Konferens
En konferens är en väl förberedd större sammankomst för föredrag och diskussioner. Sammankomsterna ger också möjlighet till att möta kolleger och diskutera med dem vid sidan av den schemalagda delen. Inom några amerikanska idrotter, som NHL och NFL, är den högsta serien uppdelad i sammanslutningar kallade "Conferences", därför används ordet "konferens" även i den bemärkelsen på dessa och ibland i andra nationella serier. En konferens kan också vara en intern personalkonferens utan externa gäster, där tillfälle ges att arbeta och diskutera med sina kollegor utanför den dagliga verksamheten t.ex. med syfte att optimera denna dagliga verksamhet. Även personalkonferenser bör vara väl förberedda. Denna form av sammankomst är vanlig för internationella träffar för forskare och också för deltagare i andra intresseorganisationer, till exempel World Economic Forum. En vetenskaplig konferens är ett större arrangemang av hög internationell klass inom ett forskningsområde. Inbjudan är vanligen öppen för alla som är verksamma inom området. Ungefär ett år i förväg (eller mera) skickas en bred inbjudan ut, s.k. call for papers, där de forskare som så önskar kan anmäla sitt intresse av att presentera nya forskningsresultat. Sådana papers skickas in i god tid till arrangörerna och sakkunniggranskas före acceptans, granskningen har stor öppenhet för okonventionella aspekter och det tentativa i framställningen. Vid större konferenser kan hundratals sådana presentationer äga rum. De sker samtidigt i olika tematiserade sessionsserier. Deltagande i konferenser av detta slag är en naturlig och ständigt återkommande del av en forskares sätt att arbeta och det är på så sätt som man knyter vetenskapliga förbindelser och utvecklar sitt arbetssätt. Konferens används också för mindre, publika sammankomster, men vanligare kallas dessa seminarier. Ett seminarium har ett överskådligt antal deltagare , där en deltagare under till exempel 45 minuter har en presentation av något ämne, som sedan kritiskt diskuteras av de övriga. Ett seminarium kan vara en del av en konferens. För mer specifika eller mindre möten används också orden sammanträde eller bara möte, men dessa möten kan alltså även dessa betecknas som konferens. Vetenskapliga resultat presenteras ofta för första gången vid en konferens, en workshop eller ett seminarium. Vid större mer formella konferenser används beteckningen delegater för deltagarna. Konferenser arrangeras ofta på särskilda konferensanläggningar, men även på hotell eller helt enkelt någonstans där det finns en större lokal. Större konferenser och kongresser brukar ofta arrangeras med hjälp av en konferensarrangör, en så kallad PCO (Professional Conference Organiser). Många större städer och regioner har också en särskild konferensbyrå, en så kallad Convention Bureau. Syftet med detta är att attrahera och underlätta arrangemanget av konferenser och kongresser till staden eller regionen. Under sommaren och vid storhelger anordnas uppbyggelsekonferenser av många kristna kyrkor och organisationer. Termen är vanlig i svensk frikyrklighet. Konferenserna är mötesserier med föredrag, gudstjänster och seminarier. Uppbyggelsekonferenser är ett semestermål för kristna. Större kristna konferenser i Sverige är Pingströrelsens Lapplandsveckan och Nyhemsveckan med cirka 10 000 årliga besökare, Svenska Missionskyrkans Hönökonferens med cirka 5 000 besökare om dagen, den ekumeniska Torpkonferensen med cirka 15 000 årliga besökare och Livets Ords Europakonferens med cirka 12 000 besökare om året.
Alanya
Alanya är en stad i provinsen Antalya i sydvästra Turkiet. Den är belägen på en liten halvö vid foten av Taurusbergen, cirka 140 kilometer sydöst om staden Antalya på Anatoliens sydkust mot Medelhavet. Invånarantalet uppgick till 103 673 i slutet av 2011. Varje sommar besöks staden av mängder av turister, främst skandinaviska, tyska, ryska, polska, nederländska, slovakiska och tjeckiska turister. Alanya har kommit att bli ett av svenskarnas mest populära semestermål. Närmaste flygplats är Gazipaşa, 42 kilometer från staden. Staden har även en större hamn, där kryssningsfartyg angör (t.ex. från och till Cypern, den turkcypriotiska delen) särskilt under sommarmånaderna. Tack vare turismen och expansionen har handeln ökat markant. Infrastrukturen moderniseras och förbättras för varje år, vilket inte minst märks längs strandpromenaderna, där utomhusgym, cykel- och gångvägar anlagts. Staden grundades som Alaiye ("Alis stad") på 1200-talet av seldjukerna runt en borg uppe på en 250 meter hög klippa vid kusten. Försvarsverket Kizil kule uppfördes 1226. Numera återstår endast borgen på klippan och den moderna staden breder ut sig nedanför denna. År 1933 döptes staden om till Alanya. Sedan 1960-talet har den vuxit rejält, främst tack vare turismen som blomstrat stort sedan 1980-talet. I lokalvalen 2014 bestämdes att grannområden till Alanya, bland annat Mahmutlar och Kestel, skulle upptas i storkommunen. I Kestel-området ligger även Dimcay, en av Turkiets - och världens - största droppstensgrottor. Alanyas svenska vänort är Borås. Ett allt större antal utländska personer har köpt semesterbostad i Alanya- och Antalyaområdet. Väder, mat, kultur och låga priser lockar både västeuropéer, iranier och ryssar. Alanya har ett subtropiskt medelhavsklimat med heta, soliga somrar och svala, nederbördsrika vintrar. Högsta medeltemperaturen under den varmaste månaden augusti är 31°C med omkring 21°C på natten. Årsnederbörden är cirka 1 180 mm, somrarna är dock regnfria. Normala temperaturer och nederbörd i Alanya. Den årliga genomsnittliga havstemperaturen är runt 21 °C, med 28 °C som höjdpunkt i augusti, och 16 °C som lågpunkt under vintern. Den 24 februari 2000 sattes Alanya upp på Turkiets tentativa världsarvslista.
