John Whitaker
John Whitaker, född 5 augusti 1955 i Huddersfield, West Yorkshire, är en brittisk hoppryttare, som även är medlem (MBE) i Brittiska Imperieorden. Han har vunnit fyra EM-guld, två VM-silver och två OS-silver. Han var medlem i det brittiska landslaget i hoppning så länge som 31 år mellan 1975 och 2006 men är främst känd som ryttare till hopphästen Milton. John Whitaker föddes 1955 i en hästintresserad familj, som drev ett eget mejeri. Han var äldst av fyra bröder och två av hans bröder, Michael Whitaker och Steven Whitaker tävlar också framgångsrikt inom hästhoppning. Hästintresset har även ärvts vidare i Whitakers tre barn, då sonen Robert Whitaker tävlar på internationell nivå och även döttrarna Louise och Joanne har gjort sig namn inom ridsporten. Även Whitakers niece Ellen Whitaker är en erkänd hoppryttarinna. Whitakers mor Enid var den som lärde honom att rida. Whitaker började tävla på allvar först vid arton års ålder, då på hästen Ryans Son. Ryans Son var en typisk körhäst med stora fötter och ett stort huvud som var lågt rankad och utan meriter. Vid sjutton års ålder hade Whitaker ställt ut sina två hästar Ryans Son och Singing Wind på en utställning i Yorkshire, men Ryans Son fick hela 20 minuspoäng första dagen. Men redan 1975, två år efter att Whitaker börjat tävla med Ryans Son, blev de utvalda att tävla för brittiska landslaget och Whitaker fortsatte rida Ryans Son i hela 14 år. De vann flera stora internationella tävlingar tillsammans, bland annat var de båda med och vann lag-silver vid OS i Los Angeles 1984. Whitaker skulle bli mest känd när han började tävla med den vita hästen Milton. Whitaker fick Milton redan 1985 och han började så smått att ersätta Ryans Son med Milton. Tillsammans vann de flera guld i EM och Milton blev den första häst som vunnit över 10 miljoner kronor. Efter Miltons pension år 1994 fortsatte Whitaker att tävla bland annat med hästar som Peppermill. 2006 drog sig Whitaker tillbaka från tävlingslivet efter hela 31 år i det brittiska landslaget. Istället satsade Whitaker på sitt eget klädmärke "John Whitaker International Ltd" som specialiserar sig på ridkläder och hästutrustning. Han gör också hundtäcken som heter obtrack och oftast är svart och vitt eller rött och svart. Han gör också hundtäcken och märket på det brukar heta obtrack och är oftast svart o vitt eller rött och svart. EM 1987 i St Gallen (Lag). EM 1989 i Rotterdam (Lag). EM 1989 i Rotterdam (Individuellt). OS 1984 i Los Angeles (Lag). Alternativa OS 1980 i Rotterdam (Individuellt). Alternativa OS 1980 i Rotterdam (Lag). VM 1990 i Stockholm (Individuellt). EM 1983 i Hickstead (Lag). EM 1983 i Hickstead (Individuellt). EM 1987 i St Gallen (Individuellt). EM 1991 i La Baule (Lag). EM 1995 i St Gallen (Lag). VM 1990 i Stockholm (Lag). EM 1985 i Dinard (Individuellt). EM 1997 i Mannheim (Lag). EM 2007 i Mannheim (Lag). Rankad 4:a på världslistan mellan maj 2005 och april 2006 då han gick i pension. Har vunnit världscupen två gånger (1990 och 1991). Har vunnit prestigefyllda King George V's Cup tre gånger (1986, 1990 och 1997). Var medlem i brittiska landslaget i 31 år med 37 segrar. Ryans Son, f. 1967 , brun halvblodshäst. Milton, f. 1977, vit Holländskt varmblod e:Marius. Welham, f. 1980, mörkbrun fullblodskorsning e:Hayrick XX. Exploit Du Roulard, f. 1992, brun varmblodshäst e:In Chala A. Peppermill f.1997, mörkbrun varmblodshäst e:Burggraaf.
