I kroppsspråkets struktur finns två grundläggande rörelser. När vi exempelvis sträcker oss mot kaffekoppen eller lägger handen bakom örat för att höra bättre. Vi görörelsen målmedvetet, aldrig intränat och avvägd med en medveten eller omedveten intention bakom. Om du tittar upp till vänster är sannolikheten stor att du tänker. Har vi en gång lärt oss att cykla så är det svårt att glömma bort hur man gör. Och även om du inte har simmat på 50 år så kommer du lätt in i rörelsemönstret om du plötsligt ligger i vattnet igen. Därför är det också svårt att få bort ovanor och felaktigt inlärt kroppsbeteende. Detsamma gäller för kroppsspråk. Det är därför viktigt att man övar fysiskt och praktiskt för att hitta tillbaka till sitt eget naturliga kroppsspråk och sitt naturliga signalsystem, det som inte bygger på hämningar, rädslor, osäkerhet eller missförstånd. Den förste som skrev en bok i ämnet kroppsspråk var Charles Darwin med The Expression of the emotions in man and animals, 1872. Han kunde konstatera att människan har samma uttryck för till exempel glädje, rädsla, vrede, sorg, förakt och skam, oavsett vilken kultur man kommer ifrån. Att det finns universella uttryck i alla kulturer. Kroppsspråk som ämne blev populärt i mitten av 1970-talet när Julius Fast skrev boken "Kroppsspråket" (Forum 1971) – Body language, Pan Books, 1970. En av anledningarna till den oerhörda framgången med boken var att Fast kunde visa varför bland annat president Kennedys framtoning i TV var så lyckad medan Nixons framtoning blev negativ. De flesta hade, genom deras TV-framträdanden, en relation till – och en åsikt om – dem som nu plötsligt fick sin förklaring. I princip var det så att Kennedy vann valet på ett bättre kroppsspråk. Nixon svettades och såg orakad och ovårdad ut i debatten medan Kennedy såg sval, elegant och säker ut. Detta var första gången det blev uppenbart vilken avgörande betydelse kroppsspråket hade, framför allt i TV-rutan. Forskare bekräftade idéerna kring kroppsspråket. Den amerikanske kommunikationsforskaren Albert Mehrabian fann att när vi kommunicerar känslor, så står 7 procent för det rent verbala (ord), 38 procent är tonfall, betoningar och andra ljud och hela 55 procent är det icke-verbala. Mehrabians forskningsresultat har upprepade gånger misstolkats till att säga något om kommunikation generellt. Ray L. Birdwhistell, professor i kommunikation vid Pennsylvaniauniversitetet gjorde en liknande uppskattning. Om man sammanfattar och rundar av vad olika forskare har kommit fram till, så kan man säga att av det vi uppfattar i samtal med en annan människa är 10 procent ordens innebörd, 20 procent är tonfallet och betoningar och 70 procent kroppsspråk. Birdwhistell kom också fram till att vi bara talar i genomsnitt 10–12 minuter per dag och att en genomsnittsmening bara varar i två och en halv sekund. Bland de tidigaste orden är den vanligaste kategorin "person"-ord där orden "mamma" och "pappa" är de vanligaste, därefter följer kategorin "Lekar och rutiner" med ord som "tack", "hej", "tittut" och "nej". Några substantiv börjar också förekomma. Det händer också att barnet kan olika djurläten och ljud, speciellt "voff", "mjau", "mu" och "brrr". Ca 20 % av 7 månader gamla barn använder smackningar eller mmm-ljud för att visa att de är hungriga. Efterhand som de blir äldre så slutar de med smackningarna och gör till slut bara mmm-ljud. Om barn inte vill ha mer mat så skakar de på huvudet och kniper ihop läpparna och vid senare ålder skjuter de bort tallriken. Om barn däremot vill ha någonting, viftar de med armarna. Den mest vanliga tidiga gesten är att barnet sträcker upp händerna för att bli upplyft. Viktiga funktioner som barn ofta uttrycker med gester är att visa uttryck för vad de vill ha, respektive inte vill ha, att något är gott, att de är arga, att något är bra, eller att uttrycka sympati genom att klappa på axeln.
