Läsare
Läsare är väckelserörelser och personer, som betonade vikten av läseri, det vill säga läsande av Bibeln och annan kristen litteratur. Gammalläseriet präglades av pietismens lagiskhet, främst på 1700-talet. Nyläseriet präglades av 1800-talets nyevangelism och frikyrkliga rörelser med rötter i herrnhutismen. Norrlandsläseriet var en form av nyläseri och hade sin storhetstid 1810–1850. Bland ledarna fanns Anders Larsson i Norrlångträsk, 1794–1876 och Gerhard Gerhardsson, 1792–1878. De stod införätta 1819 i Landsförsamlingens Kyrka i Skellefteå för upprorisk verksamhet och ohörsamhet gentemot präster, biskop och gudstjänstordning och för att ha brutit mot konventikelplakatet, förbudet mot samlingar utan ledning av präst. Kvinnor talade och predikade bland läsarna, Maja-Lisa Söderlund var en av de kvinnor som var vida känd i norra Västerbotten. Hon var nära vän till Carl Olof Rosenius, som senare skulle bli en av ledarna i Evangeliska Fosterlands Stiftelsen, då under betydligt lugnare former. Men under en kort tid var kvinnans röst fri i församlingarna, för att sedan tystna igen. Läseriets upproriskhet och fritänkande har en koppling till den senare komna arbetarrörelsen. Läsarna bestod av människorna i glesbygden, långt från de högkyrkliga i statens kyrkoorganisation. Ett exempel på läsarnas sätt att uttrycka sig. Hallingberg, Gunnar: Läsarna (Bokförlaget Atlantis, 2010).
Berättarperspektiv
Inom litteraturen eller filmkonsten, utgör berättarperspektivet berättarens förhållande till sin uppdiktade värld, speciellt till de litterära personernas tankar. Synvinkeln är den position från vilken handlingen berättas. Det finns fyra vanliga perspektiv, fyra positioner, som berättaren kan anta för att berätta historien. I allvetande berättarperspektiv berättar berättaren själv historien och vet allt vad personerna gör och tänker. Berättaren kan därför förflytta sig i tid bakåt, flashback, eller framåt, flashforward, till olika platser och mellan olika personer. Berättaren kan till och med tala direkt till läsaren under berättelsens gång. Berättaren kan välja att tala om vad som helst om sin påhittade värld. Många av de mest uppmärksammade romanerna under 1700-talet och 1800-talet använder allvetande berättare, några exempel är: Nathaniel Hawthornes Den scharlakansröda bokstaven, Thomas Hardys Tess av d'Urberville, Henry Fieldings Joseph Andrews och Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga. När begränsat allvetande berättare används, begränsas berättarens avslöjanden - och därmed läsarens kunskap - till en karaktärs tankar, även om denna enda karaktär kan växla mellan kapitel eller avsnitt. Karaktären man följer kan vara både en huvudperson och en perifer person. När detta berättarperspektiv används är det vanligt att det åtföljs av denna persons gradvisa avslöjande av sig själv tills klimax med ett plötslig uppdagande (se epifani). Exempel på begränsat allvetande berättarperspektiv är Nathaniel Hawthornes novell Young Goodman Brown, Stephen Cranes novell Den öppna båten och, till största delen, Jane Austens roman Stolthet och fördom. Ibland begränsar berättaren synvinkeln så mycket att vi ser allting enbart genom tankarna hos en enda person. I Henry James senare böcker experimenteras med denna stränga inskränkningen av begränsat allvetandeperspektiv. Författare som James Joyce och Virginia Woolf tog experimentet ett steg längre med inre monolog. I ett förstapersonsperspektiv kan berättaren vara huvudperson som i J.D. Salingers Räddaren i nöden eller observatör som i Arthur Conan Doyles Sherlock Holmes och F Scott Fitzgeralds Den store Gatsby. Är ett vanligt perspektiv att använda sig av, inte främst i västerländsk litteratur. Både berättaren och läsaren observerar situationen. J.R.R. Tolkiens Sagan om ringen och George Eliots Middlemarch är exempel.
