Olovlig körning
Olovlig körning innebär att en person utan behörighet kör en bil eller annat fordon som kräver körkort. Påföljden för olovlig körning i Sverige är böter i form av dagsböter. Vid olovlig körning blir det dessutom en spärrtid som varierar från en månad till tre år där körkortstillstånd inte kan fås, så att övningskörning eller körkortsprov inte medges.
Busschaufför
En busschaufför eller bussförare, är en person som har till yrke att köra en buss. I Storbritannien måste den som vill bli busschaufför ha klarat de praktiska och teoretiska personbilsförarprovet "Passenger Carrying Vehicle (PCV)". Den som har mer än tre prickar i sitt körkort tillåts inte bli busschaufförer. För att få vara busschaufför i Sverige krävs att man har D-körkort, busskörkort och från och med september 2008 även yrkeskompetensbevis. För att få ta yrkeskompetensbevis krävs i normalfallet en utbildning om minst 140 timmar och ska avslutas med godkänt prov i någon av Transportstyrelsens lokaler, oftast samma lokaler som för körkortsprov. De som är under 24 år ska göra dubbla tiden innan avslutningsprovet. De kan dock välja att göra den kortare utbildningen om 140 timmar. Det ger dem klartecken att bara köra linjetrafik inom en sträcka av 50 kilometer. På körprovet på Vägverket kan man välja att köra med automatväxlad eller manuellt växlad buss. Kör man med automatväxlad buss på provet kommer körkortet att begränsas till att endast gälla automatväxlade bussar. Körkortsutbildningen blir ofta kortare med automatväxlad buss och eftersom en stor andel av bussarna i Sverige är automatväxlade anser många bolag att det är onödigt att utbilda för manuellt växlade fordon. I USA måste den som vill bli busschaufför ha ett yrkesförarkörkort och speciell träning för att köra bussen. Många busschaufförer i USA kör skolbuss. I början av 2000-talet har rån och våld mot busschaufförer, särskilt under sena turer på helgkvällar, uppmärksammats. På flera håll har tillstånd givits att placera in videokameror i bussarna för att filma eventuella rån. Även berusade busschaufförer har uppmärksammats, och alkolås har satts in i många bussar. Det har också uppmärksammats att vissa busschaufförer kört bussen samtidigt som de använt mobiltelefonen. En busschaufför, sång till melodin O Tannenbaum.
Validitet
Validitet handlar i grunden om mätningars relevans, alltså i hur hög grad ett prov verkligen mäter det man vill mäta. I moderna resonemang tas ibland också hänsyn till mätningens konsekvenser. Validiteten kan uttryckas som korrelationen mellan den teoretiska definitionen och den operationella definitionen. Inom psykometri brukar man traditionellt skilja mellan tre olika typer av validitet, ibland kallade "den heliga treenigheten". Begreppet innehållsvaliditet (content validity) används vid kunskapstest eller väl avgränsade färdighetstest. Det avser hur representativt ett test är för sitt område, den kunskapsdomän provet ska mäta . Om man till exempel vill testa kunskap om svensk historia så finns det ett stort antal tänkbara frågor, men i testet finns bara plats för ett fåtal. Med innehållsvaliditet avses hur bra ett resultat på testet korrellerar med ett resultat på den tänkta mängden av möjliga frågor. Det är oftast inte möjligt att få ett kvantitativt mått på innehållsvaliditet, den bedöms i stället av experter på ett mer eller mindre subjektivt sätt. Kriterievaliditet eller empirisk validitet innebär hur väl en testvariabel korrelerar med ett i förväg uppsatt kriterium. Detta kan vara ett annat mått som mäter samma sak eller någon extern indikator på att ett visst kunskapsmått är uppnått . Kriterievaliditet kan vidare delas in i samtidig (concurrent) och prediktiv validitet. Vid samtidig validitet görs en mätning av kriterievariabeln vid samma tillfälle, och resultaten korreleras. Vid prediktiv validitet görs mätning av kriterievariabeln långt senare, och korrelationen anger då hur väl mätningen kunde förutsäga resultaten. Ett exempel på prediktiv validitet är hur väl högskoleprovet förutsäger senare framgång vid högskolestudier. Ett annat exempel är körkortsprovet, som bör ge information om en körskoleelevs förmåga att köra bil på ett säkert sätt. Begreppsvaliditet (construct validity) är ett inom testpsykologi omdiskuterat ämne . Detta avser hur väl ett psykologiskt test mäter ett abstrakt psykologiskt begrepp, som till exempel aggressivitet eller viljestyrka. I praktiken mäter man ofta detta som korrelation med andra, väletablerade test. Denna praktik kritiseras av vissa som ett cirkelresonemang. Utöver dessa tre "klassiska" delar används ibland begreppet face validity, ungefär "uppenbar" eller "självklar" validitet, för att ange hur relevant testet vid en första anblick uppfattas av testdeltagarna. Detta kan vara viktigt att säkerställa, då en testperson kan behöva uppfatta testet som relevant för att känna motivation. Ett närliggande begrepp är reliabilitet, som uttrycker noggrannheten i mätningen. Ett valitt mått måste vara reliabelt, men det omvända gäller inte. Reliabiliteten för de två ingående variablerna sätter en övre gräns för vad validiteten kan vara, enligt.
