Tiranas internationella flygplats Moder Teresa
Tiranas internationella flygplats Moder Teresa (IATA: TIA, ICAO: LATI) (albanska: Aeroporti Ndërkombëtar i Tiranës Nënë Tereza) är Albaniens enda internationella flygplats. Den ligger 17 kilometers bilväg nordväst om Tirana. Flygplatsen är även känd som Rinas internationella flygplats på grund av sitt läge vid byn Rinas. Sitt nuvarande namn fick flygplatsen 2001 då man uppkallade den efter Moder Teresa, Sankta Teresa av Calcutta, född i Albanien. Flygplatsen hade drygt 2,6 miljoner passagerare 2017, vilket är den högsta passagerarsiffran flygplatsen har haft. Därmed är flygplatsen större än samtliga närliggande internationella flygplatser som Skopjes internationella flygplats, Pristinas internationella flygplats och Podgoricas flygplats. Flygplatsen är fokusort för flygbolagen Adria Airways, Alitalia och Blu-express samt hubb för det lokala lågprisbolaget Albawings. Tiranas internationella flygplats byggdes mellan 1955 och 1957. Dock hade Tirana långt tidigare än så flygförbindelser. Redan under sommaren 1938 utförde det jugoslaviska flygbolaget Aeroput flygningar mellan Tirana och Belgrad med en mellanlandning i Dubrovnik (då Ragusa). Fram till 1960 flög enbart Aeroflot, Malév, Tarom, Jat och Interflug till flygplatsen med max två flygningar per dag. Mellan 1965 och 1974 gjordes vissa upprustningar av flygplatsen. På grund av den politiska isoleringen i Albanien beslutade ett antal bolag att sluta trafikera flygplatsen från 1978, varför antalet flighter och passagerare minskade. Mellan 1980 och 1990 tvingades flygplatsen att uppdatera sin tekniska utrustning för att möta internationella krav. Kommunismens fall i Albanien 1991 och den därmed efterföljande lättnaden av reserestriktioner för albanska medborgare gjorde att antalet destinationer från flygplatsen utökades. På grund av ett allt mer ökande passagerarunderlag, och en flygplatsbyggnad i renoveringsbehov, beslöt sig bolaget Tirana International Airport SHPK (ett konsortium lett av Hochtief AirPort som tog över flygplatsen 2005 för en 20-årsperiod) för att rusta upp flygplatsens utrustning och faciliteter. Vid tidpunkten för upprustningen hanterade flygplatsen omkring 600 000 passagerare per år. Upprustningen av flygplatsen innefattade en helt ny passagerarterminal och diverse infrastrukturella uppdateringar, däribland en ny väg till flygplatsen, nya och fler parkeringsplatser samt en ny bro över den gamla flygplatsvägen. Upprustningen av flygplatsen ledde till ett kraftigt ökat resande, omkring 1,5 miljon passagerare reste via flygplatsen 2009. För 2010 blev siffrorna drygt 1,5 miljoner passagerare. Flygplatsens nya terminal och dess andra utbyggnad, fraktbyggnaden, designades av den malaysiska arkitekten Hin Tan. 2016 beslöt Albaniens regering att avskaffa det monopol på internationell flygtrafik som man tilldelat Tiranas internationella flygplats. Detta leder bland annat till att Kukës flygplats i Kukës i norra Albanien, som stått i princip oanvänd sen konstruktionen, kommer att kunna öppnas för internationell trafik. Vid tidpunkten för beslutet hanterade flygplatsen 2 miljoner passagerare per år. Samtidigt meddelade regeringen även att man kommer att öppna upp för byggplaner på att konstruera Saranda flygplats samt Vlora flygplats. Flygplatsen har tidigare saknat de stora europeiska lågprisflygbolagen som aktörer och har haft för avsikt att etablera bolagen vid flygplatsen. Första stora lågprisbolag som kommer börja flyga från Tirana blev ungerska Wizz Air. I december 2016 meddelade lågprisbolaget Wizz Air att man skulle starta upp en linje mellan Tirana och Budapest-Ferenc Liszts internationella flygplats med avgångar 2 gånger per vecka från 5 april 2017. Wizz Air utökade under våren 2018 sin verksamhet vid flygplatsen med en direktlinje till London-Luton Airport. Det norska lågprisbolaget Norwegian Air Shuttle lanserade i juni 2018 en ny direktlinje mellan Oslo-Gardermoens flygplats och Tirana.
