Bildläsare
En bildläsare eller skanner (även scanner) är en maskin som läser av ett fysiskt föremål, vanligen en bild på papper, och skapar en digital bild av det. Själva bildläsaren gör en rasterbild, men det finns program för att vektorisera eller OCR:a bilden. Skannern uppfanns av Russell Kirsch 1957. De vanligaste bildläsarna läser icke-transparenta papper i storlek upp till A4, A3 eller ännu större. De belyser bilden och mäter reflekterat ljus. De kan vara av flatbäddstyp, där man lägger bilden som ska skannas på en glasskiva, eller rulla igenom papperet, det sistnämnda är dock ganska ovanligt idag. Fördelen med en flatbäddskanner är det går att skanna även styva eller ömtåliga bilder. Fördelen med rullskanner var främst att de kunde tillverkas lite enklare / billigare. Dessutom finns skannrar för diabilder eller fotonegativ, som belyser bilden och mäter det ljus de släpper igenom. På senare år har multifunktionsskrivaren (en maskin som kombinerar exempelvis skrivare, bildläsare och kopiator), blivit en vanlig ersättare till den klassiska bildläsaren, åtminstone i hemmet.
Kopiator
En kopiator (även kallad kopieringsmaskin, kopieringsapparat eller fotokopiator) är en kontorsmaskin som framställer papperskopior av dokument och andra visuella bilder. Ej att förväxla med den tidigare kopieringstekniken kallad photostat eller fotostat. Den första kopiatorn såg dagens ljus den 22 oktober 1938 i Astoria. I varje fall står det "10-22-38 Astoria" på världens första elektroniska fotokopiakopia. Patentinnehavare hette Chester F Carlson. Han sökte efter ett företag som kunde tänka sig att vidareutveckla hans idé. Haloid, ett företag som gjorde fotopapper var intresserade. Någonstans på vägen bytte Haloid namn och blev Xerox. I den engelskspråkiga världen är "a xerox" synonymt med en kopia. Idag finns ett antal huvudaktörer, de flesta japanska företag. En egenhet som finns i branschen är att genom uppköp kan samma maskin finnas under fler olika handelsnamn. Ett exempel är kopiatortillverkaren Ricoh som säljer under namn som Ricoh, Nashuatec, Savin, Gestetner, Lanier och Rex-Rotary. I början av 2000-talet blev kopiatorer med digital teknik alltmer vanliga, där kopiatorn huvudsakligen består av en integrerad bildläsare och skrivare, en så kallad multifunktionsskrivare. En kopiator alstrar små mängder ozon. Ordet "kopiator" är belagt i svenska språket sedan 1973.
Skanner
Skanner eller scanner kan syfta på. Skanner – en maskin som läser av ett fysiskt föremål, vanligen en bild på papper, och skapar en digital bild av det, se bildläsare. Skanner (avläsare) – en apparat för avsökning och inläsning, till exempel för streckkoder (streckkodsläsare). Skanner (mottagare) – en radiomottagare som automatiskt kan söka av olika frekvensband. Självskanning – en metod när butiker låter kunden med hjälp av en skanner summera priset på varorna.
Pixel
Pixel eller bildpunkt tidigare även pel (av engelska: picture element) är det minsta delen av den rastergrafik som används för att bland annat visa bilder på en bildskärm. Ordet pixel kommer av engelskans picture element, där "pix" är en förkortning av pictures. Ofta används förkortningen "px" och när det talas om pixlar som enheter, vilken också kan förses med ett SI-prefix, som till exempel megapixel. En pixel kan betraktas som en punkt med viss färg och placering. En datorskärms upplösning kan anges som exempelvis 1024x768, vilket innebär 1024 pixlar vågrätt och 768 pixlar lodrätt. Varje pixel kan sedan ges ett värde som anger bland annat färg. Den lilla del av ett bildoriginal som läses in av en bildläsare och ger kulören hos respektive pixel kallas avläsningspunkt. Vid visning av en grafisk bild på en datorskärm är det antalet bildelement per längdenhet, angiven som 'pixels/inch' och betecknad ppi, som bestämmer bildens upplösning medan vid utskrift eller tryckning av en bild är det antal färgpunkter per tum, betecknad dpi (dots per inch) som avgör bildens upplösning. I de allra flesta sammanhang används dock enheten dpi oberoende av om det handlar om visning på en datorskärm eller vid utskrift/tryckning. En ordinär datorskärm har en upplösning av omkring 96 pixel/inch vilket