemskickat faktura och tillgång till fakturor på nätet. I vägtullar som är miljödifferantierade måste utländska fordon dock registreras för att undvika att betala högsta avgiftsklass. Hyrbilskunder bör också registrera sig eftersom de då faktureras av Epass24 direkt - hyrbilsföretaget måste annars efterfakturera kunden (ofta lägger de till extra avgifter för detta). Rabatt erhålls dock endast med giltigt avtal/transponder, att registrera fordonet till "Visitor's Payment" ger inte samma förmåner. Sedan 10 oktober 2014 måste alla fordon över 3,5 ton som är registrerade på företag, staten, länsmyndigheter eller kommunen, eller som på annat sätt främst används i näringsverksamhet i Norge använda transponder. Detta gäller för både norska och utländska fordon på hela det norska offentliga vägnätet. Norska polisen, norska tullverket (Tolletaten) och Statens vegvesen har kontrollmyndighet och kontrollerar längs vägen. Om transponder saknas tillkommer en avgift på 8 000 NOK. Avgiften ökar till 12 000 NOK om den inte betalas inom tre veckor. Om detta upprepas flera gånger inom två år tas det ut avgift på 16 000 NOK.
Trängselskatt i Göteborg
Enligt TT-artikeln var förslaget om folkomröstning i samband med valet 2006 även ett sätt att "köpa [sig] skydd mot interna regionala partibråk", detta genom att själva inte behöva ta ställning frågan om trängselskatt utan lämna över det till väljarna på valdagen. Men de andra partierna i Göteborg deklarerade omgående att de inte tänkte bidra till en folkomröstning för att Socialdemokraterna skulle slippa ta itu med frågan om trängselskatten internt och avvisade därmed förslaget om folkomröstning. Frågan levde trots det kvar. Företrädare för några av de borgerligt styrda kranskommunerna gick ut och hotade med egna lokala folkomröstningar för det fall Göteborg valde att gå vidare. Borgerliga partiföreträdare hann till och med göra en ansats att involvera Göteborgsregionens kommunalförbund, då man menade att "om det ändå skulle bli en folkomröstning i frågan måste kranskommunerna få delta." Vidare menade man "kommunalförbundets roll i trafikfrågorna är viktig, inte minst för att få igång bygget av en älvtunnel och en Västlänk snarast." En TT-artikel från den 8 april berättar att Socialdemokraterna i Göteborg backade från kravet om hålla folkomröstning redan i samband med valet 2006, ett beslut som togs i samband med partidistrikts årsmöte samma dag. "Frågan om trängselskatt i Göteborg ska avgöras av göteborgarna i en folkomröstning. Om skatten blir aktuell. Inte förr." Anledningen som öppet anfördes var ett uttalade från Göran Persson, där han klart uttryckt att frågan om "trängselskatt i Göteborg ska avgöras av göteborgarna själva". Frågan om trängselskatten sköts därmed på framtiden. Socialdemokraterna anslöt sig till allianspartiernas nej till trängselskatt, "i alla fall under nästa politiska mandatperiod". Under år 2008 började frågan om vägtullar och trängselavgifter åter debatteras av kommunpolitiker i Göteborg. Den 20 februari, samma dag som partiledningen för Socialdemokraterna i Göteborg enades kring att stödja idén om trängselskatt, skrev Göteborgs-Posten att "Alla partier i Göteborg är just nu beredda att diskutera någon form av vägavgifter i Göteborgstrafiken." Tidningen Punkt SE hade dagen efteråt en artikel med en ingress som inleddes: "Här är anledningen till att Göteborgs politiker återigen tar upp frågan om biltullar." Enligt uppgifter från Trafikkontoret i Göteborg och Vägverket hade trafiken "i det närmaste dubblats" under de tio föregående åren och enligt miljöförvaltningen var det svårt att klara kraven på luftkvalité och bullernivåer i innerstan. En normal vardag 2007 åkte nästan en halv miljon bilar genom centrala Göteborg. I varje bil satt i snitt 1,1 personer. På årsmötet den 4 april 2008 röstade Socialdemokraterna "ja" till trängselskatt och "ja" till en folkomröstning i frågan tidigast 2010. I juni 2008 meddelade företrädare för Göteborgs kommun, Göteborgsregionen (GR), Västra Götalandsregionen och Vägverket att de tillsammans skulle snabbutreda möjligheten att använda vägavgifter som ett alternativt finansieringssätt för den planerade Marieholmstunneln i Göteborg, i tid till regeringens beslut om närtidssatsningar i september. I slutet av augusti stod det klart att det fanns en politisk enighet mellan de borgerliga partierna och Socialdemokraterna inom Göteborgsregionen att införa vägavgifter. I det skedet dock begränsat till Tingstadstunneln och Marieholmstunneln. Göran Johansson, socialdemokratiskt kommunalråd i Göteborg, menade att detta inte var samma sak som en mer allmän trängselskatt och därför inte behövde röstas om. Marieholmstunneln var dock inte alls populär hos Vänsterpartiet och Miljöpartiet, partierna som Socialdemokraterna i Göteborg samregerar med. Företrädare för Vänsterpartiet menade att uppgörelsen var en "eftergift för billobbyn i Göteborg" och något som var menat att skjuta frågan om allmän trängselskatt i sank.
