Dart
Poängberäkningen går till enligt följande. Den högsta möjliga poängen med 3 pilar är 180, som fås då alla 3 pilar träffar trippel 20. Ett game eller "leg" i dart spelas vanligtvis mellan två spelare som växelvis kastar upp till tre pilar. Båda spelarna börjar på ett visst poängantal, oftast 501 eller 301, och den som först kommer ner till noll poäng vinner. Den sista pilen måste träffa antingen en dubbel eller den inre delen av bullseye och måste ge spelaren exakt noll poäng. Att lyckas med detta kallas "dubbla ut". Ett kast som reducerar en spelares poäng till 1 eller mindre än noll räknas inte, spelarens tur är över och hans poäng återställs till vad den var innan det kastet. Eftersom dubbel-områdena är små är detta ofta den svåraste och mest spännande delen av en match. Längre matcher delas in i set som vardera består av ett visst antal legs. Darten har hundratals av år bakom sig. Enligt en av många hörsägner började det ursprungligen med en strid mellan uttråkade krigare under en viloperiod från krigsfälten. Soldaterna kastade korta kastspjut mot liggande vintunnor. Deras tävling utvecklades och ett mer specificerat markerat mål blev nödvändigt. Detta ledde till användandet av en skiva från ett träd med naturliga ringar som visade sig vara perfekt för poängberäkning. När träskivan torkade sprack den och de radiella sprickorna framträdde. Vintern kom och tvingade sporten inomhus och kortare spjut/pilar och regler för spel inomhus infördes. År 1530 gav Anne Boleyn ett rikt utsirat set av "darts från Biscaya" till Henrik VIII. Man vet också att passagerarna ombord på Mayflower (1620), spelade dart med en vintunna som tavla. Spelet behöll sitt militära intresse i det brittiska väldet och när soldaterna drack på pubarna med sina darttavlor så spreds darten. Utskänkningsställen i många länder införde sporten men britterna förblev de bästa långt in på senare tid. Pilen var gjord av trä, ca 4 tum lång med en metallspets i ena änden och fjädrar i den andra. En amerikan patenterade en vikt pappersflight år 1898 och metallpilen patenterades av en engelsman år 1906. Redan då hade nummersystemet på tavlan blivit allmänt accepterat. Standardiseringen av kastavståndet gjordes vid samma tid, även om det fortfarande är mer än en standard som används. Det sägs att kastavståndet markerades av längden av tre tunnor från ett bryggeri som hette Hockey och Sons. Tunnorna var tre fot långa vilket gjorde avståndet från linjen till tavlan på nio fot. Storleken på Hockey och Sons tunnor minskades troligtvis till två fot och man tog då fyra tunnor för att markera avståndet vilket blev åtta fot. Åtta fot avståndet förblev standard under många år och existerar fortfarande på några platser. Uttrycket "Toeing the Hockey" sägs ha kommit till genom att man använde sig av Hockey och Sons tunnor. Fot-markeringen kallas fortfarande för "hockey" även om det oftast stavas "oche". År 1908 beslutade Magistrates i Leeds, England något som effektivt ökade dartens popularitet som en sport. Vid denna tid var det olagligt att spela något som enbart avgjordes av slumpen, på de så kallade pubarna eller krogarna. En krogägare kallad, "Fot" Anakin, anklagades för att ha ordnat så kallat slumpmässigt spel och åtalades för att ha tillåtit pilkastning på sin krog. "Fot" hävdade att dart inte var ett slumpmässigt spel och skaffade tillåtelse att sätta upp en tavla i domstolsrummet. Han kastade tre pilar i 20 och inbjöd några domare att göra detsamma. Utmaningen accepterades men domstolstjänstemännen lyckades inte göra om "Fots" serie. Därmed ansåg det bevisat att pilkastning verkligen var ett skicklighetsspel och inte något som avgjordes av slumpen. Fallet avskrevs. Året efter kunde man se en stark utveckling av spelet på de brittiska pubarna.
