Sånghäften

Synnerligen intressant om Sånghäften


Hur stort, hur skönt, vad glädje sann

Hur stort, hur skönt, vad glädje sann är en psalm som skrevs av den norske predikanten Matias Orheim (1884-1958). I original hette den Kor mykje stort, kor mykje gildt och publicerades första gången 1903 i Orheims diktbok "Heimlokk". Den översattes till svenska och trycktes i Frälsningsarméns sånghäfte "Ungdomssånger och Strängaspel". Melodin till psalmen är av amerikanskt ursprung.

De kommer från öst och väst

De kommer från öst och väst, sjöngs i en tidigare och mer känd variant De komma från öst och väst. Sången skrevs av holmsundsbon Amanda Sandbergh efter att hon varit på Frälsningsarméns internationella kongress i London sommaren 1914. Kongressen hade präglats av sorg: en kanadensisk delegation bestående av 171 personer hade lidit skeppsbrott då ångaren "RMS Empress of Ireland" den 29 maj gått under efter att kolliderat med ett annat fartyg på sin väg till England. Bland offren fanns bland annat kommendör David Rees. 133 tomma stolar med vita band placerades ut där kanadensarna skulle ha suttit vid öppningsmötet. En amerikansk grupp frälsningssoldater sjöng "They come from east and west" med tanke på alla som samlats till kongressen. Amanda kom ihåg detta när hon kommit tillbaka till Sverige, men när hon skrev ner sin text tänkte hon på den stora frälsta skaran som en gång skall samlas i himlen. Amanda skrev själv om sångens tillkomst: "Sången De komma från öst och väst är född på Frälsningsarméns vilohem i Rönninge under sommaren 1914. Under lek med några barn - med kloten på krocketplanen - fick jag den impuls som frambragte denna sång. Jag kastade helt apropå klubban ifrån mig, gick upp på mitt rum, skrev sången, lade den i ett kuvert och sände den till Stridsropet, ångrade mig genast, var betänkt på att återkalla den, emedan den syntes mig allt för naiv, men det blev ej gjort. Och till min stora förvåning kom den på hösten ut i stabsmusikkårens sånghäfte, sjöngs mycket och har sedan dess gått ut över hela världen.". Summan 133 omkomna frälsningssoldater anges i en annan källa som 144. Paul Anefelt, musikalisk ledare i Frälsningsarmén, anger i sin bok "Sång och klingande spel" del II, att antalet omkomna var 143. De tomma stolarna förekom inte i öppningsmötet utan vid ett särskilt ordnat åminnelsemöte i Albert Hall, och detta möte var inte en sorgegudstjänst utan från början till slut en jubelfest över kamrater som befordrats till härligheten, enligt Anefelt. Nr 70 i Fälttågs-Sånger 1916-1917 under rubriken "Jubelsånger". Nr 302 i Solskenssånger, 1924. Nr 450 i Frälsningsarméns sångbok 1929 under rubriken "De yttersta tingen och himmelen". Nr 450 i Musik till Frälsningsarméns sångbok 1930. Nr 84 i Kom 1930 under rubriken "Missionssånger". Nr 527 i Frälsningsarméns sångbok 1968 under rubriken "Evighetshoppet". Nr 323 i den ekumeniska delen av den svenska psalmboken (dvs psalm 1-325 i Den svenska psalmboken 1986, Cecilia 1986, Psalmer och Sånger 1987, Segertoner 1988 och Frälsningsarméns sångbok 1990) under rubriken "Himlen". Nr 8 i Barnatro och Pärleport, 2002.

Carl Sjögren (präst)

Carl Sjögren, född 1959, är en svensk präst och före detta domprost i Skara stift. Sjögren växte upp i en prästfamilj som son till domprosten Per-Olof Sjögren och montessoriläraren Onna Sjögren. Han tänkte först bli lärare, men efter två års arbete som ungdomsledare i Svenska kyrkan i Sävedalen ändrade han sig och började studera teologi. Han nämner Åh stiftsgård och Bengt Pleijel som viktiga inspirationskällor, men också tidskriften Nytt Liv med Magnus Malm som redaktör under 1980-talet, som lyckades förena andlighet med politisk radikalitet. Sjögren prästvigdes 1986 och arbetade fram till 1993 som ungdomspräst i Onsala. Han var sedan kyrkoherde i Ulricehamns församling i 20 år, tills han 2013 blev domprost i Skara stift. År 2018 lämnade han denna tjänst för att bli kyrkoherde i Mölndals pastorat. Sjögren medverkade på 1980-talet i sångkvartetten "Levande ljus" vid flera stora förnyelsehelger i Göteborgs stift, samt som musiker och sångare vid olika samlingar på Åh Stiftsgård. Han var en av medarbetarna i den arbetsgrupp som 1997 tog fram Göteborgs stifts sånghäfte som fått betydande användning i många församlingar som ett komplement till psalmboken. Carl Sjögren är gift med diakonen Lena Sjögren född Sjöbergh och har fyra barn.

