FIB aktuellt
FIB aktuellt (även FIB-aktuellt) är en svensk tidning. Den började som en reportagetidning, vid starten 1963 utgiven en gång i veckan. Med tiden utvecklades den till att bli en herrtidning med allt mer pornografiska inslag. Både FIB aktuellt och Folket i Bild/Kulturfront har rötter i den tidigare veckotidningen Folket i Bild. År 1963 såldes reportage- och kulturtidningen Folket i Bild till Bonnierägda veckotidningsförlaget Åhlén och Åkerlund. Förlaget och familjen Bonnier försäkrade att de ämnade driva tidningen vidare med samma höga ambition som tidigare. Tidningen sammanslogs med Aktuellt för män och fick namnet Nya Folket i bild med Aktuellt från hela världen. Tidningen "Aktuellt för män" var grundad 1930 under namnet "Levande livet". Till att börja med försökte man göra om Folket i Bild till en svensk version av de amerikanska bildtidningarna Time och Life. När detta misslyckades – på grund av en för liten svensk marknad – fick tidningen redan hösten 1963 namnet FIB aktuellt. Den skulle komma att använda samma koncept som amerikanska Playboy, det vill säga lite roliga historier, seriösa artiklar och inledningsvis bilder på lättklädda kvinnor. Från slutet av 1960-talet ökade de pornografiska inslagen. Efter FIB aktuellts nya inriktning som herrtidning startades 1972 tidningen Folket i Bild/Kulturfront av ett annat förlag. Den hade åtminstone till namnet Folket i Bild som förebild, men innehållet var uttalat samhällskritiskt. Efter storhetstiden på 1970-talet som herrtidning fick tidningen på 1980-talet ökad konkurrens dels från andra herrtidningar, dels från den växande videobranschen. Till följd av vikande upplagesiffror sammanslogs tidningen 1982/83 med konkurrenten Veckans Stopp (grundad 1980), med Jan Thörnqvist som chefredaktör. Redaktionen hade sitt säte på Hantverkargatan i Stockholm (grundad 1980) under namnet Stopp FIB aktuellt. År 1986 delades denna tidning återigen upp på två (där Veckans Stopp endast överlevde ett år), varefter namnet åter blev FIB aktuellt – nu med månadsutgivning. År 1990 startades avläggaren Nya Fibban, vilken ursprungligen utgavs en gång i veckan men redan året därpå övergick till månadsutgivning under namnet Månadens Fibban. Denna tidning uppgick 1993 i FIB aktuellt. Danska Allerkoncernen tog över ägandet av tidningen 1988. År 2010 sålde Aller tidningen vidare till det likaledes danska förlaget SAB Group ApS. Sedan år 2014 ges den ut som månadstidning, tillsammans med en inplastad DVD-skiva.
Aktuellt
Aktuellt är ett nyhetsprogram i Sveriges Television som visas en gång varje dag utom lördagar i SVT2. Programmet började sändas den 2 september 1958 klockan 20.00. Då sändes programmet bara tre gånger i veckan (tisdag, torsdag och lördag) och var 20 minuter långt, men redan efter den månad, den 4 oktober, förlängdes lördagssändningen till en halvtimme. Den 2 januari 1961 utökades sändningarna till varje dag och från den 8 oktober 1962 började man sända en kortare sändning sist i kvällens tablå. Från 1959 sändes programmet från Studio G i Svea artilleriregementes gamla lokaler vid Valhallavägen i Stockholm. 