Dart (film)
Dart är en svensk kortfilm från 2007 i regi av Måns Wide. Det här kunde varit en vanlig dag i Harrys liv, men en gammal ungdomssynd hinner ikapp honom och snart vet han inte om han kommer att överleva dagen. Michael Petersson – Harry. Andreas Lachenardiére – Expediten. Karsten Karlsson – Bartendern.
Eintracht Frankfurt
Eintracht Frankfurt, Eintracht, är en idrottsklubb i Frankfurt am Main i Tyskland, mest känd för sin fotbollssektion. Övriga sektioner är basket, bordsfotboll, bordtennis, boxning, dart, ishockey, isstock, gymnastik, handboll, landhockey, friidrott, rugby, supporterklubb, tennis, triathlon och volleyboll. Eintracht Frankfurt är ett klassiskt lag med många säsonger i Bundesliga och flera titlar i prisskåpet. Eintracht Frankfurt var första tyska lag någonsin att nå finalen i Europacupen/Champions League. Laget har haft flera tyska landslagsspelare genom åren. Eintracht ("endräkt") bildades 1899 men hette då inte Eintracht utan Frankfurter Fußball-Club Victoria von 1899. Samma är bildades Frankfurter Fußball-Club Kickers von 1899 och dessa båda klubbar slogs sedan samman till Frankfurter Fußballverein (Kickers-Victoria) von 1899. Eintracht skapades slutligen när man slog sig samman med Frankfurter Turngemeinde och bildade Turn- und Sportgemeinde Eintracht Frankfurt von 1861. 1927 splittrades klubben åter och fotbollen hamnade i den del av klubben som tog namnet SG Eintracht Frankfurt. Eintracht Frankfurt nådde som första tyska lag finalen i Europacupen 1960. Finalen, som blev en klassiker, slutade dock med seger för Real Madrid med 7-3. 1963 var Eintracht Frankfurt bland de 16 lag som utgjorde den första säsongen av Bundesliga. 1968 var ett stort år för klubben när man valde att göra en fusion mellan Sportgemeinde Eintracht Frankfurt ("SGE") och Turn- und Fechtgemeinde Eintracht Frankfurt von 1861 e. V. och bildade dagens Eintracht Frankfurt. 1966 ingick Friedel Lutz och Jürgen Grabowski i VM-truppen. Grabowski deltog i VM-slutspelet i Mexiko 1970 och gjorde fina insatser som avbytare. 1974 vann Frankfurt sin första titel sedan 1959 då man tog hem tyska cupen genom att besegra Hamburger SV med 3-1. I laget fanns bland andra Jürgen Grabowski och Bernd Hölzenbein som senare under sommaren 1974 vann VM-guld med Västtyskland. 1975 försvarade Eintracht cuptiteln genom seger mot MSV Duisburg. Frankfurt hade under 1970-talet ett av Bundesligas bästa lag men kunde inte utmana dåtidens giganter inom Bundesligafotbollen, Bayern München och Borussia Mönchengladbach, om ligatiteln. Under tränaren Friedel Rausch vann Eintracht UEFA-cupen 1980 genom finalseger mot de regerande UEFA-cupmästarna Borussia Mönchengladbach. 1981 följde man upp genom att vinna klubbens tredje inhemska cuptitel. De gamla stjärnorna Grabowski och Hölzenbein lämnade men nya tog vid där backen Thomas Berthold gjorde kometkarriär och som 21-åring debuterade i landslaget. En annan ny Eintracht-stjärna blev den sydkoreanska anfallaren Bum-Kun Cha som man hämtade från SV Darmstadt 98. 1988 vann man tyska cupen för fjärde gången men i ligan gick det sämre med en plats i mitten och nästa år gick det ännu sämre och man var nära att åka ur för första gången. 1990 vände allt för Eintracht som nådde en tredjeplats. Nya topplaceringar följde under början av 1990-talet med Eintracht som ett av de bästa lagen i Bundesliga. 1992 var man ytterst nära att vinna mästerskapet för första gången sedan 1959 men stupade på mållinjen när man förlorade i sista omgången mot FC Hansa Rostock. Laget hade landslagsspelare som Uwe Bein, Andreas Möller och Manfred Binz. Ghananen Anthony Yeboah öste in mål och blev Bundesligas skyttekung. Men snart förbyttes framgångarna till en plötslig nedgång för laget i mitten av 1990-talet. 1996 blev Eintrachts målvakt Andreas Köpke europamästare med Tyskland. Köpke gjorde avgörande insatser under EM-slutspelet. 1996 åkte Frankfurt för första gången ur Bundesliga. 1998 var man tillbaka i Bundesliga men åkte ur 2001 för att 2003 komma tillbaka bara för att redan 2004 åka ner i 2. Bundesliga igen. Kickers Offenbach är den stora rivalen i närområdet. Kickers Offenbach spelar i dag i Regionalliga Sydväst.