Trängselskatt
Prissättningen liknar den som tåg, flygbolag och färjerederier använder, där mindre attraktiva avgångar är billigare, för att de som har möjlighet att planera om skall lockas att välja dessa. Den här samverkan mellan utbud av infrastruktur och utveckling av resvanor och boende gör att transportekonomi också blir till transportpolitik. Vars och ens åsikt om vilken plats bilen skall ha i samhället påverkar vilken transportinfrastruktur man förordar. En lokal folkomröstning angående införandet av trängselskatt i Stockholm ägde rum i samband med riksdagsvalet 2006. För att ge de valberättigade en realistisk bakgrund genomfördes ett fullskaleförsök med trängselskatt från 3 januari 2006 till 31 juli 2006, det så kallade Stockholmsförsöket. Trängselskatten infördes permanent den 1 augusti 2007 och tas ut för de flesta fordon vid färd dagtid in och ut ur ett område som i stort omfattar Stockholms innerstad. Beslutet fattades av Riksdagen och den skatt som tas ut är statlig. Trängselskatt tas ut för såväl svensk- som (från 2015) utlandsregistrerade fordon. Från början undantogs fordon som uppfyllde vissa miljökrav, men detta undantag slopades den 1 augusti 2012. Trängselskatten är inte momsbelagd utom för hyrbilar, vilket beror att enligt lag är ägaren och ingen annan ansvarig för trängselskatten, så att det som hyrbilsfirman debiterar kunden inte kan räknas som trängselskatt formellt. Trängselskatten tas ut på vardagar 06.00 till 18.29 (ej dag före sön- eller helgdag eller under juli månad, förutom de första fem vardagarna) och beloppet varierar under dagen, från 11 kronor mitt på dagen till 45 kronor i rusningstrafiken under högsäsong. Maxbeloppet är 135 kronor per dag och fordon. Registreringen vid passage av en betalstation sker automatiskt med hjälp av laserscanning och fotografering. I januari 2010 beslutade Göteborgs kommun tillsammans med Västra Götalandsregionen, Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund om att införa trängselskatter i centrala staden och samtliga överfarter över älven. I likhet med Stockholm beskattas även de som passerar staden på europavägarna. Avgifterna infördes 1 januari 2013 och följer samma princip som i Stockholm, det som skiljer sig är flerpassageregeln som innebär att man inom en timme kan passera flera betalstationer men man beskattas endast för en passage (den dyraste). Beloppen är 9, 16 och 22 kronor per överfart mellan klockan 06.00 och 18.29 vardagar och avgiftsfritt helger, kvällar och under juli månad. Trängselskatt tas ut för såväl svensk- som utlandsregistrerade fordon. Detta ska bekosta ett infrastrukturpaket innehållande bland annat Västlänken, Marieholmstunneln och utbyggd kollektivtrafik - det så kallade Västsvenska paketet. I en del städer finns system där en översättning av ordet trängsel ingår i namnet. Andra städer har liknande system, utan att namnet har med ordet trängsel att göra. Se även Vägtullar i Norge. Betalväg är en närbesläktad form av avgift. Andra former av avgiftsuttag på biltrafik är registreringsavgift/fordonsskatt, som tas ut per fordon efter fordonsklass och skatt på drivmedel som tas ut per liter bensin eller diesel. För lastbilar tas i många länder en ut en kilometeravgift, som liknar trängselskatten i det att den varierar efter vilken tid och plats som fordonet använts. Internationellt går trenden mot att i större utsträckning koppla avgiften som tas ut till marginalkostnaden och de externa effekterna som uppstår vid användandet av fordonet. Då spelar tid och plats stor roll, varför avgifter och skatter i större utsträckning blir förbrukningsbaserade. Dessa avgifter är vanligen riktade mot hela landet, inte specifikt mot städer och därmed inte mot trängsel, utan motiveras med bidrag till vägbyggen, minska miljöpåverkan av trafik, eller andra motiveringar.