Sjung med oss, Mamma!

Sjung med oss, Mamma! är en serie om nio sånghäften publicerade åren 1892–1934 av Alice Tegnér. Där återfinns flera kända barnsånger. De flesta av dessa tillkom då Tegnér verkade som musiklärare och organist i Djursholm, där hon bodde 1891–1912. Samtliga sånger är publicerade med ett enkelt pianoackompanjemang. Tegnér är inte alltid så noga med att uppge vad hon själv skrivit och vad hon hämtat från andra upphovsmän – kända eller okända. I häfte 1–3 och 7–9 står det "visor komponerade av" Alice Tegnér, i häfte 4–6 "utgivna av". I häfte 1 står i innehållsförteckningen "Barnrim av okända författare" och till de två sista psalmerna står Wallin och Franzén som textförfattare, men melodiernas ursprung är inte angivet. Här anges, i förekommande fall, de upphovsmän som Tegnér angivit i utgåvorna. Innehåll: Julafton, När jag var liten, Lilla Lasse, Morgonvisa, Bä, bä, hvita lam, Lilla Elsa, Dockan, Ekorren, Vallgossens visa, Bröllopsmarsch, Flickorna och björnen, Hönsen och räfven, Fogeln i päronträd, Kung Orre, Vaggvisa, Borgmästar' Munthe, Morgonpsalm (text: Johan Olof Wallin), Aftonpsalm (text: Frans Michael Franzén). Innehåll: Rida ranka, Hvart ska du gå?, Baka kaka, Gossen har en liten gullvagn, Katten och svansen, Tuppen och hönan, Kråketösernas visa (text:Viktor Rydberg), Kille geten, Vaggsång, Litet bo jag sätta vill (text: Elias Sehlstedt), Brefdufvan, Jag gick mig ner till sjöastrand, På fars (mors) födelsedag, Karl den tolvte (text: Esaias Tegnér, Frihetssång (text: ur biskop Tomas sånger "Friheten" och "Engelbrekt"), Betlehems stjärna (text:ur Vapensmeden av Viktor Rydberg). Innehåll: A-o-u-å-e-i-y-ä-ö, Kissekatt, Sockerbagaren, Solvisa, Hanseman, Födelsedagsvisa, Bocken och killingarna, Mors lilla Olle (efter Wilhelm von Braun), Lockvisa (text: Bjørnstjerne Bjørnson), Blåsippor (text: Anna Maria Roos), Den döda gåsungen, Videvisan (text: Zacharias Topelius), Raska gossar (text: Zacharias Topelius), Julvisa (text: Zacharias Topelius), Nyåret (text: Zacharias Topelius), I kälkbacken, Majvisa, Kung Gösta och dalkarlarna 1521, Vallvisa (upptecknad i Västerdalarna), Den blomstertid nu kommer, Som fåglar små (text: vers 7 och 8 ur psalm 187 i 1819 års svenska psalmbok, musik av Tegnér). Innehåll: Lasse liten (text: Zacharias Topelius), Dansvisa (efter Olof von Dalin), Tummeliten, Bromsarna de brumma, Småjäntorna, "Lille julafton", Fröken Källa, Spränga kloster, Ute blåser sommarvind (efter Samuel Hedborn), Ur "Lille Viggs julafton" (text: Viktor Rydberg), Årstiderna, Vad gossarna vilja bli, Vad flickorna vilja bli, Majas visa, Fritjof och Ingeborg (text: Esaias Tegnér, ur Frithiofs saga), Rings drapa (text: Esaias Tegnér, ur Frithiofs saga), Juldagsmorgonen, Påskdagsmorgonen (text: Johann Wolfgang von Goethe/Viktor Rydberg). Innehåll: Kring julgranen (text: Alice Tegnér), De svenska gossarnas utmarsch (text: Alice Tegnér), Dumbommar (text: Alice Tegnér), Orren, Å hå ja! , Gäspus, Nickus och Jon Blund, En liten prinsessa (text: Ebba Westberg), Vårhälsning (text: Ebba Westberg), Jungfru Uggla (text: Alice Tegnér), Inte för en million (text: Alice Tegnér), Turken ut! (text: Alice Tegnér), Sjömansvisa (text: Alice Tegnér), Ragnar Lodbrok (text: Alice Tegnér), Vännelill (text: Ernst Beckman, Johan Banér (text: Alice Tegnér), Vad skall du älska? (text: Zacharias Topelius), Fosterlandet (efter Bernhard Elis Malmström, Ur "Stens visor" (text: Albert Gellerstedt). 1931 – Sjung med oss mamma, del 1 och 2. Ett urval sånger i arrangemang av Björn Schildknecht och Nils Grevillius som också dirigerar en salongsorkester och en flickkör. 1936 – Sjung med oss mamma, urval I–III med Tatjana Angelini och en stråkorkester under ledning av Gustaf Egerstam. 1945 – Sjung med oss mamma. Ett urval sånger med Sven Sköld, Britt Léonarde, Gunnar Uddén och ensemblen Septiman. 1963 – Sjung med oss mamma, vol. 1–6. Ett urval sånger med Alice Babs, Titti Sjöblom och Bengt Hallberg.

