Örtagård

Synnerligen intressant om Örtagård


Bock i örtagård (film)

Bock i örtagård är en svensk svartvit film från 1958 i regi av Gösta Folke. Filmen är baserad på Fritiof Nilsson Piratens roman med samma namn och i rollerna ses bland andra Edvin Adolphson, Gunnel Broström och Eva Stiberg. Inspelningen ägde rum mellan 26 juli och 27 september 1957 i Filmstaden Råsunda, Kivik, Torup, Kristinehov, Ravlunda, Skepparp, Haväng, Brösarps backar, Stafsund och Skå kyrka. Manusförfattare var Olle Länsberg och fotograf Åke Dahlqvist. Originalmusik komponerades av Erik Nordgren och Charles Redland och filmen klipptes av Oscar Rosander. Den premiärvisades den 7 februari 1958 på Hansabiografen i Kivik och drygt en vecka senare hade den premiär i övriga landet. Den var 101 minuter lång och tillåten från 15 år. Filmen kretsar kring patron Jon Esping. Carl Andersson bröllopsgäst. Edvin Adolphson – patron Jon Esping, godsägare på Gottorp i Tosterup. Gunnel Broström – Helfrid, kallad Guvernanten, patrons hålldam. Eva Stiberg – Elisa Zackrisdotter. Irma Christenson – fru Esping. Åke Fridell – David Jespersson, exportör. Åke Lindström – Johan Vricklund, målare. Gunnar Sjöberg – kandidat Fabian. Hugo Björne – Hagel, prost i Tosterup. Per Björkman – Elof, kyrkvaktmästare. Claes Thelander – pastor. Helge Hagerman – Nils Åstrandsson. Stina Ståhle – prostinnan. John Norrman – Lutterlögn. Einar Axelsson – Sommerhoff. Kerstin Dunér – prostens piga. Alvar Granström – organist. Rune Turesson – statare. Svea Holst – statarhustru. Marrit Ohlsson – statarhustru. Sven Nilson – kusk på Gottorp. Karl Erik Flens – Lille August, statare. Thomas Ladberg – Anton, Elisas och Johans son. Inga Ollert – Anna, Elisas och Johans dotter. Pia Ollert – Hillevi, Elisas och Johans dotter. Bo Samuelson – Truls, dräng. Ing-Margret Lackne – piga på Gottorp. Agda Helin – Karolina, köksa på Gottorp. Curt Engman – hovmästaren på Hotell Horn i Malmö. Håkan Serner – smörgåspojken på Hotell Horn i Malmö. Margareta Hansson – dansös på restaurangbord. Ragnar Jahn – tågkonduktör. Manne Grünberger – Jeremias, "Kverulanten" på kyrkostämman. Sten Ardenstam – kyrkbesökare. Harry Asklund – kyrkbesökare. Claes Esphagen – kyrkbesökare. Monica Lindberg – kyrkbesökare. Ulla Magnusson – mamma med baby. Lillemor Jonsson – sjuksköterskan. Georg Skarstedt – korpral Krakow. Birger Åsander – stensprängare. Eric Fröling – länsbokhållaren.

Trädgårdskonst

Trädgårdskonst är konstformen kring att designa och utforma och anlägga en trädgård. Den nuvarande europeiska trädgårdskonsten sina rötter i 600-talets islamiska trädgårdar, som Alhambra. Trädgårdskonstens historia har uppvisat några riktiga höjdpunkter i Europa under renässansen och barocken, de italienska renässansträdgårdarna på 1500- och 1600-talen, som Villa d'Este, de franska barockträdgårdarna på 1600- och 1700-talen som till exempel barockträdgårdarna på Versailles, i Sverige Drottningholms slott och Tessinska palatset i Stockholm och i England landskapsparkerna, som till exempel Blenheim Palace (se även engelsk park) på 1700- och 1800-talen. De historiska kinesiska (som Yuanmingyuan) och japanska trädgårdarna (till exempel Zenträdgårdna) har också några mycket förfinade och raffinerade exempel på vad trädgårdskonst kan vara som bäst. Trädgårdskonstens historia har genom tiderna omfattat all slags iordningställande av trädgårdar där syftet varit att skapa en helhet av upplevelser utifrån den miljö, biotop, växtzon, klimat och kultur som varit rådande. Trädgårdskonst även kan betyda i dagligt tal de produkter som används i trädgårdar i syfte att utsmycka med annat än växter. Till exempel statyer, byggnationer och arrangemang som är utöver växternas egna behov. Arvidsson, Bengt, Bed och arbeta i trädgården. Trädgårdskonsten i tro och tradition, Lund 2009. Dunér, Sten och Katarina Dunér, Den gyllene trädgården. Trädgårdskonstens idé- och kulturhistoria från Adam till örtagård, 2001. Flinck, Maria, Tusen år i trädgården: från sörmländska herrgårdar och bakgårdar, Stockholm 1996.