Mallorca
Mallorca är en spansk ö i Medelhavet öster om Iberiska halvön och den största ön i ögruppen Balearerna med en area på 3 640 km². Det fasta invånarantalet uppgick år 2010 till 869 100, varav cirka 375 800 bor i huvudstaden Palma. Ön är ett känt semestermål, och många turister har sedan 1950-talet kommit dit för att sola och bada. Omkring 15 miljoner turister besöker numera Mallorca varje år. Många tävlingscyklister kommer till Mallorca för att träna. Den tuffaste sträckan man kan cykla kallas för "Sa Calobra" och är 10 kilometer lång med totalt 26 hårnålskurvor och en stigning på hela 668 meter. Mallorca har en historia som är präglad av invasioner, plundringar och sjöröveri. Med sitt strategiska läge i Medelhavet har ön dragit till sig olika handels- och sjörövarfolk i årtusenden. De första bosättarna kom till Mallorca redan 4000 år f. Kr, men om dess befolkning har man inte stora kunskaper. Man har även hittat rester efter boplatser från 1500-talet f. Kr. Från 700-talet f. Kr och fram till cirka 150 f. Kr var fenicier, greker och kartager de dominerande folkslagen. År 123 f. Kr intog romarna Mallorca, och de blev kvar i över 500 år. De gav ön namnet "Balearis Maior" – största ön i Balearerna. Morerna tog herraväldet över ön 903 e. Kr och den arabiska kulturen blomstrade i över 300 år. Kung Jakob I av Aragonien gjorde slut på det arabiska väldet och införlivade Mallorca med Aragonien 1229. Mallorca var även en kortare tid, mellan åren 1276 och 1349, ett eget kungarike, men det upphörde när Mallorca återigen blev införlivat i Aragonien, då Jakob III dog i en strid vid Llucmajor. Genom giftermålet mellan kung Ferdinand II av Aragonien och drottning Isabella I av Kastilien 1479 grundades Spanien och Mallorca blev en del av det nya riket. Sedan dess har Spaniens och Mallorcas historia följts åt. Under 1500-talet expanderade Spanien till en mäktig kolonialmakt och lade under sig stora områden i bland annat Amerika. Mallorca var fram till 1923 uppdelad i fyra feodum med självstyre. Den mest kända idag för turister är troligen Sa Granja. Ett populärt utflyktsmål, där man vissa dagar i veckan kan få se osttillverkning typisk för området och hur man bakar den typiska festkakan buñuelos samt den för Spanien typiska ensaimadan. Båda får man mot en mindre avgift provsmaka. Även den gröna örtlikören Liquer de Hierbas samt muscatell och palo ingår i provsmakningen. Sa Granja i dess nuvarande form som "levande museum" har Skansen i Stockholm som förebild. Det lokala dominerande språket är katalanska, men den skiljer sig dialektalt från den katalanska som talas i exempelvis Katalonien och Valencia, och även på andra öar i Balearerna. Dialekterna skiljer sig också relativt mycket även mellan olika orter på ön. På grund av den här diversiteten kallas det lokala språket ibland baleariska (balear) och varianten på själva Mallorca "mallorquinska" (mallorquí). Mallorca har typiskt medelhavsklimat. Vintern är mild och somrarna är torra och heta. Detta beror på att bergskedjan i nordväst skyddar mot nordanvindar. Man åtnjuter ungefär 300 soldagar om året. Normala temperaturer och nederbörd i Palma De Mallorca. Mallorca består av följande kommuner. 4000 f.Kr kom de första invånarna till Mallorca. 122 f.Kr tog romaren Quintus Cecilius Metelus över Mallorca och införlivade ön till det romerska riket. 468 e.Kr Kom vandalkungen Geiserik och erövrar Mallorca från romarna. 533 Den bysantinske generalen Belisarius erövrar Mallorca från vandalerna till det bysantinska samhället. 902 Mallorca erövras av morerna. 1229 Den 31 december kommer kristna trupper med Jakob I (erövraren) i täten anländer till Madina Mayurca. 1235 Ramon Llull, filosof och skapare av det katalanska språket föddes på Mallorca. 1276 Jakob I dör, men blir efterträdd av Jakob II som börjar bilda det fria Mallorca. 1285 Katalanska trupper med Alfons III, belägrar Mallorca. 1311 Jakob II dör och efterträds av sonen Sancho I av Mallorca.