Lyckoslanten

Lyckoslanten är Sveriges äldsta utkommande tidning riktad till barn. Den utkommer sedan 1926 och ges ut av Swedbank och sparbankerna. Tidningen distribueras kostnadsfritt till Sveriges grundskolor med årskurserna 4–6. Upplagan är 340 000 och är en av de största barntidningarna i Sverige. Den första Lyckoslanten kom ut till Världsspardagen den 31 oktober 1926. Tack vare 1923 år sparbankslag kunde sparbankerna anslå medel till olika projekt för att främja sparande. 1925 fick bankdirektör Josef Hugo Jönsson i uppdrag att organisera en avdelning för sparpropaganda. Enligt denna Svenska Sparbanksföreningens avdelning för Sparpropaganda innebar den nya sparbankslagen att sparbankerna "fått tillåtelse att av tillgängliga vinstmedel använda en del för väckande och underhållande, särskilt hos mindre bemedlade, av håg till sparsamhet". Avdelningen för sparpropaganda skapade bland annat affischer, upprop och småskrifter som distribuerades till sparbanker, press och även skolor. Den första propagandan riktad till skolbarn var en liten bok som 1926 delades ut gratis i 170 000 exemplar och riktade sig till pojkar. Den hette Pojkarna i "fyran". En berättelse om fem pojkar som funno vägen till framgången och var skriven av barnboksförfattaren och scoutrörelseledaren Ebbe Lieberath. 1928 delades boken Vår vän Maja Stina ut till flickor, och var skriven av Jeanna Oterdahl. Under Sparbanksföreningens årsmöte 1925 presenterades planer på en gemensam trycksak, och på samma möte presenterades också planer på en tidning för skolelever. Bankdirektör Jönsson hade redan under den allra första Världsspardagen i Milano 1924 fått en del uppslag på hur sparfrämjande kunde bedrivas, men idén på en spartidning för skolor fick han från USA och American Society of Thrift. 31 oktober 1926 utgavs första numret av Lyckoslanten med en upplaga på 156 000 exemplar. Tidningens redaktör var folkskollärare Torsten Palmquist, som arbetade på tidningen till 1960. Tidningens namn utsågs genom en pristävling. Prissumman på 50 kronor vanns av Emma Andersson, hushållerska till en sparbankstjänsteman i Katrineholm som lämnat det vinnande förslaget, Lyckoslanten. Under 1920-talet innehöll tidningen 32 sidor i tvåfärgstryck (svart och rött) med bland annat tecknade serier, tävlingar, sömnadsbeskrivningar och tips för träslöjd. Bankdirektör Jönsson var tidningens ansvarige utgivare fram till sin död 1942. Från första numret var tidningens motto "Envar sin egen lyckas smed" och 1929 sammanfattades tidningens målsättning med följande text i redaktionsrutan. "Tidskriften vill i ord och bild verka för främjande av sund sparsamhet bland det uppväxande släktet och intressera de unga för produktivt arbete och målmedvetet handhavande av förvärvade medel.". 1940 hade upplagan stigit till 490 000 exemplar, och 1950 till hela 700 000 exemplar. Detta bland annat efter att det visade sig att de sparbanker som spridit Lyckoslanten i skolorna fick flerdubbelt högre insättningar från skolbarn än de sparbanker som inte delat ut tidningen. Mellan 1931 och 1974 delades Lyckoslanten dessutom även ut av Postsparbanken, något som också ökade upplagan. 1957 sattes rekordet, då Lyckoslanten nummer 4, som var ett sånghäfte, hade en upplaga på hela 965 000 exemplar. 1966 var upplagan 710 000, och år 2020 var upplagan runt 340 000 exemplar. Tidningens succé märktes också på att den blev förebild för utländska tidningar, såsom danska Sparegrisen, norska Lykkesmeden, holländska De Gelukscent och italienska Il piccolo risparmiatore. Mellan 1926 och 1934 innehöll tidningen reklamannonser, som spelade en viktig roll för tidningens ekonomi. Annonserna var riktade till barn, och gjorde att antalet sidor kunde utökas från 32 till 40. På grund av pappersransoneringen begränsades antalet sidor till 16 i slutet av 1940-talet. Tidningens första färgfoton trycktes efter andra världskriget. De var dock ofta svaga i trycket, men tidningen dominerades av färgteckningar.