Änglakärlek
Änglakärlek är en svensk dikt skriven av Gustaf Fröding. Dikten finns med i boken och diktsamlingen Svensk dikt. Fröding avled år 1911 och dikten publicerades år 1914, alltså efter hans död. Dikten ingår i diktsamlingen Mattoidens sånger. Diktens handling och dess budskap är mångtydig och det finns många möjliga tolkningar av dessa. Änglakärlek är diktad under skaldens sjukdomstid och diktsamlingen, som dikten tillhör, gavs ut tre år efter hans död. Änglakärlek publicerades i Efterlämnade skrifter. Diktsamlingen skrevs av Gustaf Fröding under hans sista tid, under hans vistelse på Ulleråkers sjukhus i Uppsala där han var inlagd mellan åren 1896 och våren 1905. Det finns egentligen bara en karaktär som med stor säkerhet kan ses som en individ, diktjaget. Av den korta texten så framkommer det inte något om karaktärens ålder, namn eller utseende. Det som dock framkommer är karaktärens känslor till den eller det som dikten är riktad till. Diktjaget beskriver en komplicerad kärlek, en slags hatkärlek. Dikten bygger mycket på starka känslor som hat och kärlek. Den följer också en speciell form och ett mönster. Det finns olika allitterationer i dikten, till att börja med innehåller dikten rim som "slår och sår", "biter och sliter", "bett och gett", "slag och jag", "tacksamhet och bet", "vargar och sargar". Rim ger i allmänhet en annan känsla till dikten. Med rim ökar livfullheten i dikten, den får mer flyt och blir mer engagerande. Läsaren förstår att den som skrivit den lagt ner tid och energi på att få till en bra rytm och känsla. Engagemang gör läsaren mer imponerad och viljan till fortsatt läsning ökar. Dikten avslutas också med ett rim, "...mitt ibland fasor, bett och slag älskar jag." Dikten innehåller också en tydlig rytm. Det finns många ord med samma antal stavelser som "biter", "sargar", "sliter", "trasor", "vargar" o.s.v som också bidrar till rytmen. Dikten innehåller ganska starka, kraftfulla ord och verb, som "sargar" och "slår". Diktjaget förstärker sina ord genom att beskriva sina känslor med hjälp av vargar och tigrar som är starka, symbolladdade djur. Känslorna är källan till den enskilda upplevelsen och det är även de som dikten bygger på. Änglakärlek är en mycket kort dikt, den är präglad av ordknapphet. Den består endast av 14 rader med få ord. Den koncentrerade dikten utgör totalt 44 ord. Ordvalen är dock ganska dramatiska och starka som lätt kan väcka personers känslor. Korta dikter med kraftfulla ord påverkar ofta intensiteten. Fröding var också känd för att vara ganska ordknapp i sina texter och dikter. Diktjaget, personen som antingen skrivit dikten eller en annan huvudperson, befinner sig i en okänd miljö för läsaren. Antingen befinner sig diktjaget i närheten av personen som dikten är riktad till och pratar till personen. Eller så befinner sig diktjaget långt borta från personen. Dikten har ingen handling som är enkel att beskriva, som är entydig, dikten beskriver istället många olika känslor. Änglakärlek har en del stildrag och det finns ett tydligt karaktärsdrag för hur dikten är utformad. Fröding använder sig mycket av anaforer i dikten. Han upprepar ordet "dig" ett antal gånger och det är denna upprepning som ger dikten dess struktur och uppbyggnad. Andra anaforer är "bett", "bet", "biter" som dikten har med i början, i mitten och i slutet. Orden utgår från samma verb men har böjts i olika former. Orden kan ses som ett tretal som upprepas flera gånger i dikten. Samma sak gäller "slår", "slag", och "slog". Dikten avslutas med motsatta känslor. Den inleds med hatfulla och hårda ord, men avslutas med kärlek. Detta eftersom den avslutas med orden "älskar jag." Detta får ofta en effekt av ökat intresse hos läsarna. Motsägande känslor ger kontraster och därför innehåller dikten en tvist. Tvister och kontraster ökar också läsupplevelsen.
