Skrivare
Skrivare, eller printer, är en maskin som ansluts till en dator för att överföra text och bilder till papper. Multifunktionsskrivare, även kallad allt-i-ett-skrivare, är en maskin där skrivaren är kombinerad med en eller flera andra apparater, vanligtvis scanner, kopiator och eventuellt fax. Fotoskrivare är en skrivare avsedd att skapa utskrifter av en kvalitet liknande den på traditionella pappersfotografier. Nätverksskrivare är skrivare som är ansluten till ett lokalt nätverk (LAN), vilket möjliggör utskrift från flera datorer på samma skrivare. Bläckstråleskrivare, inkjet på engelska, sprutar bläck på pappret genom mikroskopiska munstycken. Skrivhuvudet förs sidled tvärsöver papperet, som matas fram under skrivhuvudet. Skrivhuvudet består, ofta, av 50 små bläckfyllda kammare, var och en försedd med en pip eller ett munstycke. Kammaren i skrivhuvudet fylls av bläck från själva bläckpatronen, och i botten på varje färgkammare finns ett tunt elektriskt motstånd. Skrivarens styrelektronik bestämmer när ström skall flyta genom motståndet. När strömmen flyter genom motståndet hettar det upp ett tunt lager bläck till över 500 grader. Då bläcket börjar koka skapas en bubbla av bläckånga, som trycker ut en liten droppe bläck genom pipen. Droppen övervinner bläckets ytspänning och frigör sig från pipen, trycket från bubblan spottar iväg droppen mot papperet. Därför kallas ibland också denna typ av skrivare för "bubble jet" istället för "inkjet". Droppens volym är mycket liten, ungefär en miljondel av volymen på en vattendroppe, och en bokstav i normal storlek bildas av 20 bläckdroppar på höjden och 20 bläckdroppar på bredden. När motståndet svalnar, efter det att strömmen som flyter genom det har avbrutits, spricker bubblan, och suget som uppstår drar in nytt bläck i kammaren från bläckbehållaren, och processen upprepas igen för nästa bläckdroppe. Munstycket är den kopparfärgade krets som sitter fast i botten av många bläckpatroner, särskilt av märkena HP och Lexmark, men också några från Canon. I de flesta bläckstråleskrivare från Epson sitter skrivhuvudet istället i själva skrivaren, vilket gör det viktigt med försiktig hantering och ett regelbundet underhåll av skrivhuvudet på dessa skrivare. Laserskrivare laddar elektriskt upp delar av papperet som ska färgas med en laser, så att ett färgpulver fäster och värms fast. Laserskrivaren använder, som namnet antyder, en laserstråle som styrs av skrivarens styrelektronik. Matrisskrivare (uttalas som matris-), även punktmatrisskrivare, har tunna nålar som slår på papperet genom ett färgband. Tecken skrivs ut i omgångar, till skillnad från en skrivmaskin som skriver ut hela tecken. Matrisskrivaren var mycket vanligt förekommande i början av 1990-talet. Radskrivare fungerar som matrisskrivare eller typskrivare, men en hel rad av text skrivs åt gången. Kedjeskrivare är en typ av radskrivare, med ett horisontellt löpande typband som innehåller hela teckenuppsättningen. Bakom pappersbanan finns för varje skrivposition en hammare, som slår an papperet mot en färgduk och vidare mot typbandet. För varje rotationsvarv hos typbandet trycks en hel rad på papperet. Skönskrivare är en gammal typ av skrivare vilken fungerar som en elektrisk skrivmaskin kopplad till datorn. Termo-transferskrivare är även kända som vaxskrivare. Dessa skriver ut i färg med hjälp av vax. Sublimeringsskrivare används mest för att skriva ut små foton och för att skriva på tyg. Plotter är oftast en större skrivare, avsedd för ritningsutskrift, utrustad med tuschpennor eller bläckpatroner som förs över pappret. Flertalet skrivare märker sina utskrifter. Tekniken för detta utvecklades av företaget Xerox. Anledningen var ursprungligen att man ville kunna spåra förfalskningar av exempelvis pengar. Märkningen innehåller i sin enklaste form bland annat tillverkarnamn och serienummer.
Kopiator
En kopiator (även kallad kopieringsmaskin, kopieringsapparat eller fotokopiator) är en kontorsmaskin som framställer papperskopior av dokument och andra visuella bilder. Ej att förväxla med den tidigare kopieringstekniken kallad photostat eller fotostat. Den första kopiatorn såg dagens ljus den 22 oktober 1938 i Astoria. I varje fall står det "10-22-38 Astoria" på världens första elektroniska fotokopiakopia. Patentinnehavare hette Chester F Carlson. Han sökte efter ett företag som kunde tänka sig att vidareutveckla hans idé. Haloid, ett företag som gjorde fotopapper var intresserade. Någonstans på vägen bytte Haloid namn och blev Xerox. I den engelskspråkiga världen är "a xerox" synonymt med en kopia. Idag finns ett antal huvudaktörer, de flesta japanska företag. En egenhet som finns i branschen är att genom uppköp kan samma maskin finnas under fler olika handelsnamn. Ett exempel är kopiatortillverkaren Ricoh som säljer under namn som Ricoh, Nashuatec, Savin, Gestetner, Lanier och Rex-Rotary. I början av 2000-talet blev kopiatorer med digital teknik alltmer vanliga, där kopiatorn huvudsakligen består av en integrerad bildläsare och skrivare, en så kallad multifunktionsskrivare. En kopiator alstrar små mängder ozon. Ordet "kopiator" är belagt i svenska språket sedan 1973.