Richard Osman
Richard Thomas Osman, född 28 november 1970, är en engelsk TV-personlighet, komiker och författare. Han började att arbeta med TV-produktion men hamnade framför kameran när han skapade och började programleda frågesportprogrammet Pointless för BBC One. Därefter har han framträtt som deltagare i flera brittiska panelshower som Would I Lie to You?, Have I Got News for You, QI, och 8 Out of 10 Cats. Han är författare till kriminalromanerna The Thursday Murder Club (2020) och The Man Who Died Twice (2021). Richard Osman föddes i Billericay och växte upp i Cuckfield nära Haywards Heath, West Sussex. När han var nio år gammal lämnade hans far familjen och modern, som studerade till lärare, fick ensam försörjningsbörda. Han påverkades mycket av händelsen ochfmiljens ekonomiska situation var svår innan modern fick heltidsarbete. Hans äldre bror är musikern Mat Osman, som är basist i rockbandet Suede. Medan han fortfarande gick i skolan som tonåring fick han sin första sändningserfarenhet, som regelbunden bidragsgivare till Turn It Up, en musikshow på en öppen kanal som sändes på söndagskvällar på lokalkanalen BBC Radio Sussex. På samma show har även nyhetsuppläsaren Jane Hill och radio-DJ:n Jo Whiley fått sina första TV-erfarenheter. Mellan 1989 och 1992 studerade han politik och sociologi vid Trinity College, Cambridge, vilket var samtidigt som Pointless medpresentatör Alexander Armstrong studerade engelska där. Efter studierna började han arbeta på Hat Trick productions innan han blev kreativ chef på TV-bolaget Endemol UK och har producerat brittiska lekprogram som Deal or No Deal och 8 Out of 10 Cats samt sketchprogrammet 10 O'Clock Live. När han var på Endemol, presenterade han idén till formatet Pointless för BBC. I pilotavsnittet agerade han själv som domare, och BBC ville gärna att han skulle vara det även när serien beställdes. Programledare var Alexander Armstrong och programmet lanserades 2009. Exponeringen med Pointless ledde till att Osman fick erbjudanden att själv delta i panel- och lekprogram som Would I Lie to You?, Have I Got News for You, QI, och 8 Out of 10 Cats. År 2016 deltog han i den andra säsongen av Bäst i test England och han medverkade i dartshowen Let's Play Darts. Han har också programlett frågesportprogrammen Two Tribes och Richard Osman's House of Games. Han har skrivit och varit medförfattare till böcker med anspelning på Pointless och hans andra lekprogram, som Pointless A-Ö Richard Osmans House of Games. Han fick kontrakt att skriva två kriminalromaner med Viking Press, en avlöpare till Penguin Books, 2019. De båda böckerna är tänkta att vara de första i en serie om fyra böcker. Den första boken, The Thursday Murder Club gavs ut i septemeber 2020 och fick goda försäljningssiffror. Den andra boken The man Who Died Twice gavs ut 2021. Framgångarna med böckerna gjrode att han lämnade programledarskapet i Pointless våren 2022 för att kunna ge skrivandet mer utrymme. Böckernas ramberättelse är fyra boende på ett lyxigt äldreboende i Kent, som kallar sig "The Thursday Murder Club" och som roar sig med att lösa mordgåtor, varav en är på riktigt.