Min ångest är en risig skog
Min ångest är en risig skog är första raden i den namnlösa dikten som är skriven av Pär Lagerkvist. Dikten ingår i samlingen Ångest som utgavs 1916. Det är en kort dikt som består av 8 rader på 45 ord. Dikten erhåller en okänd karaktär som riktar sig till andra okända läsare. Författaren Pär Lagerkvist växte upp i ett kristet hem med enbart bibeln som bok hemma. Under senare år reste han runt i Europa och upplevde första världskriget. I samband med upplevelserna där gav han ut diktsamlingen Ångest. När Lagerkvist reste runt i bland annat Danmark, Italien och Frankrike fick han uppleva de hemska samhället med mord och massaker som präglade samhället vid den tiden. Han ansåg att samhället var fullt med mörker och la ord på upplevelserna i hela diktsamlingen Ångest. Diktjagets liv är präglat av ett mörkret. Min ångest är en risig skog handlar som första raden lyder om ångest och tankar kring livet hos personen i fråga. Tolkningen på dikten kan precis som av andra dikter vara olika från individ till individ. Beroende på hur den tolkas är upp till läsaren. Dikten handlar om en okänd, ångerfylld person, och riktar sig mot okända läsare. Det framgår lite svagt att personen diktar om sitt liv och har ångest över något men samtidigt framgår det inte vem diktjaget är. Han/hon pratar om döden och om att snart ge upp. I Min ångest är en risig skog kan man se ett klart och tydligt tema. Det handlar och klagomål och med ens lite besvikelse. Den förmedlar en dyster känsla samt en känsla av obehag. Man kan se likheten i alla olika dikter som publicerades i den samlingen. Samlingen heter ångest och därför är det kanske en självklarhet att alla dikter handlar om just ångest. De korta raderna med cirka 8 ord per rad skapar en harmonisk läsning av dikten. Pauserna blir mer naturliga än om man endast skulle ha skiljetecken som tankstreck eller komma. Men får även en naturlig rytm som läsare. Något att anmärka är att diktaren, Pär Lagerkvist, benämner fåglar i både första meningen och sista meningen. I första använder han det som en metafor. Han menar på att hans ångest präglas av blodiga fåglar, som skriker, och i slutet antyder han att hans sista sekunder i livet och hans död kommer att vara bland fågelliken. Dikten har inga specifika karaktärer utan bara ett diktjag. Det framgår inte vem diktjaget är men man få i alla fall en uppfattning om personen. Han/hon är en ångestladdad och känslomässig person. Det finns bara med en karaktär i dikten, och det är diktjaget. Dikten är en allegori och kan uppfattas på många olika vis. För den största andelen läsare så är den vanligaste uppfattningen att den handlar om en person som har gett upp hoppet om livet. Med tanke på att händelsen i texten kan tolkas olika så finns det även symboler. I dikten så finner man tidigt en metafor, redan i första meningen, "Min ångest är en risig skog". Där jämför diktaren sin ångest med en risig skog och skapar en bild i läsarens huvud. Rim är vanligt förekommande i dikter och Min ångest är en risig skog är inget undantag. På rad ett och tre i första stycket rimmar "skog" med "nog" och i andra stycket på rad två och fyra, rimmar "skriken" med "fågelliken". Precis som rim så kan stegring också förekomma i ett antal dikter och på vissa ställen i denna dikten kan läsaren skymta stegring. Ångesten växer sig större, träden är först torra och sedan tomma vilket kan tolkas som att de trillar av. Dessutom blir de blodiga fåglarna till lik i sista meningen. Stavelser är återkommande genom hela dikten. Den bygger på åtta eller tio stavelser. Med så lika stavelser finner dikten en bra rytm hos läsaren. Diktsamlingen Ångest gavs ut i samband med första världskriget. Under den tiden var dikten helt rätt och folk i den tiden kunde relatera till den då det samhället de levde i var upp och ner. Dikten är mörk och tung, precis som de känslorna många hade vid den tiden.
