Svenska hem (konsumentförening)
Svenska Hem eller Kvinnornas Andelsförening Svenska Hem var en kvinnlig kooperation som startade 1905 på initiativ av Anna Whitlock. Den första butiken utsattes för omfattande bojkott av Stockholms Specerihandlareförening. Trots detta växte rörelsen och blev Sveriges på sin tid största konsumentförening med fem butiker och 3 300 kvinnliga medlemmar, bland andra Selma Lagerlöf, Ellen Key, Emilia Broomé, Anna Branting, Elin Wägner, Karolina Widerström, Hanna Pauli, Karin Larsson och Harriet Bosse. Den 8 november 1905 öppnade under stort tumult och pressuppbåd den första butiken på Jakobsbergsgatan 6 i centrala Stockholm. År 1906 blev Ina Almén dess direktör. Därefter etablerades nya butiker på Karlbergsvägen 16, Scheelegatan 14, Mäster Samuelsgatan 3, Hökens gata 8 samt i Centralpalatset på Lidingö. Varor levererades från utlandet och svenska gårdar, bland annat från Elisabeth Tamm på Fogelstad. Matfusket var utbrett i Stockholm vid förra sekelskiftet. I Svenska Hem skulle medlemmarna kunna lita på maten. Det skulle säljas goda varor till rimliga priser. Kunderna fick återbäring på sina inköp. De kunde också få färdiglagad mat och varor hemsända. Svenska Hem ordnade matlagningskurser, gav ut Sveriges första konsumenttidning och hyrde ut dammsugare. Kvinnliga butiksföreståndare anställdes i samtliga butiker. Personalen betalades enligt likalönsprincip och fick del i vinsten. Vid slutet av 1907 uppgick medlemsantalet till 1 100. Enligt Svenska Hems medlemsförteckning uppgick antalet medlemmar den 31 december 1915 till 3 134. Under 1915 och efter att NK öppnat en delikatessavdelning gick lönsamheten ner. 1916 gick Svenska Hem ihop med det då nystartade Konsum Stockholm. Samtliga butiker bytte därefter namn eller lades ner. De kvinnliga föreståndarna ersattes med manliga. I ett jubileumstal 1930 myntas epitetet "Hemska Sven" av KF-chefen Albin Johansson. Historien om Svenska Hem dokumenterades 2005 av Monika Björk och Eva Kaijser i boken Svenska Hem: en passionerad affär och en utställning på Stockholms Stadsmuseum 2006. Julen 2013 visade SVT en dramaserie i tre delar med titeln Fröken Frimans krig inspirerad av Björks och Kaijsers bok. Huvudkaraktären Dagmar Friman gestaltad av Sissela Kyle bygger på verklighetens Anna Whitlock. 2014 gav Latona Ord och Ton ut en nyutgåva av boken med ny undertitel Svenska Hem: den sanna historien om Fröken Frimans krig. Julen 2016 kom en uppföljare till Fröken Frimans krig Sveriges Television.
Dammtorkning
Dammtorkning innebär att man torkar en yta med till exempel en trasa i syfte att få bort smuts och damm. Man brukar dammtorka där det är svårframkomligt för dammsugare, till exempel fönsterkarmar. Man kan damma med en dammvippa eller microfiberduk som med hjälp av statisk elektricitet drar till sig dammet.