1963 gjorde Aktuellt ett reportage om en militärövning, vid Boxviks kile. Reportern Bo Sture Nilsson samt den frilansande fotografen Sven Lindqvist och helikopterföraren Överfurir Gösta Lindqvist omkom när helikoptern kolliderade med en elledning. Den ende överlevande var Kenneth Sandin, ljudteknikern vid TV i Göteborg. Reportaget publicerades aldrig. I och med starten av TV2 1969 lades Aktuellt ner (det sista programmet sändes den 29 november och TV2 hade officiell premiär den 5 december, även om den hade "tjuvstartat" ett tag innan) och redaktionen delades upp. Sveriges Radio skapade samtidigt en central nyhetsredaktion för både radio- och tv-nyheter. Centralredaktionen tog hand om telegramsändningarna i ett program som hette TV-nytt och som sändes i både TV1 och TV2. Dessutom gjorde man en lite längre sändning klockan 19.30 i TV2. Utöver detta startade två fördjupande nyhetsprogram: Rapport i TV2 och Nu i TV1. Både TV-nytt och Nu sändes i färg från Studio 16 i Radiohuset. Här var även centralredaktionen förlagd. 1972 gjordes en omorganisation av nyhetsprogrammen inom SVT. Omorganisationen innebar att Aktuellt återkom, med premiär den 30 september 1972. Rapport fick då ta hand om den mest tittarstarka sändningen 19.30 medan Aktuellt hade en kort sändning klockan 18.00 och en längre 21.00. Så har det fortsatt sedan dess, med bara mindre ändringar. I och med nyordningen sände TV-nytt i början av både Aktuellt och Rapport. Sändningen inleddes med Aktuellts rubriker, följt av telegram från TV-nytt och därefter Aktuellt igen. Chef för det återuppståndna Aktuellt blev Sam Nilsson. 18-sändningen inriktades på att vara först med dagens stora händelser, medan 21-sändningen försökte efterlikna upplägget i dagstidningar, varför man även hade med de viktigaste sporthändelserna. Den 1 oktober 1978 slutade Sam Nilsson som redaktionschef och blev TV1-chef. I slutet av 1978 upphörde centralredaktionen och TV-nytt. Dess personal och uppgifter fördes över till Rapport, Aktuellt och Ekoredaktionen. Den 16 mars 1981 byttes den beige studioinredningen mot ett s-format bord och en vinröd bakgrund. Denna scenografi behölls ända fram till dess att Aktuelltredaktionen på sensommaren 1986 flyttade till det nya Nyhetshuset, beläget mellan radio- och tv-husen. Den 18 augusti 1986 sändes Aktuellt från den nya Studio 12 i Nyhetshuset samt från en sändningsplats i de nya redaktionslokalerna. Den vinröda studioinredningen byttes också ut mot en sobert grå bakgrund. Den 31 augusti 1987 flyttades den sena sändningen till 21.30 och utökades med 45 minuter, men det var bara en tillfällig förändring och man återgick till det gamla formatet med en halvtimmes sändning klockan 21.00. I början av 1990-talet startades flera specialprogram såsom Speciellt, Lilla Aktuellt och A-ekonomi. När Kanal 1 utvidgade sina sändningar till att även omfatta sena eftermiddagar startades en Aktuelltsändning klockan 16.00. Den 1 mars 1993 fördes denna sändning över till Rapport. Det var en del av en omfattande omorganisation där Rapport fick ett allt mer omfattade uppdrag med morgonsändningar, eftermiddagssändningar och större ansvar för extrasändningar. Ett scenario som ofta diskuterades var att 18-sändningen skulle tas över av Rapport och att Aktuellt skulle fokusera helt på 21-sändningen. Följande personer är eller har varit programledare i Aktuellt.