Flygplats
Flygplats kallas en plats där flygplan startar och landar. Benämningen flygplats används oftare inom civil luftfart än inom militär dito. Inom det senare används istället det specifika ordet flygbas eller det mer allmängiltiga ordet flygfält. Jämför även flygflottilj. När en flygflottilj delar flygfält med en civil flygplats preciseras ibland den civila delen som flygstation. Flygplatser för sjöflygplan var framför allt vanliga under 1920- och 30-talen, och kallades flyghamn, såsom Lindarängens flyghamn. Denna beteckning (eller lufthamn) är fortfarande gängse i många främmande språk, till exempel airport (engelska), aéroport (franska), Flughafen (tyska), lufthavn (danska/norskt bokmål) och lufthamn (nynorsk). Varje flygplats har minst en rullbana, även kallad start- eller landningsbana, där flygplanen startar och landar. Större flygplatsers landningsbanor är belagda med asfalt eller betong och flera kilometer långa så att även tunga flygplan har utrymme att accelerera och bromsa med tillräckliga säkerhetsmarginaler, medan de minsta banorna kan vara gräsfält som oftast är ca 400–600 meter. De byggnader på större flygplatser som underlättar hanterandet av passagerare och gods kallas terminaler (passagerar- och godsterminaler). Från terminalen går passagerarna ut till sitt flygplan via en utgång (engelska "gate") som antingen helt enkelt är en dörr ut till plattan där flygplanen står (ofta går det buss ut på plattan på större flygplatser), eller en embarkeringsbrygga, även kallad finger, som dockar med flygplanet. Plattan förbinds med rullbanorna via taxibanor. De största flygplatserna har flera terminaler som har varsin uppsättning av incheckningsområde, utgångar, butiker, säkerhetskontroll med mera, medan mindre flygplatser endast har en terminal. Flygplatser (flygfält) utan passagerartrafik har ofta endast hangarer och till exempel flygklubbslokaler eller kan helt och hållet sakna byggnader. Flygplatser indelas i instrumentflygplatser och icke-instrumentflygplatser. För att flygplanen som trafikerar instrumentflygplatser ska kunna landa i dåligt väder krävs att det finns instrumentinflygningshjälpmedel. Det vanligaste systemet idag är Instrumentlandsningssystemet (ILS). ILS:en består i huvudsak av tre olika delar. Först finns en kurssändaren (Localizer) som är en antenn som sänder ut radiovågor i banans riktning för att på så vis ge flygplanen en indikation på hur de ligger till i sidled i förhållande till banan. Vidare finns en så kallad glidbana (Glidepath) som är en antenn placerad intill flygplanens landningspunkt på banan. Denna sänder ut en radiostråle som skall ge flygplanen information om hur de ligger till i höjdled i förhållande till en bestämd glidbana (normalt cirka 3 grader). Sista delen av ILS-systemet är så kallade fyrar (Markers) som sitter längs bestämda avstånd från banan och sänder ut ljudsignaler i flygplanet, och ger information om hur långt ut från banan flygplanet befinner sig. Fyrarna kan dock ersättas med Distance Measuring Equipment (DME), som är en sorts radiofyr som kontinuerligt sänder ut flygplanets avstånd från antennen. Inflygningen genomförs till en viss höjd och om piloterna då inte ser banan måste de avbryta landningen och stiga igen. På icke-instrumentflygplatser landar man alltid i "bra" väder men man kan genomföra starter i ned till 600 meter sikt. De allra största flygplatserna har ofta mycket goda kommunikationer med omvärlden. Till dessa brukar någon motorväg ansluta direkt till flygplatsen och många av dessa har även en järnvägsstation. Exempel på flygplatser med detta är Arlanda och Kastrup. Mindre flygplatser drivs ofta i kommunal eller privat regi. På de flesta av dessa finns en flygklubb som genomför flygutbildning och vars medlemmar delar på flygplansägandet. Internationella flygplatser är flygplatser med reguljärt utrikesflyg. Exempel på internationella flygplatser (med IATA-kod och ICAO-kod). preliminära antal passagerare 2017.