Betalväg
En betalväg är en väg där trafikanter måste betala en vägavgift eller broavgift för att färdas. Det finns i princip två typer av betalvägar – vägtullar och vinjettvägar (det vill säga tidsbundna avgifter). Avgifterna kan exempelvis utgöra infrastrukturavgifter eller trängselavgifter. Avgiften varierar med fordonstyp och den betalas vid på- eller avfart från vägsträckan. För en längre betalväg varierar avgiften med längden på sträckan. Normalt är det dyrbarare och nyare vägar som motorvägar och större broar som har vägtullar. Den norska benämningen på en väg som är avgiftsbelagd, en betalväg, är bomvei (sv."bomväg"). Ett antal bomveier runt en stad går under den gemensamma benämningen bomring. Det finns även ett antal bomveier som utgör vanliga landsvägar som avgiftsbelagts. Alla betalstationer i Norge är automatiska, förutom Atlanterhavstunneln och enstaka färjor. Systemet för automatisk betalning går under namnet AutoPASS. För bilar utan transponder fotograferas registreringsskylten och faktura sänds till bilens ägare. Detta gäller även bilar som är registrerade i andra länder än Norge. Innehavare av så kallad Brobizz för passage av Öresundsbron kan använda den för automatisk betalning i dessa bestalstationer genom Easygo-samarbetet. Ordet bomvei kan också syfta till en väg som är är avstängd, med en bom. Broavgift tas ut på Öresundsförbindelsen och Stora Bältbron. Det danska systemet för för elektronisk betalning i automatiska betalstationer, Brobizz utvecklas och förvaltas av Brobizz A/S, ett helägt dotterbolag till Sund och Bælt Holding A/S. Både A/S Storebælt, ägare av Stora Bältbron, och A/S Øresund som äger Öresundsbrokonsortiet, tillsammans med svenska staten genom Svedab (Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab Aktiebolag) är också helägda dotterbolag till Sund och Bælt Holding A/S. Betalväg där avgiften erläggs i förskott för en viss tidsperiod och erlagd avgift visas med ett klistermärke kallat vinjett (svensk stavning enligt Trafikverket, av franskans vignette, vinliknande dekoration i tidiga böcker) fäst i vindrutan. Avgiften gäller för obegränsad trafik under perioden på samtliga vinjettvägar i landet. EU-länder som har vinjettbaserat vägavgiftssystem får inte lägga till ytterligare vägavgifter på tung trafik enligt Eurovinjettdirektivet. Det finns dock undantag, och det gäller för broar, bergspass och tunnlar, där ytterligare vägavgift kan tas ut. I Sverige har det föreslagits att detta undantag ska utnyttjas för att finansiera tre broar genom broavgift på tung trafik: Sundsvallsbron (klar i december 2014), bron över Motalaviken (klar hösten 2013) samt den planerade nya Skurusundsbron i Nacka. Eurovinjettdirektivet förhindrar "rabatter eller avdrag på avgiften för externa kostnader, eftersom det skulle innebära en betydande risk för diskriminering av vissa användarkategorier". Direktivet har av svenska myndigheter tolkats som att likabehandling av trafikslag krävs för att extra bro- och tunnelavgifter ska få införas på tung trafik – utöver vinjettavgiften som utländsk trafik redan har betalat. Detta har använts som argument för att avgift då måste införas även på andra trafikslag, för att dessa inte ska subventioneras av tung trafik. Öresundsförbindelsen och Svinesundsbron, vilket bygger på principen att utlandsresor bör betalas av resenärerna, inte skattebetalarna. Infrastrukturavgift tas från och med 1 februari 2015 även ut för Sundsvallsbron och Motalabron. Planer finns också på infrastrukturavgift för Skurubron, för Masmolänken, för att finansiera bro över Motala ström i Norrköping och för en tunnel genom Åsberget, Örnsköldsvik. Trängselskatten i Stockholm och Göteborg innebär ett slags avgift för att passera gränsen till centrala Stockholm och Göteborg och för att passera Göteborg. Island (Hvalfjörður-tunneln). Schweiz (Stora St Bernhard-tunneln och Munt La Schera-tunneln). Österrike (några tunnlar. Vinjett gäller inte här).
