Såg
En såg (metallsåg) är ett verktyg för att kapa och klyva material. Den har oftast ett handtag, men kan ha flera. Det finns flera typer av sågar med sinsemellan olika användningsområden. Vanligast är sågar avsedda för att såga trä, men det finns också sågar avsedda för metall. En vanlig sådan kallas bågfil. Det finns också ett större antal sågar som är motordrivna, däribland motorsågen som är avsedd för att fälla och aptera träd. Ett annat slags motordriven såg är bandsågen, som är en vanlig syn i en slöjdsal i en skola. Numera förekommer de flesta sorters sågar som tidigare var handverktyg som motormanuella verktyg. Där elektricitet finns tillgänglig används ofta elanslutna verktyg, men det blir allt vanligare med sladdlösa verktyg som drivs med energi från uppladdningsbara batterier. Så snart människan började tillverka egna eggar på stenredskap fick dessa av slagtekniken tandade eggar. Det är dock tveksamt om de skall kallas "sågar". De användes främst för andra funktioner än att såga i trä. Egyptierna introducerade de första sågarna i brons. Dessa sågars största brist om man någon gång använde dem som träsågar var att klingan oturligt nog kilade fast sig i sågspåret, då klingan var alldeles ojämn och skrovlig. Detta bidrog även till att sågspånet blev kvar i spåret. Detta kom att bli en motgång för egyptierna vid deras byggarbeten. För att försöka motverka detta problem förstorade de sågspåret med fler kilar samt smörjde in spåret med olja vilket bidrog till en smärre förbättring. Under romarrikets epok hittade man lösningen på egyptiernas problematik angående sågen, nämligen den så kallade skränkningen. Förbättringen var ganska enkel men mycket verkningsfull: sågspåret gjordes bredare än sågklingan genom att vinkla varannan tand åt höger respektive vänster. Med skränkningen minskade friktionen, och sågspånet följde nu med tänderna ut ur spåret vid sågning. Romarna utvecklade även nya typer av handsågar som till exempel bågsågen, vilket effektiviserade hantverksbranschen. Sågklingans tillverkning har gradvis förändrats under sågens historia. Redan för över 6 000 år sedan tillverkades sågar av koppar, men 4 500 år senare tillät utvecklingen av metaller egyptierna att göra en såg av brons. Denna bronssåg var nu i en hårdare metall, men klingans tänder var fortfarande oregelbundna utan någon större struktur. Först senare tillverkades sågtänderna i material som tillät skränkning och de kunde ges en v-liknande form samt att sågen försågs med ett handtag. Dessa förändringar används fortfarande i de flesta av de moderna sågarna. Sågens utveckling såg nya förändringar först under senare hälften av 1800-talet fram till 1900-talets början. Med stålets utveckling försågs sågen med bättre material. Man kunde utnyttja utvecklingen av valsning av bandstål samt snabbstål, och senare även härdning av sågens tänder (tandspetshärdning). Helt i modern tid har man börjat belägga sågblad med teflon för att minska friktionen. Hålsågar är cylindriska sågar för sågning i olika material. Om det primära syftet inte är att borra ett hål, utan att ta ut en borrkärna talar man om kärnborrning. Vid vajersågning används en vajer som sågklinga. I dess enklaste form är ojämnheten som skapas längs vajern vid tvinnigen av tråden och trådens hårdhet tillräcklig för att skapa tänder som kan skära i ett mjukare material. Med ett icke cirkulärt tvärsnitt ökar effekten. Såna enklare sågar kan ingå i överlevnadskit, en vajer med två öglor enkelt kan rullas ihop, tar liten plats och har låg vikt. Den kan användas för att kapa mindre grenar för hand. Genom att sammanfoga industridiamantkorn med tråden görs vassare och hållbarare sågar för figursågning av glas och metall, och med grövre wire används den för att såga betong, berg och sten. Fanersåg används till att såga faner och andra tunnare trämaterial och är därför fintandad. Motorsåg eller kedjesåg.