Brandvarnare
Brandvarnare är en anordning konstruerad för att kontinuerligt känna av en begynnande brand och avge en varningssignal. Det finns många typer av brandvarnare och deras utformning är beroende på vilken miljö de är avsedda att verka i. Bränder i industriella miljöer skiljer sig till exempel ifrån bränder som uppkommer i hem. I större byggnader är ofta brandvarnaren sammankopplad med brandlarm. En brandvarnare konstruerad för användning i hemmet är antingen optiska eller joniserande och är i regel försedd med ett batteri som måste bytas ut med jämna mellanrum. Helst bör man ha en brandvarnare i varje rum eller åtminstone en på varje våningsplan eftersom man aldrig säkert kan veta var en eventuell brand startar och hur den sprider sig. Joniserande brandvarnare använder sig av en radioaktiv källa, Am-241, för att upptäcka varm "osynlig" rök från öppen eld. Optiska brandvarnare använder sig av en ljuskänslig sensor för att upptäcka "kall" synlig rök från exempelvis glödbränder. Svenska Brandskyddsföreningen uppmanar till följande underhåll av en brandvarnare i hemmet. När brandvarnaren är förbrukad plockas batteriet ut och den sopsorteras som elektronikavfall eller lämnas till försäljningsstället. Rengör brandvarnaren med dammsugare och utvändigt med lätt fuktad trasa en gång om året och vid falsklarm. Kontrollera att den fungerar minst en gång i månaden och när du varit hemifrån en längre tid, genom att trycka på testknappen. Brandvarnarens siren ska då ljuda. Samtliga funktioner i brandvarnaren kontrolleras på det här sättet. Byt batteri när den indikerar batteribyte, när den inte ger ifrån sig ljud vid tryck på testknappen eller när den inte fungerar som den ska. Byt ut brandvarnaren om testknappen inte fungerar efter batteribyte eller om den ger falsklarm efter rengöring.
Föremål och begrepp i Kalle Ankas universum
Bombastium är ett mycket sällsynt ämne som introducerades i serien En iskall affär av Carl Barks. Landet Brutopien är mycket intresserat av att köpa bombastium för att säkra energitillförseln till sina dammsugare. Joakim von Anka är också intresserad av att köpa ämnet och under en auktion bjuder Brutopien till slut en trillion samt alla landets köksvaskar, vilket är fem. Joakim von Anka bjuder över med 6 köksvaskar och vinner därmed budgivningen. Efter auktionen var nivån i pengabingen nere på 70 fot. En atom bombastium i en tunna vatten blir en tunna glass. Bombastium är även det ämne som driver Oppfinnar-Jockes tidsmaskin i den tecknade serien Duck Tales. En fantasiljon är ett påhittat tal av okänd, men mycket stor storlek. Uttrycket härrör ursprungligen förmodligen från Kalle Ankas universum. Uttrycket har fått en viss spridning även utanför de tecknade seriernas värld för något som är av ett oräkneligt stort antal. Ett annat tal som använts för att uppskatta Joakim von Ankas förmögenhet är centrifugiljon. Det framgår dock inte hur detta tal förhåller sig till en fantasiljon. Från äventyret Den finurlige Farbror Joakim av Carl Barks: "Om du hade en förmögenhet på trettionio centrifugiljoner, vad skulle du då göra med pengarna?". Foffbomber är Magica de Hex i särklass vanligaste vapen. En foffbomb är en liten påse som när den kastas exploderar med ett ljudligt "foff", varvid offren tillfälligt paralyseras. Gröngölingsboken, Gröngölingshandboken, Gröngölingarnas Handbok eller fullständigt Gröngölingarnas Handbok av Omätlig och Outtömlig Kunskap (original The Junior Woodchuck Guidebook) är en bok innehållande all världens kunskap. Den är Gröngölingarnas främsta kunskapskälla. Den introducerades av Carl Barks 1954 i serien Resan till Atlantis (The Secret of Atlantis) publicerad i Walt Disneys Godbitar 4/1984. Handbokens ursprung och historia berättas i Don Rosa-serien Bibliotekets beskyddare. I serien hävdas att boken innehåller fakta från biblioteket i Alexandria och att den senare fyllts på med fakta av personer som Marco Polo och Christofer Columbus. Slutligen gömdes boken i ett hemligt rum under Fort Ankeborg där den senare hittades av Cornelius Knös, som sedermera gav den till sonen Cyprianus Knös, Gröngölingarnas grundare. Gröngölingsboken får endast läsas av medlemmar i Gröngölingarna. För serien av friluftshandböcker för barn, med liknande titlar, se Gröngölingsboken. Se även: Gröngölingarna. Läskeblask är ett märke av (eller slang för) läskedryck. Ordet har även fått spridning utanför Kalle Anka-seriernas värld. Lösidrös (orig. Universal Solvent) är en flytande substans som är uppfunnen av Oppfinnar-Jocke. Lösidrös löser upp allt det kommer i kontakt med, undantaget diamanter. Den franske gentlemannaskurken Armand Lutin har en rustning täckt med lösidrös som han använder under aliaset "Svarte Riddaren", eller på hans modersmål Franska: "Le chevalier noir". Oppfinnar-Jocke har använt ett lösidröstäckt paraply för att göra sig av med sina sopor. När någonting upplöses av lösidrös låter det "glorp". Lösidrös skapades 1995 av Don Rosa i serien Allt löser sig (The universal solvent), på svenska i Kalle Anka och C:o nr. 13/1995, och har sedan fortsatt att dyka upp i Rosas serier. Skruttomobil är en biltillverkare vars mest kända kund är Kalle Anka. Hans röda, öppna bil med registreringsnummer 313 är av detta märke. Enligt de flesta har det endast producerats två bilar av modellen Skruttomobil. Enligt Don Rosa och Carl Barks är det Kalle själv som byggt sin bil och bara kallar den Skruttomobil för att den är skruttig. Joakim von Ankas turkrona (original. Number One Dime) är i den svenska översättningen en enkrona och i original ett amerikanskt 10-centsmynt, en så kallad dime, från 1875. Det sägs att det var den första peng han tjänade. Enligt flera serieepisoder (däribland Farbror Joakims Liv) fick han den genom att putsa skor på Glasgows gator.
