Gångstråk Stockholm
Gångstråk Stockholm är samlingsnamnet på 27 promenadstråk som sammanlänkar de inre och yttre delarna av Stockholm och dess omgivningar, samtidigt som de inbjuder till vardagsmotion. Stråkens sammanlagda längd är 52 mil. 19 huvudstråk börjar i Stockholms utkanter eller i närliggande kommuner och sträcker sig i en strålformation till Stortorget i Gamla stan där de har sin slutpunkt. Huvudstråken följer tunnelbane- och pendeltågslinjerna och angör samtliga 17 pendeltågsstationer inom en radie på 15 km från Stockholm Central samt samtliga 100 tunnelbanestationer. Åtta tvärstråk sammanbinder viktiga centra utmed de olika spårförbindelserna. Tre av tvärstråken bildar fullständiga ringleder med hjälp av pendelbåtstrafik över Saltsjön. Tanken vid planeringen var att främja folkhälsan samt att finna gena, trevliga gångstråk i lugna miljöer utan bilbuller. Stråken skulle, om möjligt, sträcka sig i parker och grönområden samt utmed vatten och gärna förbi intressanta hus och platser. Initiativet till Gångstråk Stockholm togs år 2000 av Mäster Olofsgården, hemgården i Gamla stan, i samarbete med Stockholms stads idrottsförvaltning. Under senare år har även trafikkontoret deltagit i projektet genom att bekosta tryck av papperskartor. På Motionera.stockholm/gangstrak finns nedladdningsbara detaljerade kartor som beskriver gångstråkens sträckningar samt vilka sträckor som är belysta. På kartorna anges även backar, trappor med antal steg, utsiktspunkter, bibliotek och caféer. På Motionera.stockholm/gangstrak finns senaste uppdateringar av gångstråkskartorna. Där finns även åtta nya tvärstråk omfattande sammanlagt 14 mil samt alternativa sträckningar till huvudstråken och tvärstråken omfattande sammanlagt 9 mil.
Hypotyreos
Vid jodbrist finns inte tillräckligt material för att bilda ämnesomsättningshormonerna T4 och T3. Detta ger också sänkt ämnesomsättning. Vidare kan hypotyreos uppkomma efter kraftiga fysiologiska rubbningar som graviditet (postpartum tyroidit) och virussjukdomar. Tillståndet kan också vara medfött (medfödd hypotyreos). Referensvärdena för sköldkörtelns hormoner baseras på normalfördelning, och vid utredning av någons ämnesomsättning måste detta tas i beaktande. Somliga ligger på gränsen till att definieras som hypotyroida, och har något som kallas subklinisk hypotyreos. Det är framför allt nivån av frisättningshormonet TSH som bestämmer huruvida tillståndet är subkliniskt, för vid tillståndet har personen som regel någorlunda normala nivåer ämnesomsättningshormon. Vissa personer med subklinisk hypotyreos lider av symptom på sjukdomen, andra inte. Risken att drabbas av hypotyreos är störst för medelålders eller äldre kvinnor. Dock kan alla drabbas, oavsett ålder och kön. Det är vanligast att insjukna någon månad efter graviditet eller efter 45 års ålder. Hypotyreos kan på grund av långsam debut och diffusa symptom förbli oupptäckt. Andelen insjuknade för vuxna är ett par procent, och risken ökar med stigande ålder, i synnerhet efter klimakteriet för kvinnor. Av alla konstaterade fall går det en man på 5-10 kvinnor. Ett barn per 3500 drabbas av medfödd hypotyreos. Hypotyreos är en systemisk sjukdom eftersom ämnesomsättningen verkar i kroppens alla celler och organ. Sjukdomen är sällan påtaglig vid låggradig hypotyreos, men blir mera uttalad vid svåra fall. Ett vanligt tecken är oförklarlig viktökning som inte beror på förändrad kosthållning, eller mindre träning eller "vardagsmotion". Sådan viktökning uppkommer ofta så långsamt att personen inte tänker på det. Allmän trötthet, nedstämdhet, sämre minne, och mental eller intellektuell tröghet är andra vanliga tecken som uppkommer tidigt, men som ofta förväxlas med normala åldersförändringar (eftersom sjukdomen oftast uppstår under äldre år). Frusenhet är ett vanligt symptom. Musklerna kan värka, personen kan känna sig stel och ha ledsmärtor. Kroppsfunktionerna blir långsammare, vilket eventuellt kan ge hypotermi, ger låg puls (se bradykardi), och personen kan bli hård i magen. Kvinnor kan få längre och rikligare menstruation, samt få svårare att bli gravida. Män kan drabbas av infertilitet. Huden blir torr, naglarna sköra och håret tunnare. Den mentala påverkan innefattar inte bara tankeförmågan. Tillståndet ger ofta affektiva symptom i form av att personen gråter lättare och har svårare att uppleva glädje. Sänkt libido förekommer hos somliga. Om hypotyreosen inte upptäcks och förvärras blir symptomen kraftigare. Huden kan förtjockas, talet uppfattas som långsamt, och ögonbrynen bli kortare i sidled, i synnerhet ut mot tinningarna (madarosis). Rösten kan också bli grov och hes. Om jodbrist orsakar tillståndet har personen struma, förstorad sköldkörtel som ser ut som en bulle längst ner på halsen och på sidan eller sidorna. Även vid Hashimotos sjukdom förekommer struma, men det kan också ge atrofi (en förminskning) av sköldkörteln. Munproblem och tandsjukdomar vid hypotyreos innefattar försenad tandväxling hos barn, förstorad tunga (makroglossi), förändrad smakupplevelse (dysgeusi), tunn emalj, och underutvecklad käke (mikrognatism). Nyfödda kan ha hypotyreos till exempel när de föds helt utan, eller med dåligt fungerande, sköldkörtel. Hypotyreos kan dessutom sedan utvecklas under barndomen precis som hos vuxna. Medfödd hypotyreos kan ge sig till känna som gulsot. Barn med hypotyreos har sämre längdtillväxt och är sena i utvecklingen, såväl puberteten som intellektuellt. Utvecklingen av permanenta tänder är försenad. Hos riktigt små barn kan huden och ögonvitororna anta en gulaktig ton (på grund av hypobilirubinemi), barnet kan ha kvävningskänslor, förstorad tunga, och pluffigt ansikte.