Kristus vandrar bland oss än (psalmbok)

Kristus vandrar bland oss än är ett sånghäfte med 66 psalmer publicerade tillsammans med noter. Häftet sammanställdes av predikanten och sångaren Artur Erikson. Det kostade 4 kronor då 33:e tusendet utgavs 1965. Till varje sångtext är ett bibelord fogat och syftet var att koppla dessa citat till musiken och sången under gudstjänsterna. Häftet innehåller en blandning av äldre och nyare sångtexter. Uppgifter om författare och kompositörer lämnas när artikel om psalmen inte finns. 1. Kristus vandrar bland oss än. 2. Vägen, sanningen och livet (Text Artur Erikson och melodi Charles Crozat Converse). 3. Vilken vän vi ha i Jesus. 4. Nåd strömmar från Golgata (Text Otto Witt och melodi Edwin O Excell). 5. Bröd från himlen (Text W Williams, översättning Georg Holm och melodi John Hughes). 6. Vem som helst kan bli frälst. 7. Ära halleluja (Text Georg Holm och melodi Norah B Burne). 9. Underbart namn Han bär (Text och melodi Alfred Henry Ackley, översättning Georg Holm). 10. I Herrens barmhärtiga händer (Text Oscar Lövgren och melodi Jacob Nyvall). 11. Oss är givet ett budskap (Text C Sterne och melodi Joh Gustafsson). 12. Brinnande hjärtan giv oss, o Gud. 13. Vår Herre är uppstånden (Text och melodi Alfred Henry Ackley och översättning Joel Sörenson). 14. Jesus från Nasaret går här fram. 16. Jesus för världen givit sitt liv. 17. Låt mig växa stilla. 18. Ande, du som livet ger. 19. Nu jag vill stilla gå(traditionell gospel, översättning av Artur Erikson). 20. Skönaste Jesus, Konung över alla (tysk text och melodi, översättning Text Erik Nyström). 22. Bar du min börda, led du min nöd. 23. Jesus, du mitt liv, min hälsa. 24. Det största utav allt (Text och musik G Beverly Shea och Dan Hallberg). 25. Kom in i mitt hjärta, Jesus (Text H D Clarke). 26. Frälsare på korsets stam. 27. Klippa, du som brast för mig. 28. När jag ser min Jesus (Text Maud Frazer och melodi Rob Harkness). 29. Sen Gud till barn mig tog åt sig. 30. Halleluja din är äran. 31. Hörer du din Frelsers stemme (Text E W Blandly och E Collet och melodi J S Norris). 32. Säg är din lampa redo (Text George Frederick Root och Nyström och melodi i form av gammal melodi från Malung). 33. Jag är en gäst på Jorden (Engelsk text och melodi J A Hultman). 34. Lär mig din väg, o Gud. 35. Vi får se hans ansikte (Text och musik N J Clayton). 36. Frälsare tag min hand (Text C S Robinson och F Engelke och melodi Lowell Mason). 37. Helga min själ och sinn (Text Nils Frykman och melodi Lowell Mason). 38. Vad gränslös nåd (Översättning av Gunno Södersten och melodin amerikansk melodi). 40. O salighet, o gåtfullhet. 41. Hugsvalaren är här. 42. Städse på Sion jag tänker (Text T B Baratt och melodi Claritel). 43. Tänk att jag tillhör Jesus (Text och melodi N J Clayton, översättning John Ivar Lindestad). 44. Jesus kommer till ditt hjärta (Text A W Hellström och melodi G Nylander). 45. Jag skall se min Herre Kristus (Översatt från engelska och melodi Tullar).


Sånghäften