Skogshuggare
Skogshuggare eller timmerhuggare är en person som fäller timmer och sågar av kvistar samt apterar timmer inför utförsel från skogen. De tidigare skogshuggarna hade endast yxor för att fälla träden innan timmersvansens tillkomst. Timmersvansen är en grovtandad handsåg, och den finns för en eller två personer. Bågsåg är också en såg som har använts till klenare timmer och massaved. Under slutet av 1940-talet kom de första motorsågarna, och skogsbrukets mekanisering påbörjades. Runt 1960 hade motorsågen i princip helt ersatt handredskapen och dominerade avverkningsarbetet fram till 1980- talet, då avverkningsmaskiner mer och mer började ersätta de manuella huggarna. De nya krav som mekaniseringen ställde ledde till att man i slutet av 1950-talet startade utbildning till skogshuggare vid skogsbruksskola. Idag kan man utbilda sig till skogshuggare eller skogsmaskinsförare inom naturbruksprogrammet inriktning skog, en treårig utbildning. Även kortare KY-utbildningar finns. Att arbeta som skoggshuggare idag kräver en god utbildning och en uppövad erfarenhet. Skogshuggaren måste, utöver sitt kunnande med maskiner, ha ett gott säkerhetstänkande och omdöme för att minimera risken för olyckor. De senaset årens miljö- och naturmedvetenhet har även ökat kraven på skogshuggaren. Skogshuggaren ska, utöver utforslandet av timmer, driva naturvård och värna om miljön i skogen, särskilt den biologiska mångfalden. Dagens skoggshuggare arbetar i huvudsak med skogsmaskiner, skördare för fällning och skotare och utkörning av timmer samt massaved. Men fortfarande arbetar man som skogshuggare även manuellt, med hjälp av motorsåg och röjsåg, även återplantering sker med manuellt arbete. Många skogshuggare äger sina maskiner och driver därigenom sina egna företag, dessa kan sedan jobba på entreprenad åt större bolag som ex. Stora Enso, Sveaskog eller Södra med flera. Genom höga pensionsavgångar och låg nyrekrytering kommer bristen på skogshuggare och skogentreprenörer att öka inom den närmaste framtiden. Yrket är starkt mansdominerat.
Motorsåg
En motorsåg eller kedjesåg är en portabel, motoriserad såg som vanligen används för att fälla, kvista och aptera (kapa) träd. Motorsågar drivs av antingen en nätansluten elmotor eller en tvåtaktsmotor, även 4-takt finns. Själva sågarbetet utförs av en sågkedja med vassa skärlänkar som motorn driver medurs runt sågsvärdet. Tapparna mellan länkarna i kedjan smörjs genom att sågen pumpar ut särskild sågkedjeolja till svärdets spår. Kedjan kräver regelbunden filning med rundfil för att sågförmågan ska kunna upprätthållas. Eldrivna sågar används till exempel för vedkapning och på byggen medan de mer mobila bensindrivna sågarna har svarat för en väsentlig effektivisering av det svenska skogsbruket under efterkrigstiden. Idag har motorsågar, i de flesta storskaliga tillämpningar, ersatts av skördare. I gallringar är det dock inte ovanligt att självverksamma skogsägare fortfarande utför avverkningen med motorsåg. Svenska Husqvarna är med sina varumärken en av världens största tillverkare av både motor- och röjsågar. Tidigare ingick Husqvarna i Electroluxkoncernen. Främsta konkurrent på den svenska marknaden är tyska Stihl. Motorsågen är en förhållandevis modern maskin som började användas mer allmänt först i slutet av1950-talet. Det fanns motorsågar även tidigare men de var stora, klumpiga (ofta 2-mans motorsågar) och opraktiska att använda. En tidig motorsåg kallad Sector uppfanns av Axel Ulrik Westfelt 1916. Motorsågen såldes framförallt i Tyskland där den bland annat användes av militären under första världskriget. En annan svensk, tidig motorsåg kallad Gerber presenterades 1919. En milstolpe var den enmansmotorsåg som Andreas Stihl presenterade 1929. Den vägde 46 kilo. 1929 uppfanns den första portabla motorsågen av Festo Tyskland (Fezer och Stoll), en tvåmansmotorsåg, stor och otymplig kan man tycka, men ändå portabel. Till Sverige började i slutet av 1940-talet utländska enmansmotorsågar importeras, från bland annat Nordamerika (McCulloch, Homelite) och Tyskland (Stihl, Dolmar) men även Norge (Jobu). Den första svenska enmansmotorsågen var Be-Bo som tillverkades av AB Bergborrmaskiner i Varberg i samarbete med Göteborgs Lättmetallgjuteri AB. Sågen kom ut på marknaden 1949 och vägde 20 kg. Svärdet gick att vinkla för fällning och kapning. I instruktionsboken kunde man läsa att kvistningsarbete kunde vara tröttande. Vidare smidig att arbeta med var den inte heller, men en motoriserad skogshuggare effektiviserade sig flera hundra procent tack vare Be-Bo. I stället för ett träd varannan timme fälldes, kvistades och kapades fyra per timme. Be-Bo blev en stor framgång på den svenska marknaden och när de båda företagen senare gick samman tog de ett namn som syftade på deras lyckade samarbete, kort och gott, AB Partner. I Sverige var Partner en av de tre ledande tillverkare tillsammans med Jonsereds Fabrikers AB (Raket) och Husqvarna. Alla tre köptes upp av Electroluxkoncernen 1977-1979. Partner är nerlagt medan Husqvarna och Jonsered tillverkas i Husqvarnas fabrik i Huskvarna. I början av 1960-talet användes motorsågen huvudsakligen för att fälla träden och kapa upp stammen i delar. Kvistning utfördes vanligen med yxa. Med tiden utvecklades sågarna så att de blev mindre och lättare. De blev då ett verktyg även för kvistningsarbetet. På 1980-talet ersattes den motormanuella skogshuggaren i stor utsträckning av skogsmaskiner som både fäller träd, kvistar dem och kapar upp stammen i önskade längder, så kallade skördare. Idag utförs den överlägset största delen av skogsavverkningen av skördare, och motormanuellt arbete bedrivs huvudsakligen av självverksamma skogsägare eller som komplement till skördare. Det finns alltså fortfarande många som anser sig ha behov av en motorsåg och därför har en sådan. Bönder, skogsmaskinägare, villaägare, snickare med flera har ofta en motorsåg, som vanligen endast används för mindre arbeten, där det inte är motiverat med en stor skogsmaskin.