Kyra Kyrklund
Kyra Maria Christine Kyrklund, född 30 november 1951 i Helsingfors i Finland, är en finlandssvensk dressyrryttarinna. Hon började tävla redan som 16-åring och har vunnit en världscupstitel 1991 i Paris. Kyrklund är mest framgångsrik på hemmaplan och har vunnit finska mästerskapen hela tio gånger. Idag bor hon i England och tränar andra ekipage i dressyr. Kyra Kyrklund är adjungerad professor i ridkonst med inriktning dressyr vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Kyra Kyrklund föddes 30 november 1951 i Helsingfors, Finland och hon hade ett stort hästintresse redan som liten. Hon red på sin gudmors tyngre arbetshästar under somrarna, men efter att ha ramlat av och brutit armen beslöt sig Kyrklunds föräldrar för att låta henne lära sig rida på ridskola först. Som 16-åring började Kyrklund tävla på högre nivåer som junior. 1967 deltog hon i Nordic Cup i Lahtis, Finland. Då ställde hon upp i en nybörjarklass i banhoppning. Kyrklund fick då en inbjudan till att vara med i det finska juniorlaget i hoppning med en lånad vallack av polskt ursprung vid namn Dragon. Även om hon inte visste om han kunde hoppa högre så tackade hon ja, och det finska laget vann Nordic Cup medan Kyrklund själv fick en individuell silvermedalj. Kyrklund fortsatte med hoppningen och fick sin egen häst, halvblodshästen Kasper. 1989 tävlade de tillsammans i tre olika finska juniormästerskap. Där placerade hon sig etta i dressyren, tvåa i fälttävlan och fyra i hoppningen. 1972 tog Kyrklund studenten och planerade att läsa till veterinär. Men hon tog ett sabbatsår för att läsa på Strömsholm i Sverige och utveckla sin ridning innan hon påbörjade sina studier. Men studierna lades på hyllan när Kyrklund stannade i hela två år på Strömsholm och åkte sedan tillbaka till Finland för att arbeta med hopphästar. Nu började Kyrklund själv även att tävla i dressyr istället för hoppning, baserad på den strikta och noggranna militära ridstilen som hon lärt sig på Strömsholm. 1976 öppnade hon en egen träningsanläggning, Helsingin Kilpatalli (Helsinki Competition Stable), där hon själv arbetade som tränare. Under den här tiden tävlade Kyrklund i OS för första gången i Moskva 1980, där hon slutade på en femte plats. På hemmaplan arbetade hon med att träna det finska landslaget sedan 1985. Hennes elever blev bland annat det första finska hopplaget på plats i OS 1988 i Seoul, där de hamnade på en sensationell sjätte plats, medan Kyrklund själv slutade på en individuell femte plats. Kyrklund sålde verksamheten 1991 för att åka tillbaka till Sverige för att arbeta som dressyrtränare på Flyinge Hingstdepå. Det nya jobbet gav henne oändliga möjligheter och många olika hästar att tävla med och samma år vann hon Världscupen i dressyr. I OS 1992 i Barcelona blev hon än en gång femte i dressyr på hästen Edinburg. 1998 flyttade Kyrklund och hennes sambo Richard till West Sussex i England där de har den egna gården Snowhill Farm. Kyrklund jobbar fortfarande som tränare, bland annat tränar hon svenska mästaren och världsmästaren Jan Brink och hans häst Briar, och hon håller kurser och clinics över hela världen. Kyrklund har även utvecklat ett eget klädmärke med stall- och ridkläder. I OS 2008 i Kina deltog Kyrklund på Max med en åttondeplacering som resultat. Världscupen i dressyr 1991 i Paris (individuell). VM 1990 i Stockholm (individuell. Världscupen i dressyr i Göteborg (individuell). Världscupen i dressyr i s'Hertogenbosch (individuell). Tiofaldig vinnare av finska mästerskapen i dressyr (1972, 1976, 1977, 1978, 1979, 1983, 1986, 1987, 1988 och 1989). Vann guld i skandinaviska mästerskapen i Naestved 1979. Trippel svensk champion med hästen Tiptop i 4, 5 och 6-årsklasserna (1998-2000). Har vunnit prestigefyllda Dressage Derby i Hamburg tre gånger (1984, 1988 och 1997). Matador II (född 1978), mörkbrun Danskt varmblod e:May Sherif. Edinburgh (född 1982), rapp Trakehnare e:Elever. Flyinge Amiral (född 1985), fuxfärgat Svenskt halvblod e:Napoleon.
Margareta Stuart av Skottland
Margareta Stuart av Skottland, född 25 december 1424, död 16 augusti 1445, var en fransk kronprinsessa, gift med Ludvig XI av Frankrike. Hon var dotter till Jacob I av Skottland och Johanna Beaufort. Margareta blev utvald som brud åt Ludvig av diplomatiska skäl. Hon blev vid elva års ålder gift med den trettonårige Ludvig i Tours den 25 juni 1436. Bröllopets enkelhet, det faktum att Ludvig bar ridkläder vid ceremonin och att Margaretas skotska hov skickades tillbaka till Skottland direkt efter vigseln sågs som en förolämpning av Skottland. Margareta beskrivs som en tillgjord skönhet, som sin svärfars favorit och ett centrum i hovets sällskapsliv, hon skrev också poesi och musik. Relationen mellan Margareta och Ludvig var välkänt olycklig: Ludvig skall ha tyckt illa om henne eftersom äktenskapet tvingats på honom av fadern, som Margareta stödde i allt mot Ludvig. Hon skall ha burit korsetter, ätit gröna äpplen och druckit vinäger för att undvika graviditet. Makens anhängare, och svärfaderns favorit Jamet de Tillay, spred rykten om att hon skulle ha älskare, vilket förorsakade henne en depression. Margareta är berömd för legenden om att poeten Alain Chartier skall ha kysst henne i sömnen: det anses vara osannolikt med tanke på ålder och plats, och Anna av Bretagne nämns också i stället för henne. Hon avled i en lunginflammation hon skall ha ådragit sig efter att ha klätt av sig naken i en stenkammare efter en het ridtur. Hon dog yrande om att hon var oskyldig till alla de rykten som spreds om henne, och anklagade Tillay för att ha dödat henne med ord. Då man bad henne bli frisk och leva svarade hon: "Jag struntar i livet! Tala inte mer om det med mig!".