Människans utveckling
Studiet av människans utveckling omfattar flera vetenskapliga grenar, varav antropologi, paleontologi och genetik är de viktigaste. Andra forskare från förra sekelskiftet ville av olika skäl hellre söka mänsklighetens vagga i Asien, och sökte sig till såväl Mongoliet som Indonesien i jakt på fossil. Eugene Dubois blev den förste som lyckades, när han hittade "Javamänniskan" Pithecanthropus/Homo erectus på 1890-talet. Först på 1920-talet hittades fossil efter förmänniskor utanför släktet Homo. 1925 kunde Raymond Dart beskriva Australopithecus africanus. Hans sensationella fynd, "Barnet från Taung", var ett häpnadsväckande välbevarat kranium efter ett barn med en avgjutning av individens hjärna. Hjärnan var bara 410 kubikcentimeter men rund till skillnad från schimpansens och gorillans. Dessutom hade fyndet korta hörntänder, och placeringen av foramen magnum, det hål där ryggraden ansluter till kraniet, visade att individen gått upprätt. Dart drog slutsatsen att hans fynd utgjorde en länk mellan människan och apan. Hans hypotes stred dock mot den då vedertagna uppfattningen att bipedalism förutsatte en betydligt större hjärna och intelligens, och det dröjde därför ytterligare tjugo år innan hans idéer togs på allvar sedan ytterligare liknande fynd gjorts. Adapiderna liknade dagens lemurer och andra halvapor (Strepsirrhini) och är sannolikt anfäder till dessa. Omomyiderna är sannolikt släkt med spökdjur, och kan även vara anfäder till hela Haplorrhini, d.v.s. även de egentliga aporna i Anthropoidea, och därmed till oss. Från äldre miocen härstammar fynd av släktena Limnopithecus i Östafrika och Pliopithecus i Europa. Pliopithecus upptäcktes redan 1837 i franska avlagringar från miocen, senare har flera fynd framkommit såväl från miocen som pliocen, särskilt ett fynd av ett nästan komplett skelett från Tjeckoslovakien har ökat kunskaperna och släktet Pliopithecus. På 1930-talet gjordes de första fynden av Proconsul av Louis Leakey. Tillsammans med sin hustru Mary Leakey gjorde han under 1940-talet flera nya fynd. Efterhand har det dock kommit att stå klart att Proconsul inte är människans anfader, då arten utvecklas mycket lite under de årmiljoner den påträffats. Släktet Dryopithecus beskrevs första gången redan 1856 efter ett fynd i Frankrike, och har påträffats i hela Europa, Nordafrika, Kaukasus och Anatolien. Det är mycket närstående Proconsul skiljer sig genom en bredare nos, breda framtänder och hörntänder med djupa rötter. Den förekommer främst under yngre miocen. Andra närstående fynd är ett skellettfynd från bynd Udabno som ursprungligen kallades Udabnopithecus, en underkäke från Ungern som kallades Hungaropithecus med flera. Dryopithecus står även nära Sivapithecus, påträffad i avlagringar från mellersta och yngre miocen i den Nordindiska bergskedjan Siwalikbergen. Finns en mängd olika fossil av människoapor. Morotopithecus, Kenyapithecus, Afropithecus, Oreopithecus, Ouranopithecus, är ytterligare några exempel. Oklart vem som är förfader till vem. Någon gång vid den här tiden delades släktträdet mellan människors förfäder, och förfäder till de två arterna schimpanser. Forskare är inte eniga om vilka av ovanstående fossil som är på vilken sida av delningspunkten. Upptäckarna av de tre ovannämnda arterna anser alla att deras eget fynd är en mänsklig förfader, och de andra två är sidogrenar. De äldsta stenverktyg vi har hittat är också från den här tiden, ca 2,6 MÅS , samtida med de första medlemmarna av släktet Homo. Det är en rimlig gissning att det var dessa tidiga Homo som tillverkade verktygen. Ett antal Homo-fossil från denna tid finns, men de anses för distinkta för att utgöra en enda art, och klassificeras oftast som två arter, habilis och rudolfensis. Idag vet man inte säkert om modernare Homo härstammar från habilis eller rudolfensis. Vissa forskare placerar både habilis och rudolfensis i släktet Australopithecus i.st.f. Homo.