Frankfurt am Mains flygplats
Frankfurt am Mains flygplats (IATA: FRA, ICAO: EDDF) (tyska: Flughafen Frankfurt am Main eller Rhein-Main-Flughafen) är en internationell flygplats utanför staden Frankfurt am Main. Det är Europas näst mest trafikerade flygplats räknat i frakt efter Paris-Charles de Gaulle, och Europas tredje största flygplats om man räknar antal resenärer (efter London-Heathrow flygplats och Paris-Charles de Gaulle flygplats och är den artonde mest trafikerade flygplatsen i hela världen. Flygplatsen är också Europas största till ytan följd av flygplatser som Amsterdam-Schiphols flygplats och London-Heathrow flygplats. År 2012 trafikerades flygplatsen av 57,5 miljoner passagerare, vilket gör flygplatsen till 11:a i världen i resenärer räknat och det transporterades 2,07 miljoner ton gods. År 2014 trafikerades flygplatsen av 159 000 passagerare varje dag, vilket gör flygplatsen till 18:e i världen i resenärer räknat och det transporterades 2,08 miljoner ton gods. Vintern 2012/2013 slog Rhein-Main världsrekordet i antalet internationella destinationer för en flygplats, 264 stycken fördelade på 113 länder. Flygplatsen ligger 12 kilometer söder om Frankfurt am Mains stadscentrum på platsen där de tyska motorvägarna (Autobahnen) A3 och A5 möts. Flygplatsen har tre järnvägsstationer och är ansluten till det tyska nätet av snabbtåg typ ICE. Det tar ungefär tio minuter att resa mellan flygplatsen och stadscentrum med pendeltåg. Flygplatsen ägs och sköts av Fraport AG, som äger och bedriver flera andra flygplatser världen runt. På flygplatsen jobbar runt 78 000 personer 2014, den är därmed Tysklands största arbetsplats. Flygplatsen invigdes 1936 som Flug- und Luftschiffhafen. Kort efter andra världskriget var flygplatsen bas för luftbron till Berlin under Berlinblockaden, och användes senare av USA:s flygvapen som deras huvudflygplats i Tyskland för transportflyg. Det har haft till följd att passagerartrafiken oftast inskränks i samband med amerikanska krigstillstånd som till exempel i Kuwait- eller i Irakkriget. När flygplatsen skulle byggas ut under 1980-talet anordnades våldsamma protestdemonstrationer, där flera personer dog. Idag har flygplatsen tre startbanor och en landningsbana. En tredje terminal söder om flygplatsen är under planering, efter att den tidigare amerikanska flygvapenbasens verksamhet flyttat till Ramstein Air Base 2005. Flygplatsen har idag två stora huvudterminaler samt den mycket mindre First Class Terminal som drivs och används uteslutande av Lufthansa. Man planerar även för att öppna en Terminal 3. Den kommer troligen att stå färdig år 2022. Terminal 1 öppnades 1972 och kallas Terminal Mitte (mellersta terminalen) av den anledningen att den ligger mellan rullbanorna. Terminalen är delad på tre stycken sektioner A, B och C. Sektion A har gater på två våningar, där A51 till A65 ligger direkt ovan gaterna A08 till A42. Terminal 1 trafikeras främst av Lufthansa, deras intresseföretag (Brussels Airlines, Eurowings, Swiss International Air Lines och Austrian Airlines) samt dess partners i Star Alliance. Terminal 2 öppnades 1994 och är designad utifrån som en klassisk järnvägsstation. Även terminal 2 är uppdelad i olika sektioner, D och E. Terminal 2 trafikeras av flygallianserna Oneworld och SkyTeam. Lufthansa driver en liten terminal nära terminal 1 för endast Lufthansa First Class och HON Circles bonusprogram. Anläggningen har 200 anställda och används ungefär av 300 passagerare om dagen. Det här är en lista över alla reguljära flyg samt charterflyg till/från Frankfurt am Mains flygplats.