Bandsåg
Bandsåg är en typ av såg, där själva sågklingan består av ett tunt ändlöst band av stål med sågtänder, bandet benämns bandsågsblad. Bandsågsbladet är oftast upplagt på två hjul placerade ovanför varandra, stående bandsåg. Hjulen kan även var placerade i samma horisontella plan, liggande bandsåg, som är vanligare på sågverk för att såga timmer. Bandsågen uppfanns 1808 av W. Newberry i England. Av brist på lämpligt material till det tunna sågbladet kom dock uppfinningen inte till någon praktisk användning förrän omkring 50 år senare. Fransmannen Perin ställde ut en bandsåg på världsutställningen i Paris 1855, nu var sågbladets hållbarhet löst. De tidiga bladen var lödda med hårdlödning vid skarvningen av bladen , de senare är svetsade tillsammans till ett ändlöst band. Bandsågar har varit drivna på olika sätt allt från att med handvev driva hjulen, till remdrift med hjälp av vattenkraft, till de moderna maskinerna med elektriska motorer. Bandsågens hjul har en mjuk beläggning på ytan, den tidigare var läder och senare har gummi kommit till användning. För industriellt bruk är sågutbytet och kapacitet viktig, där är bandsågen viktig och konkurrenskraftig. Ett bandsågsblad behöver styrning av bladet för att kunna såga rakt samt att hjulen är belastade med en motvikt för att erhålla ett lagom spänt sågblad. Sågblad filas och skränks efter intervaller eller när bladet har förlorat sin skärpa. De moderna bladen skärps med speciella smärgelmaskiner som skärper och utför skränkning av sågbladet. En annan tillämpning av bandsågar är tekniken genomsågning av timmerstockar till plank och brädor. De används särskilt när dyrbara träslag sågas då det är viktigt med liten avverkning i sågsnittet. Snickeribandsågen är en typ av stående bandsåg som finns i olika storlekar och utföranden men olika hjuldiameter från 300mm till 900mm. Bandsågen i ett snickeri används i huvudsak till kontursågning av trä eller för att klyva upp virke mot ett anhåll. En snickeribandsåg är oftast utrustad med ett sågbord som kan lutas i valfri vinkel ned till 45°. Sågen har styrning av sågbladet på båda sidor om skärytan, övre och undre styrning. Bandsågens blad kan vara av en bredd från 10 mm till 30 mm beroende på vad som avses att sågas och typ av maskin, figursågning eller klyvning av virke. De minsta bandsågarna är att finna hos hobbyutövare eller hemslöjdare. För att möjliggöra arbete med större arbetsstycken finns även kompakta bandsågar där bandet löper över tre eller fyra hjul. Stående bandsågar används i träindustrier för att såga upp timmerstockar, oftast av lövträd för vidareförädling. Dessa bandsågar är fast monterade, medan stocken sitter fastspänd på en vagn som åker fram och tillbaka på en räls för vart sågsnitt. En modern maskin betjänas av en person som övervakar och ställer sågsnittens tjocklek (postning). En typ av bandsåg är för att torrklyva virke i ett hyvleri där man klyver plank till brädor eller andra sortiment för försäljning i en brädgård. Den här typen av bandsåg är utrustad med matarverk som pressar virket mot sågbladet vid sågning. Modernare sågar av den här typen har automatisk framtagning och paketering av det sågade virket. De äldre liggande sågverken var fast monterade, timmerstocken är monterad på en vagn som åker på en räls, dessa bandsågar kan såga stockar till en diameter på över två meter som är vanligt med träslag i tropiska områden. Ett mobilt minisågverk är i regel en liggande bandsåg där stocken ligger fastspänd och bandsågen går utefter stocken på räls. Minisågverket lämpar sig bäst till att såga lövträ med tekniken genomsågning av stockar, här är det inte viktigt att sågämnet blir barkat. Bandsågen används till att stycka kött i butiker och på slakterier, dessa är tillverkade i rostfritt stål. Metallbandsåg används huvudsakligen till att kapa olika metallprofiler och rör.