Nationell högspecialiserad vård
Nationell högspecialiserad vård, till 2018 rikssjukvård, föreskrivs i 5 § hälso- och sjukvårdslagen. Det är svensk hälso- och sjukvård som bedrivs av en region eller maximalt fem regioner och som har hela landet som upptagningsområde. För att bedriva nationell högspecialiserad vård måste regionen ha tillstånd från Socialstyrelsen. Tillståndet baseras på ett antal kriterier, bland annat. I nämnden sitter politiker från sjukvårdsregionerna. Ordförande är Socialstyrelsens generaldirektör. I februari 2017 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att utforma en arbetsprocess för koncentration av högspecialiserad vård på nationell nivå. I uppdraget ingick dessutom att ta fram en plan för att fasa ut det tidigare systemet med rikssjukvård. Socialstyrelsen fick även i uppdrag att leda arbetet med att koncentrera mer av den högspecialiserade vården på nationell nivå. Målet är att hälso- och sjukvårdens kunskap, kvalitet och patientsäkerhet ska utvecklas och förbättras samtidigt som resurserna används på ett effektivt sätt. Regeringens uppdrag har sin utgångspunkt i betänkandet "Träning ger färdighet – koncentrera vården för patientens bästa" (SOU 2015:98). Slutsatsen i betänkandet är att ökad koncentration leder till ökad kvalitet och säkerhet för patienterna. Det är Socialstyrelsen som tar beslut om definition av nationell högspecialiserad vård och antal enheter som ska få utföra vården. En sakkunniggrupp har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att utreda och ge förslag på vilken hälso- och sjukvård som ska utgöra nationell högspecialiserad vård och hur många enheter sådan vård ska bedrivas på. Sakkunniggruppen föreslår också i sin utredning de särskilda villkoren som bör gälla för aktuellt tillstånd. Socialstyrelsen remitterar sakkunniggruppens utredning. Socialstyrelsens beslut föregås av en beredning för att säkerställa att koncentration av den föreslagna vården inte ska ge stora negativa konsekvenser för hälso- och sjukvårdssystemet. Beredningsgruppen (B1) utgår från sakkunniggruppernas underlag och remissvaren för att göra en övergripande analys av systemeffekterna, framförallt förmågan att bedriva akut sjukvård. Det är Nämnden för nationell högspecialiserad vård (nämnden) som beslutar om vilken eller vilka regioner som beviljas tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård samt beslutar om de särskilda villkoren för tillståndet. De föreslagna särskilda villkoren för aktuellt tillstånd kan alltså komma att justeras av nämnden när beslut om tillstånd fattas. Regionen ska även uppfylla de generella villkoren som framgår av Socialstyrelsens föreskrift om nationell högspecialiserad vård (se 4 kap. HSLF-FS 2018:48). Inför nämndens beslut kommer Socialstyrelsen att inhämta ett yttrande från en av regionerna utsedd beredningsgrupp (B2). När nämnden fattar beslut om vilken eller vilka regioner som ska få tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård ska patientens bästa vara utgångspunkten vid bedömningen (se prop. 2017/18:40 s. 51 f.). Även systemkonsekvenser t.ex. påverkan på akutsjukvården, patienttransporter samt utbildning och forskning får beaktas vid en fördelning av tillståndet/tillstånden om det är för att säkerställa patientens bästa. Första beredningsgruppen (B1) består av tre ledamöter med stor erfarenhet och kunskap om det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Ordföranden i det nationella programområdet Akut vård ingår också i beredningsgruppen och andra berörda programområden adjungeras när det är aktuellt. Avdelningschefen för Kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården på Socialstyrelsen är ordförande i gruppen. Gruppen är stabil över tid för att kunna bygga upp erfarenhet kring vilka återkommande frågor som behöver belysas inför Socialstyrelsens beslut. Sjukdomen/tillståndet är ovanligt. Diagnos/behandling är komplicerad och kräver specialkompetens. Diagnos/behandling medför hög resursförbrukning.