Radio Frequency Identification
Radio-frequency identification (RFID) är en teknik för att läsa information på avstånd från transpondrar och minnen. Detta kallas för taggar. De billigaste och enklaste varianterna har en väldigt enkel uppbyggnad och de består endast av ett unikt nummer som de kan sända ut några decimeter. Detta är den vanligaste sort som används idag. I denna typ av RFID-transponder har man all information lagrad i en databas. Posten där informationen finns lagrad är bunden till det unika id-numret. Denna enklare typ motsvarar i praktiken vanliga streckkoder. I nästa prisnivå är taggarna lite mer avancerade och har ett inbyggt minne som går att skriva till flera gånger, men minnet är ganska begränsat. Avläsaren består av ett oscillerande magnetfält som inducerar en tillräcklig spänning i antennen för att taggen ska kunna sända sitt innehåll. Taggen kan vara liten nog för att passa in i en vanlig prislapp, sättas in under huden på ett djur eller opereras in i människor för identifiering med hjälp av radiovågor. De taggar som nämnts hittills är passiva men det finns även aktiva taggar. De aktiva urskiljer sig genom att till skillnad från de passiva, som har avläsaren som sin energikälla, istället har ett eget batteri. De är även fysiskt större och betydligt dyrare. De aktiva taggarna används för att kommunicera över större avstånd, till exempel på en container i en hamn. Exempel på användningsområden för RFID idag är busskort, liftkort, passering genom tullar, betalstationer, pass, stöldskydd i butiker, bokningssystem, bibliotek, i nyare bilar m.m. De passiva taggarna har ingen intern strömförsörjning. Taggen får tillräckligt mycket ström från läsaren för att kunna skicka ett svar. Detta tack vare att läsarens antenn genom induktion skapar en tillräcklig spänning i taggen. Antennen i passiva taggar är designad för att ta emot från inkommande signal och även skicka en utgående signal. Svaret från en passiv tagg är inte alltid bara ett idnummer utan kan vara mer komplext, till exempel information från ett integrerat minne. Passiva taggar har kapacitet att läsas från 11 cm upp till 10 meter beroende på vilken standard man använder och även på hur omgivning ser ut. Tack vare att de passiva taggarna saknar inbyggd strömkälla kan de göras väldigt små och de är därför väldigt lätta att placera där utrymmet är begränsat, tex. under klistermärken eller hud. Till skillnad från passiva taggar så har de aktiva taggarna en egen strömkälla som används för att skicka information och driva dess komponenter. Kommunikation från aktiva taggar till läsare är mycket mer pålitligt än kommunikationer från passiva taggar. Detta tack vare att aktiva taggar kan skapa en aktiv session med läsaren. Aktiva taggar kan även sända högre spänningsnivåer tack vare sin inbyggda strömkälla, vilket underlättar vid placering exempelvis i en människa, eftersom signalen då ska passera bromsande material såsom vätskor. Nackdelen är istället att de är mycket större och dyrare att tillverka. Deras räckvidd kan sträcka sig upp emot flera hundra meter och batterierna som sitter i kan hålla upp emot 10 år. Man kan även integrera större minnen eftersom storleken inte har lika stor betydelse. Är en blandning mellan passiva och aktiva taggar där den stora skillnaden är att den integrerade strömkällan endast driver mikrochippet men inte själva sändningen av signaler. Fördelar med denna teknik är att den är mycket mer strömsnål och kan till exempel logga temperaturer över en tid för att sedan presentera data vid förfrågan från en läsare.