Peter Du Rietz
Peter Du Rietz [dʏ rjeː], född 1971 i Bromma, Stockholms län, är en svensk museiman och författare. Du Rietz utkom 2001 med boken Isolde av Singapore på Sjöhistoriska museet efter att ha gjort en tre månader lång världsomsegling ombord på ett utflaggat RO-RO-fartyg. Han är sedan 2001 verksam som intendent på Tekniska museet i Stockholm. Där har han som redaktör och författare utkommit med böckerna Dammsugare - städning och Electrolux (2002) och 35 mer eller mindre märkliga föremål i Tekniska museets samlingar (2005).
Fönsterputsning
Fönsterputsning är rengöring av fönster. I Sverige anses fönsterputsning, enligt ett utslag från kammarrätten i Jönköping, ingå i begreppet "skälig levnadsnivå". Redskap som vanligen brukar användas är fönsterputsmedel, gummiskrapa och sämskskinn. Som alternativ till fönsterputsmedel kan en svag diskmedelslösning användas eller fönstersåpa. Den kan appliceras på fönstret med en påblötare, (washer) eller en cellulosasvamp. Sämskskinnet används för att torka kan ersättas med en microfiberduk och gamla trasor . För fönsterputsning finns en särskild gummiskrapa kallad squeegee (skwiss) som har raka (ej rundade) kanter samt en utbytbar gummilist. Professionellt används ibland en fönsterskrapa med inbyggd luftsug likt en liten eldriven dammsugare. Samtidigt som denna fönstertvätt skrapar rent vatten från fönstret suger den upp det smutsiga vattnet från rutan som samlas upp i en tank. Fördelen med att suga upp vattnet är rena fönsterlister och inga ränder på rutan. ). En person som utför fönsterputsning kallas fönsterputsare. Att ramla eller att halka på vatten är de största riskerna med fönsterputsning. I vissa delar av världen kräver professionell fönsterputninsning en statlig licens, exempelvis i Skottland. Där sådan licens inte finns kan vem som helst bli professionell fönsterputsare och många har ramlat ner från stegar då man stått felaktigt eller inte säkrat stegen på korrekt sätt. I Storbritannien anses fönsterputsning vara det mest riskfyllda yrket av alla. Flera fönsterputsare dör varje år och många skadas. Den kanske mest kända melodin med anknytning till fönsterputsning, "The Window Cleaner", även känd som "When I'm Cleaning Windows", är skriven och framförd av George Formby. Den framfördes först i filmen Snurren direkt (originaltitel Keep Your Seats, Please) från 1936. Melodin blev en omedelbar succé, men blev inledningsvis bannlyst av BBC i Storbritannien som ansåg att dess antydningar om vad som skedde i sovrum var för grova. Efter att det framgått att det brittiska kungahuset gillade melodin kunde den släppas fri.
