Dart
Poängberäkningen går till enligt följande. Den högsta möjliga poängen med 3 pilar är 180, som fås då alla 3 pilar träffar trippel 20. Ett game eller "leg" i dart spelas vanligtvis mellan två spelare som växelvis kastar upp till tre pilar. Båda spelarna börjar på ett visst poängantal, oftast 501 eller 301, och den som först kommer ner till noll poäng vinner. Den sista pilen måste träffa antingen en dubbel eller den inre delen av bullseye och måste ge spelaren exakt noll poäng. Att lyckas med detta kallas "dubbla ut". Ett kast som reducerar en spelares poäng till 1 eller mindre än noll räknas inte, spelarens tur är över och hans poäng återställs till vad den var innan det kastet. Eftersom dubbel-områdena är små är detta ofta den svåraste och mest spännande delen av en match. Längre matcher delas in i set som vardera består av ett visst antal legs. Darten har hundratals av år bakom sig. Enligt en av många hörsägner började det ursprungligen med en strid mellan uttråkade krigare under en viloperiod från krigsfälten. Soldaterna kastade korta kastspjut mot liggande vintunnor. Deras tävling utvecklades och ett mer specificerat markerat mål blev nödvändigt. Detta ledde till användandet av en skiva från ett träd med naturliga ringar som visade sig vara perfekt för poängberäkning. När träskivan torkade sprack den och de radiella sprickorna framträdde. Vintern kom och tvingade sporten inomhus och kortare spjut/pilar och regler för spel inomhus infördes. År 1530 gav Anne Boleyn ett rikt utsirat set av "darts från Biscaya" till Henrik VIII. Man vet också att passagerarna ombord på Mayflower (1620), spelade dart med en vintunna som tavla. Spelet behöll sitt militära intresse i det brittiska väldet och när soldaterna drack på pubarna med sina darttavlor så spreds darten. Utskänkningsställen i många länder införde sporten men britterna förblev de bästa långt in på senare tid. Pilen var gjord av trä, ca 4 tum lång med en metallspets i ena änden och fjädrar i den andra. En amerikan patenterade en vikt pappersflight år 1898 och metallpilen patenterades av en engelsman år 1906. Redan då hade nummersystemet på tavlan blivit allmänt accepterat. Standardiseringen av kastavståndet gjordes vid samma tid, även om det fortfarande är mer än en standard som används. Det sägs att kastavståndet markerades av längden av tre tunnor från ett bryggeri som hette Hockey och Sons. Tunnorna var tre fot långa vilket gjorde avståndet från linjen till tavlan på nio fot. Storleken på Hockey och Sons tunnor minskades troligtvis till två fot och man tog då fyra tunnor för att markera avståndet vilket blev åtta fot. Åtta fot avståndet förblev standard under många år och existerar fortfarande på några platser. Uttrycket "Toeing the Hockey" sägs ha kommit till genom att man använde sig av Hockey och Sons tunnor. Fot-markeringen kallas fortfarande för "hockey" även om det oftast stavas "oche". År 1908 beslutade Magistrates i Leeds, England något som effektivt ökade dartens popularitet som en sport. Vid denna tid var det olagligt att spela något som enbart avgjordes av slumpen, på de så kallade pubarna eller krogarna. En krogägare kallad, "Fot" Anakin, anklagades för att ha ordnat så kallat slumpmässigt spel och åtalades för att ha tillåtit pilkastning på sin krog. "Fot" hävdade att dart inte var ett slumpmässigt spel och skaffade tillåtelse att sätta upp en tavla i domstolsrummet. Han kastade tre pilar i 20 och inbjöd några domare att göra detsamma. Utmaningen accepterades men domstolstjänstemännen lyckades inte göra om "Fots" serie. Därmed ansåg det bevisat att pilkastning verkligen var ett skicklighetsspel och inte något som avgjordes av slumpen. Fallet avskrevs. Året efter kunde man se en stark utveckling av spelet på de brittiska pubarna.