Broder Cadfael

Broder Cadfael är en fiktiv medeltida munk och detektiv i Edith Pargeters bokserie. Cadfael är en benediktinermunk och örtagårdsmästare i klostret i Shrewsbury i Shropshire i Storbritannien. Cadfaels fullständiga namn är Cadfael ap (son till) Meilyr ap Dafydd och han föddes cirka 1080 som son till en torpare (livegen) familj i Trefriw i Gwynedd i norra Wales. Böckerna utspelar sig mellan ca 1135 och 1145 under inbördeskriget mellan kung Stefan och kejsarinnan Maud. Böckerna refererar till flera historiska händelser. Till exempel är bisättningen av Sankta Winifrid till klostret i Shrewsbury ämnet för handlingen i boken Ett helgon till varje pris, och belägringen av Shrewsbury 1138 skildras i boken Ett lik för mycket. Cadfael blev munk i medelåldern efter att ha deltagit i det första korståget, först som soldat, senare även som sjöman. Som ett resultat av detta är han mer bekant med den allmänna världen jämfört med många av sina klosterbröder. Till detta kommer att hans personlighet ofta framstår som ganska modern i sin omvärldsuppfattning och etik, något som ofta gör att Cadfael kommer i konflikt med sina bröder då det rör sig om rättvisa och samvetsfrågor. Några exempel på detta är när han väljer att bryta mot sina överordnade (i Baneman i örtagård), när han inte låtsas om att ett ungt par har samlag i klosterkyrkan (i Gycklarens nådatid) och ger dödshjälp åt en döende man med mycket svåra smärtor (I TV-versionen av Rosenmysteriet). Denna hans bakgrund gör honom till en värdig motpart till Hugh Beringar, vicesheriff i Shropshire. Gradvis lär sig Beringar, Heribert och Radulfus (de två sistnämnda abbotar i klostret) att Cadfael är en verklig resurs som detektiv, obducent och diplomat (som sändebud till det walesiska hovet) samt förtrogen. Efter hand utvecklar Pargeter historien kring Oliver, Cadfaels son som han ovetande fick under sina korstågsdagar. Cadfael möter bara sin son vid ett fåtal, men mycket lyckliga tillfällen, då han gradvis inser den unge mannens ursprung. Hans son, Olivier de Bretagne, är en idealbild av den sanne riddaren och ädlingen. Han är duktig i vapenföring, alltid rådig oavsett hur svårt det predikament är i vilket han befinner sig, samt generös och chevaleresk, till exempel då han riskerar sitt liv för att rädda en man som nyss hållit Olivier som fånge. Det är inte utan anledning som han omnämns som nära vän till Roland, den kanske störste hjälten i medeltida litteratur. Olivier kommer kanske närmast i Pargeters illustration av den fransk-normandiska kulturen, sannolikt eftersom Pargeter låter honom växa upp i denna kultur snarare än helt enligt sitt ursprung. Hans mor hette Marjam och var syrisk muslim och berättade aldrig i detalj vem Oliviers far var, men såg till att i barnet inpränta en beundran för sin far, en man som han skulle möta först som vuxen man. Korstågen utgör en viktig bakgrund i böckerna. Cadfaels egna minnen blandas med de historier som Pargeter låter såväl avresande som återvändande korstågsfarare berätta eller medverka till i flera böcker. Till detta kommer omständigheterna kring Cadfaels son. Alla dessa korstågsfarare framställs som fina män, duktiga soldater med mod och heder som alla ser korstågen som en rätt och riktig sak. Cadfael har en tidigare fästmö från tiden innan han gav sig ut på korstågen. Denna kvinna, Richildis, återkommer i boken Baneman i örtagård. Han har också ett rent platoniskt förhållande med en nunna i ett systerkloster i samma orden. Genom Cadfaels mycket handfasta inblandning i hemförandet av Sankt Winifreds reliker till Shrewsbury (Den första boken i serien, Ett helgon till varje pris) låter Pargeter Cadfael få ett mycket speciellt förhållande till helgonet, inte bara talar han till henne på deras gemensamma tungomål walesiska utan han tänker också på henne som min flicka. Många av böckerna är också utgivna som ljudböcker på engelska. Bland uppläsarna finns Sir Derek Jacobi, Patrick Tull och Johanna Ward.