Erik Fichtelius
Fichtelius frilansade för Upsala Nya Tidning 1967–1969. År 1968 studerade han vid John F. Kennedy Senior High School i Minneapolis i USA och 1974 blev han filosofie kandidat i statsvetenskap och sociologi vid Uppsala universitet. Åren 1969–1972 arbetade han vid regionalradion i Uppsala. Därefter arbetade han 1972–1973 för dåvarande TV 2 på SVT och 1974 var han i Paris för Aftonbladets räkning. Under 1975 gjorde han barnprogrammet Kartonghuset på SVT. År 1975 anställdes Fichtelius vid Riksradion och Ekoredaktionen. Där var han chef för allmänreportrarna 1980–1984. Åren 1984–1986 var han producent och programledare för Konsumentekot och 1986 fick han Stora Journalistpriset. Åren 1987–1993 var han chef för Ekoredaktionen. År 1993 lämnade han radion för tv:s Aktuellt där han blev inrikesreporter och politisk kommentator. Åren 1996–1997 var Fichtelius gästprofessor i journalistik vid JMK, Stockholms universitet. Under valrörelserna 1998 och 2002 ledde Fichtelius SVT:s partiledarutfrågningar – 1998 tillsammans med Helena Stålnert och 2002 med Stina Lundberg. År 2003 utsågs Fichtelius till redaktionschef och ansvarig utgivare för SVT 24 Direkt, som sänder seminarier, utfrågningar, debatter och föredrag, samt från Riksdag, Rosenbad och EU-parlamentet. I augusti 2009 utsågs Fichtelius till VD i Utbildningsradion, UR. I november 2010 promoverades han till filosofie hedersdoktor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet. Erik Fichtelius har varit styrelseledamot i Rikab (Radiotjänst AB), SRF (Sveriges Radios Förvaltnings AB), Utrikespolitiska Instituet. Han är ordförande i Utgivarna, en samverkansorganisation för press, radio och tv, samt ledamot av Kungliga Patriotiska Sällskapet. År 2007 fick Fichtelius Stora Journalistpriset för andra gången, som "Årets Förnyare" för programserien "Ordförande Persson", se nedan. Fichtelius meddelade i december 2014 att han som pensionär avser att lämna sitt styrelseuppdrag som VD för utbildningsradion den 15 augusti 2015. Mellan 2015 och 2019 arbetade Erik Fichtelius vid Kungliga biblioteket, KB, som nationell samordnare för en nationell biblioteksstrategi. Förslagen överlämnades till regeringen i april 2019. Huvudförslaget döptes till Demokratins Skattkammare och kompletterades med flera filmer. Under andra halvan av 2002 framkom att han på uppdrag av SVT gjort regelbundna intervjuer med Göran Persson, från dennes tillträdande som statsminister och framåt, parallellt med sin anställning som politisk kommentator i Aktuellt. I början av 2003 lämnade Fichtelius Aktuellt för att starta det nya programmet 24 Direkt i tv-kanalen 24. Efter Göran Perssons avgång som ordförande för Socialdemokraterna i mars 2007 visades Fichtelius intervjuer med Göran Persson i dokumentärserien Ordförande Persson, där Perssons tankegångar avhandlas i fyra timslånga avsnitt. Stora delear av intervjumaterialet publicerades i boken Aldrig ensam - alltid ensam och det fullständiga materialet publicerades av Södertörns högskola i Samtalen med Göran Persson. Erik Fichtelius är son till Karl Erik Fichtelius, professor i histologi, och textilkonstnären Ulla, född Ringmar. Han gifte sig 1999 med Ulrika Beck-Friis, förläggare och chefredaktör på Gothia fortbildning och tidigare biträdande inrikeschef på SvD. Fichtelius författarskap innefattar reportageböcker om bland annat Västsahara och Ljusnan, böcker om persondatorer och journalistik samt romanen Startkapitalet (1983). Han har även gett ut flera barn- och ungdomsböcker i serien Scoopet. Vilhelm Moberg-stipendiet 1981. Stora journalistpriset 1986 och 2007. Skånes Bönders ros 1990. Hedersdoktor i medie- och informationsvetenskap vid Mittuniversitetet 2010. Svenska djurskyddsföreningens förtjänstplakett. Ordförande i Publicistklubbens Hiertanämnd från 2017. Ledamot i Kungliga Patriotiska Sällskapet. Utrikespolitiska Institutet.