anges som 96 ppi under avancerade skärminställningar i Windows. Detta brukar i verkligheten handla om 86–89 pixlar/tum. För tryckning eller utskrift av högupplösta bilder erfordras normalt att bilden skapas med minst 150 dpi upp till 300 dpi. För bilder som skapas enbart för visning på datorskärmen i skala 1:1 är det ingen idé att använda en högre upplösning än 96 dpi eftersom skärmen inte har högre upplösning. Om bilden i ett dokument ska kunna förstoras vid visningen på skärmen måste den dock vara skapad i en högre upplösning för att den inte ska bli grynig. En annan avgörande faktor för kvaliteten vid visning av färgbilder på en datorskärm är det faktum att datorskärmar sänder ut ljus och då används en additiv blandning av de tre färgerna Röd, Grön och Blå, förkortat RGB, som i grova drag motsvarar de tre färger som uppfattas bäst av det mänskliga ögats tappar. Alla färger på skärmen blandas med utgångspunkt från dessa tre grundfärger. En bild som ska användas för tryck där bilden blir synlig genom reflekterat ljus på exempelvis ett papper, måste dock normalt definieras i den subtraktiva färgmodellen CMYK - Cyan, Magenta, Gul och Svart som utgör de fyra grundfärger en tryckpress normalt laddas med. En megapixel är en miljon (mega) pixlar. Termen anger antalet pixlar i en bild eller på en bildskärm. Det används också för antalet ljuskänsliga celler i en bildsensor för en digitalkamera.
OCR-nummer
OCR-nummer (Optical Character Recognition) fungerar som ett referensnummer. Numret brukar finnas längst ned till vänster på ett svenskt inbetalningskort mellan tecknen # och #. Dessa används vid betalning till plus- och bankgirotkonto. Referensnumret innehåller vanligen uppgift om fakturanummer och/eller kundnummer, och syftar till att betalningsmottagaren ska kunna automatisera registrering och bokföring av inbetalningar. Referensnumret var ursprungligen avsett att skannas optiskt av post- och bankpersonalen med hjälp av en bildläsare, tillsammans med uppgift om kontonummer och belopp, samt tolkas av ett OCR-program, dvs ett datorprogram för optisk teckenigenkänning. Det är emellertid allt vanligare med plusgiro- och bankgirobetalningar via internetbank. Betalaren kan då behöva skriva av inbetalningskortets referensnummer manuellt, eller själv skanna det med en handhållen OCR-penna eller med hjälp av exempelvis en mobiltelefon med en applikation för OCR-scanning vilket de flesta bankers appar har inbyggt. Vissa företag kritiseras för att ha onödigt långa OCR-nummer som gör det svårt för kunden att skriva rätt. 2002 rekommenderade Postgirot Bank företag att ha så få siffror som möjligt i numret, mellan 5 och 15. Vid betalning via e-faktura eller autogiro behöver kunden inte skriva in OCR-numret. Om ett inbetalningskort inte innehåller referensnummer får betalningsmottagaren en kopia av inbetalningskortet, och kan då se eventuella skriftliga meddelanden. Vid användande av referensnummer kan inte skriftliga meddelanden ges på inbetalningskortet till betalningsmottagaren. Vissa nummerserier av bank- eller postgironummer (s.k. inbetalningsnummer) kräver användande av referensnummer. Betalningsmottagare som abonnerar på "Inbetalningsservice OCR" eller liknande tjänst från sin bank har ett sådant gironummer. Den sista siffran eller de två sista siffrorna i referensnumret utgör en felupptäckande kod(en). Den sista siffran (oavsett om en eller två kontrollsiffror används) är en kontrollsumma beräknad med Luhn-algoritmen. Om två kontrollsiffror används anger den näst sista siffran antalet tecken (kontrollsiffror medräknade). Om referensnumret har mer än 10 tecken utelämnas tiotalsdelen. Således får ett 13 siffror långt referensnummer näst sista kontrollsiffran 3. Det går att kontrollera OCR via referenskontroll för att säkerställa att siffrorna är korrekta. Annars går det inte att betala via internetbanken. Det finns OCR 1 = mjuk kontrollnivå och referensnummer med checksiffra, OCR 2 = hård kontrollnivå och referensnummer med checksiffra, OCR 3 = hård kontrollnivå och referensnummer med kontrollsiffra och variabel längdkontroll samt OCR 4 = hård kontrollnivå och referensnummer med checksiffra och fast längdkontroll.
