Scenstrålkastare
Scenstrålkastare används för att belysa scener. För scenbelysning används fyra huvudtyper av strålkastare: profiler, fresneler, flodljus och effektljus. Teaterstrålkastare är ofta försedda med halogenlampor på effekter mellan 500 och och och och och och 02000.och och och 02 000 W. Det finns även större och mindre samt andra typer av ljuskällor. Lampornas intensitet regleras vanligen av ljussättare genom att dra i ett skjutreglage på ett ljusbord. Skjutreglaget påverkar steglöst i sin tur en tyristor eller TRIAC-kraftenhet (dimmer) som ökar eller minskar ljusflödet. Ljusborden är ofta datorstyrda och ljusteknikern går från en ljussättning till en annan genom att dra en cross-fader från ena läget till det andra efter att först programmerat in alla inställningar. Profilstrålkastare har, förutom reflektor, en eller fler glasklara linser som kan fokuseras och zoomas. Även ljuskällan (lampan) kan justeras i läge. Normalt så finns fyra sidledes justerbara spadar av värmetålig metallegering i armaturens fokus. Vidare brukar även en hållare för gobos finnas. I framkanten finns en hållare för färgfilter. Strålkastaren ljus kan göras mer eller mindre skarpt avgränsat genom att dra linsen in eller ur fokus samt genom att använda olika typer av filter framför lampan. Dess uppgift är att accentuera vissa platser på en scen och fungerar som ljussättarens finaste pensel. En så kallad följespot är en profilstrålkastare som försetts med bland annat stativ och irisbländare som man följer artister och skådespelare på scenen. Super Trouper är ett varumärke för en typ av följespot som tillverkades av Ballantyne Strong i Omaha, Nebraska. Tillverkningen, försäljning och underhållet såldes 2015 till Syncrolite i Dallas. Super Trouper var inspirationen till ABBAs sång Super Trouper på albumet med samma namn. Fresnelstrålkastare (ofta kallade fresneler) har till skillnad från profilstrålkastare ett glas som är utformat för att ge ett diffust ljus. Glaset kan vara frostat eller gjutet så att ljusstrålarna bryts upp. Framför linsen sitter ofta en hållare för färgfilter och barn-doors, vilket är fyra skugglappar i metall. Dess uppgift är att åstadkomma en uppmjukning av ljuset från en profilstrålkastare ungefär som när konstnären spångar (svampar) på en färg på en duk eller gnider ut färgen på annat sätt exempelvis på scengolvet. De nyare fresnelerna finns även med LED-teknik och är av låg vikt. Vid användning av fresnelstrålkastare med LED-teknik behövs inte färgfilter, istället ställs färgen in med hjälp av ett RGB-värde (rött, grönt, blått) mellan 0–255 och ett digitalt ljusbord eller med en DMX-switch. Flodljus saknar lins och har ofta en paraboliskt välvd reflektor med ett långt halogenrör i sitt fokus. Den har även en hållare för färgfilter. Dess uppgift är att belysa och färgsätta stora ytor ungefär som att stryka på färg med en roller. Det finns även en stor mängd digitala effektljus som scanners och moving heads med olika typer av goboprojektering (figurer eller former). Dessa används oftast tillsammans med en digital DMX-styrning men kan även användas med en äldre analog styrning. Genom att använda DMX för att styra ljus används en 3- eller 5-polig XLR-kontakt. Det 5-poliga alternativet används främst för att skilja DMX-kablar från mikrofonkablar, men kan hos vissa tillverkare ge fler funktioner. Det digitala ljusbordet skickar en signal genom DMX-kabeln till första lampan som fått en egen DMX-adress, därefter skickas DMX-signalen vidare till nästa lampa som också har fått en egen unik DMX-adress. På så sätt kan man styra en stor ljusrigg med endast en kabel från ljusbordet. Antalet beror på hur många DMX-adresser varje lampa behöver till alla sina funktioner. Ett "universum" har 512 kanaler och de flesta mindre DMX-bord har endast ett universum.
Balanserad kabel
Beteckningen balanserad kommer av metoden att balansera impedansen för ledarna i kretsen i förhållande till en referenspunkt. Normalt används för balanserad signalöverföring kabel med ett tvinnat par signalledare omgivna av en skärm. Skärmen minskar den nivå av störningar som når signalledarna. Att ledarna är tvinnade innebär att den huvudsakliga delen av inducerade elektromagnetiska störningar kommer att ge samma störning på båda signalledarna. En mottagande balanserad apparat använder bara skillnaden i spänning mellan de två signalledarna varför nästan alla instrålade elektromagnetiska störningar emimineras då de är lika på bägge signalledarna. Till skillnad från en balanserad anslutning har en obalanserad anslutning bara en signal och jord. Elektromagnetiska störningar som adderas till signalen elimineras inte utan går vidare. En obalanserad signal kan bli konverterad till en balanserad signal med en DI-box. Balanserade anslutningar används framförallt för professionella ljudanslutningar på grund av deras överlägsna brusminskning, i vissa fall med så mycket som 80 dB, och detta är särskilt användbart när det bara skickas några millivolt från en mikrofon längs många meter kabel till ett mixerbord. Vid konserter då mixerbordet kan befinna sig långt från mikrofoner, instrument, aktiva högtalare och/eller förstärkare och högtalare på och vid scenen användes förr analoga signaler via balanserade överföringar från och till scenen. Numera används normalt digitala signalbussar mellan scen och mixerbord. Många mikrofoner arbetar vid låg spänning och vissa med hög utgångsimpedans (hi-Z), vilket gör att långa mikrofonkablar är extra mottagliga för elektromagnetisk störning. Därför är balanserade sammankopplingar vanligt förekommande. De balanserade sammankopplingarna tar bort mycket av det inducerade oljudet. Användningen av balanserade kablar har stor betydelse när det gäller längre sträckor som vid större konserter eller festivaler, då kablarna är som mest utsatta för elektromagnetiska störningar. Till mikrofoner som behöver fantomspänning (oftast 48 volt) överförs denna med plus via seriemotstånd till het och kall ledare och minus via skärm. Exklusiva HiFi-apparater (som ofta benämns "Hi End") är numera ofta försedda med balanserade in- respektive utgångar. Eftersom de två ledarna inte ligger på exakt samma plats i kabeln, kan det uppstå skillnader i störning mellan dem. För att motverka detta är de två ledarna tvinnade kring varandra, vilket i genomsnitt ger lika mycket störningarna längs båda ledarna. För att minska nivån på de störningar som når ledarna är de normalt omgivna av en flätad skärm. För att en kontakt ska kunna överföra en balanserad signal krävs det att det finns två signalledare (samt normalt också en skärm) som är anslutna till kontakten, samt att både den "heta" och "kalla" ledaren är anslutna på samma sätt i båda ändarna av kabeln. Exempel på balanserade kontakter.