Berlin Brandenburgs internationella flygplats
Berlin Brandenburgs flygplats, med namntillägget Willy Brandt, (tyska: Flughafen Berlin Brandenburg "Willy Brandt", IATA-kod: BER) är Berlins nya internationella flygplats som är i drift sedan 31 oktober 2020. BER-flygplatsen ersätter flygplatserna Tegel och Tempelhof (nedlagd 2008). En del av den nya flygplatsen utgörs av den tidigare flygplatsen Berlin-Schönefeld som blivit terminal 5 på den nya flygplatsen. Sedan 2012 har flygplatsen utvändigt stått färdig, men på grund av tid att få terminalbyggnaden brandskyddsgodkänd och driftsklar har invigningen flera gånger uppskjutits. Flygplatsen öppnades slutligen med en enklare invigningsceremoni den 31 oktober 2020. Det planerade officiella öppningsdatumet som först var 30 oktober 2011, sedan 3 juni 2012 kunde inte hållas, då man 8 maj 2012, tre veckor före flygplatsens planerade öppnande, meddelade att man tvingats ställa in invigningen och skjuta upp trafikstarten. Som skäl angavs att flygplatsens brandskyddsanläggning inte var klar att tas i drift. Förseningarna visade sig dock allvarligare än vad som först blev känt, och även kring andra delar av terminalbygget rådde oklarhet kring om systemen skulle bli klara att tas i drift. Brandskyddets rökutsug har byggts med tunnlar under flygplatsen, inte med skorstenar som brukligt, något som inte provats förr på en så stor byggnad, och som inte fungerat bra. Flygplatsbolagets styrelseordförande, Berlins regerande borgmästare Klaus Wowereit meddelande därför på en presskonferens den 17 maj 2012, att flygplatsen skulle öppna först den 17 mars 2013. Förseningen påverkade framförallt flygbolaget Air Berlin negativt, då detta, som enda flygbolag med sitt huvudnav i Berlin, planerat utöka sin verksamhet i samband med flytten från flygplatsen Tegel till BER. Även Lufthansas planerade utökade trafik från Berlin påverkades. Öppningsdatumet flyttades återigen, efter en noggrannare granskning av byggproblemen, till 27 oktober 2013. I januari 2013 hade öppningen förskjutits till 2014. I början av 2014 var bilden att ombyggnader som skulle ta mer än ett år behövde göras men var inte påbörjade, och en del talade om öppning år 2016. Som en följd av skandalerna kring bygget meddelade borgmästaren Klaus Wowereit att han lämnade sin ordförandepost för flygplatsbolaget. Sena uppskjutanden, ett tillfälle bara tre veckor före planerad invigning har orsakat stora extra kostnader, till exempel att personal anställts som måste sägas upp. I november 2014 meddelade flygplatschefen Hartmut Mehdorn att flygplatsen troligen skulle öppna först 2018. I slutet av 2016 nämndes en öppning under andra halvan av 2017, men i december 2017 meddelades att idrifttagande blir i oktober 2020. I oktober 2017 upphörde Air Berlin med sina flygningar på grund av konkurs, och därmed förlorade Berlin det enda större flygbolag som använt Tegel som sitt huvudnav, samtidigt som Lufthansa och andra aktörer utökade sin trafik. Som en följd av detta är flygplatsens framtida roll i förhållande till Frankfurt och München i hög grad avhängig av Lufthansas strategiska beslut. Flygplatsen används som avskräckande exempel på vad som kan hända om man inte uppfyller regelverken i stora byggen, alltså att man kan behöva mer eller mindre riva och bygga om. Den 11 december 2009 beslutade flygplatsbolagets styrelse att namnge flygplatsen efter den tidigare förbundskanslern Willy Brandt. Namnet kommer ej att ersätta det officiella namnet Flughafen Berlin Brandenburg, utan fungera som ett tilläggsnamn bredvid det officiella. Flygplatsen gick länge under namnet Berlin Brandenburg International med förkortningen BBI. Det visade sig att flygplatsen i Bhubaneswar redan hade IATA-koden BBI varpå flygplatsen fick namnet Flughafen Berlin Brandenburg och övertar förkortningen BER. Förkortningen avser alla Berlins flygplatser ihop, vilket är praktiskt vid biljettsökning. Å andra sidan ska de två andra flygplatserna i Berlin (Tegel och Schönefeld) läggas ned. Det finns tre terminaler.