Grand danois

Grand danois (tyska: Deutsche Dogge), en hundras från Tyskland. Den är en molosserhund framavlad som jakthund för högvilt, idag är den sällskapshund. I en undersökning 2012/2013 utnämndes grand danois till en av världens trettio populäraste hundraser. Grand danois antas härstamma från stridshundar som funnits runtom i Europa sedan romartiden. För att passa bättre till högviltjakt korsades dessa med vinthundar, så att hundarna blev snabbare och smidigare. Olika varianter avlades vid många av Europas furstehus. Särskilt i Tyskland användes hundarna till jaktvildsvin. Namnet grand danois är franska för stor dansk. Hundtypen betecknades som dansk både av Carl von Linné i Cynographia 1753 och av Georges-Louis Leclerc de Buffon i dennes naturalhistoria 1755. Varför grand danois ansetts som dansk är okänt. Vid Tysklands första hundutställning i Hamburg 1863 visades åtta hundar kallade Dänische Dogge och sju kallade Ullmer Doggen. År 1878 bildades en kommitté i Berlin för att samla alla varianter av stora jaktdoggar från de olika furstendömena under namnet Deutsche Dogge. Dessa var av olika typ och gick under en rad namn, Bärbeisser, Hatzrüde, Saupacker, Tigerdogge och Ulmerdogge. Rikskanslern Otto von Bismarck (1815–1898) utnämnde rasen till Tysklands nationalras. År 1888 bildades den tyska rasklubben och 1891 fastställde denna en rasstandard. I Danmark deltog grand danois också på landets första utställning 1886 och fick i stamboken från 1890 beteckningen Stor Dansk Hund. I England bildades en rasklubb redan 1885. Samtidigt som Tyskland slutgiltigt fastställdes som rasens hemland bestämde den internationella hundorganisationen FCI 1937 att det står varje land fritt att själv bestämma rasnamnet. Storbritannien och USA tog namnet Great Dane och Italien tog namnet Alano efter alanernas antika stridshundar. Grand danois är vanligen lugna och fungerar bra ihop med barn. Den skall till sin karaktär vara vänlig, kärleksfull och trogen sin ägare, och särskilt barn. Mot främlingar är den tillbakadragen och reserverad. Självsäkra, oförskräckta, lättuppfostrade och läraktiga sällskaps- och familjehundar eftersträvas, vilka har hög retningströskel och är inte aggressiva. Valpar får inte motioneras hårt, de bör hanteras varsamt och ej utsättas för hårda aktiviteter och allt för tuff lek, då detta kan medföra hälsoproblem senare. De bör leka, växa och utvecklas i egen takt. Grand danois är en stor hund, ofta uppåt 70-90 kilogram med även 70 till 90 cm i mankhöjd. Enskilda grand danois har vid flera tillfällen noterats i Guiness rekordbok som "världens största hund". Grand danois finns i 5 olika färgvarianter: gul, tigrerad, svart, blå och harlekin. Ulmerdoggar omnämns bland annat i "Bock i örtagård" av Fritiof Nilsson Piraten. Scooby-Doo från de tecknade TV-serierna har denna hundras som förlaga. Det gäller även den tecknade Marmaduke, och Överste Gyllenskalps "flerfaldigt prisbelönta rasdjur" Cesar, samt Rubeus Hagrids Fang.