Kerstin Mari-Anne Boulogner Malmberg, född 7 februari 1945, är en svensk textil- och klädformgivare. Boulogner, som är dotter till arkitekten Carl Gustaf Boulogner och författaren Ella Wiman, växte upp i Vällingby i Stockholm. I den kreativa miljön hon växte upp i uppmuntrades hon att skapa föremål och hennes pappa föreslog efter att hon slutat skolan att hon skulle utbilda sig till formgivare. Hon studerade från 1966 på modelinjen vid Anders Beckmans skola med Göta Trägårdh som huvudlärare. Under sin skoltid skapade hon som en skoluppgift tygmönstret mmm. Trägårdh som fattat tycke för mönstret köpte det för 1000 kronor för textilföretaget Strömmas räkning, men erbjöd senare Boulogner att återköpa sitt mönster. Boulogner sade dock nej så Strömma sålde mönstret vidare till Ikea som namngav det till Oberon, för Ikea blev det en storsäljare och över 70 000 meter av tyget såldes. I början av 1970-talet anställdes hon vid Nordiska kompaniets designavdelning där hon under Wanja Djanaieff fick fria gränser att skapa tygmönster. Tillsammans med Aino Östergren och Boel Matzner bildade hon 1976 designgruppen Svenska Designbyrån som öppnade butiken Byrålådan i Stockholm 1980, butiken följdes senare av en butik i Göteborg. Svenska Designbyrån fick under 1980-talet i uppdrag av Statens järnvägar att skapa nya uniformer till bolagets personal uppdraget ledde till att man även fick utforma uniformer för Postverket och arbetskläder för Apoteket. I butiken Byrålådan, senare kallad Boulogner, sålde hon tidlösa baskläder i naturmaterial. Boulogner blev även känd för sina enkla, ofodrade kappor. Från 1984 samarbetade hon med Kerstin Wermelin och gjorde kläder i ull. Hon experimenterade även med andra material som vadmal och microfiber. Boulogner tilldelades utmärkelsen Utmärkt svensk form 1984. Från 1984 samarbetade hon även med Kerstin Wermelin och gjorde kläder i ull. Vid sidan av sitt eget skapande var hon periodvis anlitad som lärare i form vid Konstfack. Hon genomförde en separatutställning med sina mönster och kläder på Kulturhuset i Stockholm 1981. Boulogner har även arbetat med utställningar och scenografi. Boulogner är representerad med tygtryck vid Nationalmuseum och med kläder vid Nordiska museet. Hon gifte sig 1979 med Torkel Rasmusson men är efter skilsmässa gift med Dag Malmberg.
Anna Antonia Johnson, även känd som Anty, född 27 september 1991 i Umeå, är en svensk programledare och Youtube-personlighet. Hon driver två Youtube-kanaler med inriktning skönhet och livsstil. I augusti 2017 har hon sammanlagt över 300 000 prenumeranter och 40 miljoner visningar på Youtube. Hon var en av programledarna för säsong 5 av Studio Paradise. Antonia Johnson växte upp på Ersboda i Västerbottens län som det yngsta av tre syskon. År 2008 startade hon en blogg för att hålla kontakten med sin syster som flyttat från föräldrahemmet i Umeå till Stockholm. Med tiden började Antonia Johnson även skriva om sina andra intressen, främst smink och skönhet. Hon skapade Youtube-kanalen Anty efter att hennes växande läsarkrets började efterfråga videoklipp istället för bilder. I oktober 2014 flyttade hon till Stockholm och i december samma år hade hennes Youtube-kanal 50 000 prenumeranter. Vid det laget hade Antonia Johnson gått över från bloggandet till att enbart publicera videor på Youtube. Till sommaren 2015 hade antalet prenumeranter på hennes Youtube-kanal fördubblats. På sin kanal publicerar hon olika typer av videor, däribland videobloggar, sminkvideor, och hauls. Hennes populäraste video, Beauty swap med Therese Lindgren, gav henne pris för årets youtuber på Guldtubengalan 2015 där pris delas ut till Sveriges bästa Youtube-stjärnor. Hennes video Makeup monday | Get ready with me nominerades till årets stylevideo i Guldtuben 2017. Antonia Johnson har bedrivit sin Youtube-kanal sedan 2011 och den 25 november 2015 skapade hon sin andra kanal, Anty Vlogs, som är ämnad för hennes videobloggar där tittarna får ta del av hennes vardagliga liv. Antonia Johnson har försörjt sig på vloggandet och kringarrangemang sedan februari 2015. Hon har genom samarbetet med nätverket Splay Networks medverkat i några av Splays webbserier, däribland Under Hundringen, FOMO och Mmm... Mästarna. Hennes framgångar på YouTube har även lett till samarbeten med andra företag, hon har medverkat i TV-produktionerna Sommaren med Youtube-stjärnorna och Försökskaninerna för MTG:s Viafree. I samarbete med TV-plattformen har hon även producerat den egna serien Anty Inked där tittarna får följa med Johnson när hon fullföljer sin dröm att tatuera en sleeve. Tillsammans med Adrian Montin och Jasmine Gustafsson ledde hon säsong 5 av det direktsända Paradise Hotel-eftersnacket Studio Paradise där hennes insats resulterade i en nominering till bästa kvinnliga programledare på Kristallengalan 2017. Johnson delade tillsammans med Youtube-kollegan SaraSongbird ut pris på Aftonbladets gala Rockbjörnen 2017 i kategorin Årets manliga liveartist. År 2020 var hon en av deltagarna i Big Brother, hon anmälde sig efter att ha utmanats av sina följare eftersom hon länge sagt att hon skulle passa att vara med där. Johnson var den första att lämna huset genom en utröstning av tittarna. 2016 – Försökskaninerna. 2016 – Sommaren med Youtube-stjärnorna. 2017 – Studio Paradise (Viafree).