Stockholm-Västerås flygplats
År 2000 köpte Luftfartsverket (LFV) 40 procent av Västerås flygplats. År 2009 startade Ryanair två nya linjer till Barcelona-Girona och Düsseldorf-Weeze. Linjen till Düsseldorf-Weeze upphörde dock efter ett par månader på grund av dålig lönsamhet. Sommaren 2012 och 2013 fanns Girona, Palma de Mallorca, Alicante, Malaga, London och Antalya som destinationer. Den 31 oktober och 1 november 2013 startade Ryanair två nya vinterlinjer till Gran Canaria och Teneriffa (Syd). Linjen till Gran Canaria lades ner i förtid den 9 januari 2014. Den 14 december 2013 meddelade Ryanair att linjen till Barcelona-Girona inte kommer att trafikeras under sommaren 2014, och att linjen till Palma de Mallorca även kan komma att läggas ner. Detta bekräftades den 8 januari 2014 när Ryanairs sommartidtabell för 2014 publicerades på deras webbsida. De destinationer som är aktuella för sommaren 2014 är Alicante och Malaga. I samband med släckningen av skogsbranden i Västmanland 2014 tjänade flygplatsen som bas för flyginsatserna. Mellan maj och oktober 2016 flög det isländska bolaget Wow reguljär trafik mellan Västerås och Keflavík på Island. Den 10 mars 2020 gav Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna beskedet att Västerås flygplats ska avvecklas på grund av det stora ekonomiska underskottet och alltför stora kommunala bidrag. Senast den 31 december 2022 ska det kommunala flygplatsbolaget och flygplatsen vara avvecklad. Det beslutet togs på kommunstyrelsens sammanträde den 13 maj 2020. Den 4 september 2020 beslutades, efter rekordlång debatt i Västerås kommunfullmäktige, att Västerås flygplats ska läggas ner. Bakom beslutet stod Socialdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, vilka vann voteringen med 32 ledamöter mot 29 ledamöter som röstade emot. Centerpartiets förslag om att ärendet inte skulle avgöras innan en eventuell folkomröstning är genomförd, röstades innan det ned. Efter att ett Folkinitiativ för flygplatsens framtid fått in över 10 % av västeråsarnas namnunderskrifter beslutade kommunfullmäktige att en kommunal folkomröstning om flygplatsen ska hållas den 21 mars 2021. Den fråga som ställdes vid folkomröstningen var "Vill du att Västerås stad avvecklar verksamheten som bedrivs i flygplatsbolaget Nya Västerås Flygplats AB?". Sky Bistro är en liten restaurang i avgångshallen (sommartid finns en uteplats öppen). I avgångshallen finns även ett café och bar som håller öppet i anslutning till flygavgångarna. Det finns en butik, Euroshop, som är belägen i avgångshallen. Den håller öppet i anslutning till flygavgångarna. Flygplatsen trafikeras av en omfattande allmänflyg verksamhet. Av de 17 737 landningarna 2014 utgjorde 94% allmänflyg, enligt Transportstyrelsen. Denna verksamhet inkluderar ambulansflyg, skolflyg, privatflyg, firmaflyg och taxiflyg. Ett flertal företag och föreningar är baserade på Stockholm-Västerås flygplats. Bland dessa finns underhållsverkstäder, helikopterfirmor, flygskolor, flygklubbar och flygmuseum. Västerås Flygplats blev 2010 den första flygplatsen i landet med privat lokal flygtrafikledning. Det året möjliggjorde en lagändring konkurrens inom den lokala flygtrafikledningen på landets flygplatser. Tidigare hade Luftfartsverket monopol inom det området. I oktober 2010 skrev Västerås Flygplats, tillsammans med flygplatserna i Växjö och Örebro, kontrakt med företaget Aviation Capacity Resources om att de skulle ta över den lokala flygledningen från mars 2011. Flygplatsen har under åren 2001 till 2017 kostat skattebetalarna mer än en halv miljard kronor, räknat på bland annat aktieägartillskott, driftbidrag och koncernbidrag. Västerås kommunfullmäktige beslutade i december 2015 att bilda ett koncernbolag för de kommunala bolagen. Syftet var att flygplatsens stora förluster skulle kunna användas för att slippa undan skatt. Först tog Västerås flygplats över samtliga aktier i de kommunala bolagen. Därefter tog ett nytt bolag, Nya Västerås flygplats, över flygplatsverksamheten.