Luftfuktighet
Luftfuktighet (humid) är ett mått på mängden eller andelen vattenånga som finns i luften. Luftfuktigheten kan anges antingen som absolut luftfuktighet, då den faktiska mängden vattenånga i g/m³ anges, eller som relativ luftfuktighet, då man anger andelen vattenånga i procent av den maximalt möjliga mängden vattenånga vid aktuell temperatur, den så kallade mättnadsånghalten. Alla mätningar av luftfuktigheten utgår ifrån att det finns en övre gräns för luftfuktigheten, som beror på temperatur och tryck. Om man då antingen tillsätter mer vattenånga (fukt) eller sänker gasens temperatur, kommer mängden vattenånga till sist att överstiga detta maximum och den överskjutande delen fälls ut som vattendroppar = kondens. Ett instrument för att mäta luftfuktigheten kallas hygrometer. Mätvärdet kan uttryckas på två sätt: Absolut luftfuktighet och relativ luftfuktighet. Daggpunktsmätare kan också utnyttjas för bestämning av luftfuktigheten. Luftens relativa fuktighet (Φ) är kvoten mellan vattenångans partialtryck (pw) och vattenångans partialtryck vid mättat tillstånd (ps, indexet s kommer från engelskans saturate) i atmosfären, det vill säga vattnets ångtryck vid aktuell temperatur. Vid en relativ luftfuktighet på 100 % behöver det inte regna, men det är åtminstone dimma eller dagg. Däremot gäller inte det omvända. Är det dimma, dagg eller regn, så behöver inte luftfuktigheten vara 100 %. Den relativa luftfuktigheten påverkar även vid vilken temperatur snön smälter. Vid låg relativ luftfuktighet kan snö förekomma trots att det är flera plusgrader. Den relativa luftfuktigheten kan variera väldigt mycket, både över dygnet och mellan olika delar av "luftprofilen", vilket påverkar mikroklimatet. Inomhusluft brukar kännas torr för människan när luftfuktigheten understiger 30%. Ofta är luftens totaltryck ungefär 0,1 MPa (megapascal) = 1000 hPa (hektopascal) = 1000 mb (millibar), eller nära 750 mmHg. Luftens specifika fuktighet (x) är kvoten mellan massan vattenånga och massan våt luft. Uttrycket får enheten kg(vatten)/kg(våt luft). Observera att i den "våta luftmassan" ingår 1 kg torr luft + x kg vattenånga. Man kan även skriva enheten x kg(vatten)/(1 kg(luft)+ x kg(vatten)) eller kortare x/(1+x). Inom delar av kemin kallas den specifika luftfuktigheten ibland för absolut luftfuktighet, vilket är olyckligt eftersom andra discipliner ibland använder absolut luftfuktighet som beteckning på ånghalt, i likhet med engelskans absolute humidity. De rekommenderade beteckningarna specifik luftfuktighet respektive ånghalt undviker missförstånd. För de engelska definitionerna på "specific humidity" och "absolute humidity", se en:Specific_humidity#Specific humidity. Ånghalt är mängden kilogram vatten per kubikmeter men uttrycks i praktiken oftast i gram per kubikmeter. Här ovan anges gasens tillstånd på flera sätt - med trycket, volymen eller temperaturen. Sambanden mellan dessa storheter beskrivs av Allmänna gaslagen. När luft av viss temperatur och relativ fuktighet kyls kommer den relativa fuktigheten att öka. Om man har en yta som är kall kommer vattenånga vid en viss temperatur att kondenseras på ytan. Temperaturen då ytkondens bildas kallas för luftens daggpunkt, ty vid denna temperatur fälls dagg ut på obeväxta ytor. Kondens är även orsaken till att det bildas dimma och moln. Däremot beror "dagg i gräset" ofta på helt andra saker (se guttation). Fukt kondenserar också in i material vid en relativ luftfuktighet under daggpunkten, om materialet har en fuktkvot som är lägre än jämviktsfuktkvoten. Det kallas då kapillärkondensation och är en relativt långsam process i jämförelse med ytkondensation. Absolut luftfuktighet är vattnets massa per volymenhet (gram vatten per kubikmeter) eller per massenhet luft (gram vatten per kilogram luft). Relativ luftfuktighet är den aktuella fuktmängden uttryckt i procent av vattnets mättnadstryck vid den aktuella temperaturen.