Sotare
Sotare eller skorstensfejare är ett yrke vars uppgift huvudsakligen består i att avlägsna sot som kan finnas i skorstenar. Vid förbränning kommer sot att fastna på skorstenens insida. Vid dålig förbränning bildas snabbt tjocka lager av sot, och ibland även tjära, på skorstenens insida. Om detta lager tar eld så kan det bli en förbränning som utvecklar mycket värme, en så kallad soteld. Temperaturen kan bli så hög att skorstenens yttre delar riskerar att antända brännbart material och det kan bli en eldsvåda. Med väl rengjord — sotad — skorsten undviker man risken för en soteld. När stadsbefolkningarna ökade i och med industrialiseringen, ökade mängden hus med skorsten, och därmed också behovet av professionella sotare. Husen blev högre och skorstenspiporna grupperades. Sotaryrket var svårt, farofyllt och lågavlönat. I många städer var det vanligt att sotarmästare tog sig an lärlingar, inte sällan pojkar från barnhem och liknande. I exempelvis Sverige och Tyskland tillhörde sotarmästarna ett gille, och man var tvungen att gå igenom gesällprov för att bli mästare. Vissa av dessa historiska verktyg används fortfarande av vissa sotare. I Sverige bär utbildade sotare ett heraldiskt vapen på sina bälten, vilket visar Sveriges lilla riksvapen bestående av de tre kronorna i guld mot en rund botten samt två lejon som sköldhållare. Det var Gustav IV Adolf som gav sotarna rätten att bära officersbältesspänne av 1802 års modell, det vill säga samma spänne som officerare senare bar under Finska kriget. Ett sådant militärt spänne går att se här, att jämföras med sotarspännet här. Ibland beskrivs vapnet felaktigt som stora riksvapnet och att sotarna skulle ha fått tillåtelse av drottning Kristina att bära vapnet efter branden på Stockholms slott på 1640-talet. Enligt tradition ska den nya gesällen själv beställa och betala för spännet som är en symbol som skiljer gesällen från lärlingen. Lärlingen i sin tur bär istället ett spänne med två korslagda rafflar, se här. Sotningsintervallen uppdaterades av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 2014. Kommunen ansvarar för såväl sotning som brandskyddskontroll. Kommunen beslutar hur ofta det ska sotas och avgiftens storlek. Det är vanligt att kommunen upphandlar hantering av sotning och brandskydd med fristående företag. Kommunen kan då delas upp i olika sotningsdistrikt som de upphandlade företagen ansvarar för. Egensotning eller sotning i egen regi får ske av enskild ägare av en fastighet. För att få utföra sotningen själv måste man få tillstånd i den kommun fastigheten är placerad. Krav för tillståndet är att man ska ha erforderliga kunskaper, vanligtvis intyg från Brandskyddsföreningen eller motsvarande. Rensvajer, renskabel, rensvinda. Skaftborste och imkanalsborste för relining och rensning. Dammsugare, så kallad sotsug. Inspektionskamera, endoskop.
Tillverkningsindustri
Tillverkningsindustri, förädlingsindustri, de typer av industri som omvandlar råvaror till produkter. Dit hör bland annat verkstadsindustri och processindustri. Verkstadsindustri är en typ av tillverkningsindustri som förädlar råvaror, framförallt metall, trä och plast, till färdiga produkter, men även till halvfabrikat. Exempel är maskintillverkning, fordonsindustri och varvsindustri. Mycket traditionella exempel för Sverige, är knivtillverkningen i Eskilstuna och Dalarna, och köksredskap. Ett alltid återkommande exempel är skiftnyckeln, andra bra exempel är plastbåtar, symaskiner, dammsugare och diskbänkar i rostfritt. En stor industri i Sverige in på 1960-talet. Nu har textilindustrin till största delen flyttat till länder som Indien och Kina med flera. Textilindustrin använde sig ibland av sömmerskor, som sydde i hemmet. Se Algots och Borås för bra och intressanta exempel. Processindustri är en form av automatiserad tillverkningsindustri med flera olika tillverkningsmoment. Traditionella exempel för Sverige på processindustri, är pappersindustri, petrokemisk industri samt järnverk och stålverk. Vanligt förekommande på många håll i landet in på 1960-talet. Ståltråd och tunn plåt var populära material. Inte minst i Gnosjö, i Småland, var småskalig tillverkning vanlig, några exempel på produkterna är fiskeredskap och köksredskap. Se även Gnosjöandan. Mekaniska verkstaden, Skansen.