Sions Sånger (1951)

1. Ack Jesus, du min herde god 2. Ack saliga hem hos vår Gud 3. Ack sälla stund jag efterlängtar 4. Ack vilken rikedom och tröst 5. Aldrig skola Herrens vänner skiljas 6. Alltid salig, om ej alltid glad 7. Allt vad oss Adam i fallet ådragit 8. Barn av nåden här på jorden 9. Bliv kvar hos mig 10. Brist ut i tåreflod 11. Bröder, låt oss fröjdas här 12. Bröder och systrar, ack kära Guds vänner 13. Böjd under korset 14. De fly våra år 15. Den port är trång och smal den stig 16. Den som på färden genom livet 17. Den Sonen haver, haver livet 18. Den store läkaren är här 19. Den stunden i Getsemane 20. De späda plantor små 21. Det blir något i himlen 22. Det finns en härlig viloplats 23. Det finns en port, som öppen står 24. Det finns ett hem dit stormens brus 25. Det finns ett hem, där evig sång 26. Det är ett fast ord 27. Det är min hjärtas tro 28. Det är så gott att om Jesus sjunga 29. Du lilla skara 30. Du, som funnit Jesus 31. Du ömma fadershjärta 32. Där uppe ingen död skall vara. 33. En blodröd källa vällde fram 34. En kristen utan kors ej är 35. En liten stund med Jesus 36. Ej bo vi här, vi blott här nere gästa 37. Ej finnes på jorden en sällare lott 38. Ej jorden har den ro jag söker 39. Ej trivs jag uppå jorden 40. Emedan blodet räcker till 41. En Gud vi hava 42. En morgon utan synd jag vakna får 43. Faren väl, I vänner kära 44. Fattig men dock rik 45. Framåt jag går i hoppet glad 46. Fri från synden 47. Från härliga höjder dit Anden 48. Från vaggan till graven 49. Från örtagården leder 50. Fröjdens, vart sinne! Julen är inne 51. Fåfängt söker jag uti mitt hjärta 52. Får på ditt dyra huvud 53. För Herrens ord vi ej må skämmas 54. Förrän vår sammankomst är slut 55. Försonare, som färgar röd 56. Genom lidande till seger 57. Giv mig den frid, som du, o Jesus, giver 58. Guds lilla helgonskara 59. Han kommer genast Jesus 60. Har du kvar din barnatro 61. Har du mod att följa Jesus 62. Hav tack, käre Jesus, för ordet 63. Hav tronens lampa färdig 64. Helige Fader, böj ditt öra neder 65. Hem jag längtar 66. Hemma, hemma få vi vila 67. Herre, fördölj ej ditt ansikte 68. Herre, jag beder fattig 69. Herre, mitt hjärta längtar 70. Herren Jesus det dyraste är 71. Herrens nåd är var morgon ny 72. Hosianna, Davids Son! 73. Hur ljuvligt klingar Jesu namn 74. Här en källa rinner 75. Här, Guds barn, går ofta du 76. Härliga lott att i ungdomens dagar 77. Här samlas vi omkring ditt ord 78. Här så ofta under ökenvandrandet 79. Hör på du arma vandringsman. 173. Sabbatsdag, hur skön du är 174. Salig för intet, frälst av nåd 175. Se fågeln, som sitter på gungande gren 176. Sin Ande han gav 177. Sjung, du arma ökenvandrare 178. Skola vi väl alla mötas 179. Skulden är gäldad 180. Skynda till Jesus, Frälsaren kär 181. Slumra ljuvt i jordens sköte 182. Snart kommer vännen kära 183. Snart rinner upp i öster 184. Snart uti mörka graven 185. Syskon vi äro här i främmande land 186. Så mörk är ej natt 187. Säg, varföre sörja? 188. Tag den hyllning vi giva i dag 189. Tag det namnet Jesus med dig 190. Tiden försvinner i hast 191. Till det härliga land ovan skyn 192. Till det höga ser mitt öga 193. Tänk, när en gång den dimma 194. Tätt vid korset, Jesus kär 195. Under hans vingar 196. Ungdom i världen 197. Vad helst här i världen bedrövar min själ 198. Vad heter skeppet 199. Vandringsmannen ständigt längtar 200. Var jag går i skogar, berg och dalar 201. Vid de älvar i Babel satt, Israel i band 202. Vid foten av ditt kors 203. Vi få mötas i Eden en gång 204. Vi hasta till vägs 205. Våga dig, dristelig 206. Väldig är Guds nåd 207. Är det sant, att Jesus är min broder 208. Öppet står Jesu förbarmande hjärta. 80 I blomman av din ungdomstid. 81 I den stilla aftonstund. 82 I en djup, oändlig skog. 83 I Jesu bröder, systrar här. 85 I kristna mänskor alla. 86 In under din Ande som signar. 88 I tron jag ser din pina. 89 I tro under himmelens skyar. 90 Jag arma barn, som litet har erfarit.


Örtagård