Belysningstyper
Denna artikel är en underartikel till Fordonsbelysning. Ett fordon har normalt flera olika typer av belysning, här nämnt som Belysningstyper. Dessa är kategoriserade i bokstavsordning efter typ av belysning och kan förekomma på ett eller flera ställen på fordonet. Notera att inte alla fordon har alla belysningstyper utan vissa förekommer endast på vissa fordon under vissa förutsättningar. Det som beskrivs i denna artikel är i huvudsak de tekniska aspekterna för varje belysningstyp och regler från UNECE, men tänk på att kontrollera lokala lagar och regler. Följande relaterade artiklar finns. Även Reflexanordning har tagits med då detta är nära relaterat till vissa av belysningstyperna och är ofta kombinerat med en belysning. Belysningsutrustning baserar sig på direktiv och regler enligt ECE-reglemente 48, men även andra direktiv och regler som EU-direktiv 76/756/EEC, US DOT, National Highway Traffic Safety Administration NHTSA, Transportstyrelsen m.fl. För reflexer kan i vissa fall ECE-reglemente 104 vara tillämpligt. Notera dock kapitel 6.21 i ECE-reglemente 48. Nedan är en förteckning av belysningstyper i bokstavsordning. Symbolerna kan vara antingen svarta på ljus bakgrund, vita på mörk bakgrund eller färglagda. Det sistnämnda vid indikering. Variationen när det gäller arbetsbelysning på fordon är ganska stor när det gäller yrkesgrupp, utförande, användningsområde och kostnad för armaturerna. Från relativt enkla billiga för bruk på lantbruksmaskiner där risken att de går sönder är stor på grund av besvärlig miljö och felaktigt handhavande till dyra LED-utrustade ADR-klassade varianter lämpliga på fordon som transporterar brandfarliga ämnen. Urvalet hos olika butiker när det gäller arbetsbelysningar är omfattande. Normalt ger arbetsbelysning en hög och bred ljusbild med relativt kort räckvidd där syftet är att få en jämn belysning över en stor yta i fordonets närområde. För sökarljus är det dock önskvärt med en mer samlad ljusbild och längre räckvidd. Syftet med denna är att underlätta avstigning från buss på dåligt upplysta hållplatser när det är mörkt. Avstigningsbelysning kan ses som en form av arbetsbelysning, men har fått en egen punkt då användningsområdet är specifikt. Lyktan eller lyktorna tänds vanligen automatiskt när backväxeln läggs i, men kan även på en del fordon manövreras manuellt och då även i praktiken fungera som arbetsbelysning. Backlamporna kan vara kompletterade med en ljudsignal för att uppmärksamma omgivningen att backning pågår, så kallat backlarm samt så kallad parkeringssensor som hjälper föraren att "se" skymda hinder. Vissa bilar har endast en lykta för backljus, vilket oftast ger en asymmetrisk belysning då denna sitter monterad antingen till höger eller vänster om fordonets mittlinje. Det finns få tydliga direktiv när det gäller begränsning i lagar och förordningar och det kan finnas lokala förordningar som reglerar användandet. (Use and display of illuminated signs., Trafikförordning 1998:1276, 67§, Transportstyrelsens Författningssamling) för just belysta skyltar i trafiken, vilket gör att det kan bli en bedömningsfråga från fall till fall. Är man osäker är det enklast att kontakta berörda myndigheter. Lyktan markerar utsträckning av fordonet i sidled undantaget utskjutande last. Avsikten är både att upplysa medtrafikanter om utsträckningen hos fordonet såväl som att hjälpa föraren att avgöra om fordonet klarar tillgängligt utrymme vid framförande och position hos fordon och släp. Lyktan skall monteras så högt som möjligt med hänsyn tagen till sidledsplacering och symmetrisk placering. Dess primära syfte är att ange bredden hos fordonet, vilket gör att det är tillåtet att göra avkall på att montera dem så högt som möjligt för att uppnå det primära syftet. Vissa breddmarkeringslyktor har även sidomarkering integrerat, se Sidomarkeringslykta för krav angående detta. Tillåtna färger: Vitt eller selektivt gult. Indikering i instrumentkluster.
Mörkläggning
Mörkläggning är släckning eller avskärmning av belysning i bebyggelse, på civil eller militär anläggning, och på farkoster, för att undgå att upptäckas av fienden. Mörkläggning har särskilt använts under 1900-talet för att försvåra fientliga attacker med bombflygplan, men också för att förvilla fientliga ubåtar. Idag har avancerade system för navigation och eldledning gjort mörkläggning mindre betydelsefull. Mörkläggning användes under andra världskriget. Mörkläggning anbefalldes första gången i Sverige 1940 sedan så kallat luftskyddstillstånd införts i landet, men den första mörkläggningsövningen i Sverige ägde rum i Göteborg redan 1937. Inomhus täckte man för fönstren innan man började tända lamporna och man utnyttjade lämpligt material såsom träfiberplattor, skivor av plywood, wellpapp och liknande samt gardiner och papper av ljustätt material. Utomhus och för fordon användes särskild avskärmad armatur och särskilda mörkläggningslampor. Speciella bestämmelser fanns beträffande inner- och ytterbelysning, fordonsbelysning, arbetsbelysning utomhus, markeringsljus, fartygsbelysning, markeringsmålning på gator och fordon m.m. I överförd bemärkelse är mörkläggning en metod att dölja besvärande fakta.
Anders Pehrson
K. Anders Pehrson, född 19 september 1912 i Göteborg, död 14 juli 1982, var en svensk formgivare. Efter ingenjörsexamen i Göteborg arbetade han som designchef och formgivare vid AB Philips 1952-1963. Han var 1963-1978 ägare, chef och konstnärlig ledare för Ateljé Lyktan i Åhus där han koncentrerade arbetet till miljö och arbetsbelysning i offentlig och industri miljö. Han har bland annat designat den klassiska taklampan Bumling (1968) men också armaturerna Circling, Crystal, Forsythia, Jasmin, Juniper, Kanon, King, Knubbling, Oak, Queen, Raket, Simris, Sovo, Supertube och Tube. Pehrson är representerad vid bland annat Nationalmuseum. Han gifte sig 1941 med Karin Ney. Ateljé Lyktan, idag en del av AB Fagerhult, dess designers och Anders Pehrson.
Hultafors Group
Hultafors Group ägs av Investment AB Latour och omfattar fem produktområden: arbetskläder under varumärken Snickers Workwear och Fristads, handverktyg under varumärken Hultafors och Johnson Level och Tool, stegar och ställningar under varumärken WIBE Ladders och Telesteps, hörselskydd och ansiktsskydd under varumärket Hellberg Safety, verktygsväskor och verktygsbärare under varumärken CLC ock Kuny's, skyddsskor under varumärken som Solid Gear, Toeguard och EMMA Safety Footwear, och arbetsbelysning under varumärket Scangrip. Genom sina olika varumärken finns Hultafors Group-koncernen representerad i 40 länder och har 50 000 försäljningsställen runt om i världen. Hultaforskoncernen har c:a 1.800 anställda och en årlig omsättning på SEK 5.5 bn.
