Rapport
Rapport är ett av Sveriges Televisions nyhetsprogram och Sveriges största. Det sänds alla dagar 18.00 och 19.30 i SVT1. Samma dag som Sveriges televisions andra kanal, TV2, startade (5 december 1969) sändes det första Rapport. Redan från starten sändes studioinslagen - men inte reportagen - i färg från nya studio 11 i TV-huset. Programmet sändes klockan 19.10 fem dagar i veckan under 20 minuter. Inledningsvis hade Rapport uppdraget att "berätta om viktiga saker på ett begripligt sätt". Den raka nyhetsrapporteringen överläts istället på TV-nytt, som sände 10 minuter klockan 19.00. Programmet kritiserades för sitt nya grepp att inte bara redovisa nyheter utan också kommentera dem. I debatten användes ofta orden "vänstervridet" och "röda kanalen" om programmet. I samband med en omorganisation fick Rapport ett bredare uppdrag och tog över den populära nyhetstiden 19.30. Efter att i början haft låga tittarsiffror ökade programmet i popularitet och passerade snart auktioner/aktuellt/">Aktuellt, och har sedan dess varit Sveriges största nyhetsprogram. Programmets framgång berodde i början till stor del på modernare bildbehandling, personligare tilltal och en mer respektlös hållning till makthavarna. När TV-nytt hade lagts ner, sändes i många år en sen nyhetssammanfattning från Rapportredaktionen som kallades Rapport 2. Rapport korades till Sveriges bästa nyhetsprogram 2006 vid TV-galan Kristallen. Den 15 januari 2001 flyttades Rapport över från SVT2 till SVT1 samtidigt flyttades auktioner/aktuellt/">Aktuellt från SVT1 till SVT2 och något år senare började man även sända i den då nystartade kanalen SVT24. Den 8 september 2001 flyttade Rapport och alla de Stockholmsbaserade nyhetsprogrammen in i en ny gemensam studio. Sedan den 19 november 2007 sänder Rapport också på lördagarna klockan 21.00 i SVT2, därefter sänder man i tre kanaler (om man inte räknar med webb-tvkanalerna SVT Play och Play Rapport). I mars 2012 flyttade Rapport och auktioner/aktuellt/">Aktuellt från den särskilda nyhetsstudion till Studio 5. I april 2008 startade Play Rapport, en nyhetskanal på webben. Från början var det tänkt med en huvudprogramledare, Claes Elfsberg, men flertalet andra SVT-profiler läser också upp inslagen. Kanalen kunde antingen ses "passivt", med inslagen i den ordning redaktionen valt, eller "aktivt", genom att man klickar på det inslag som intresserar mest. Play Rapport innehöll nyheter från hela SVT, med mycket regionalt material. Senare har kanalen integrerats i SVT:s nyhetswebb. En Rapport-sändning klockan 18.55 i SVT2 förekommer sedan 2009. Rapport sänder även i SVT24 en gång i halvtimmen under hela natten, från början var dessa sändningar direktsända, men sedan 2009 visas små korta förinspelade klipp i följd efter varandra. Även väderprognosen som visas under nattsändningarna brukar vara förinspelad. Den 5 mars 2012 flyttade Rapport och auktioner/aktuellt/">Aktuellt till studiogången i TV-huset i Stockholm efter drygt tio år i den gamla studion. Den nya studion är HD-kapabel, vilket innebär att studioinslagen för första gången sänds i HDTV. De bandade inslagen har dock fortfarande standardupplösning. Denna studioflytt påverkar inledningsvis inte morgonsändningarna, som sänds från den gamla studion ett tag till. Den 29 februari 2016 bytte de korta nyhetssändningarna namn till SVT Nyheter. Därefter sändes Rapport enbart klockan 18.00 och 19.30. Namnbytet var en del i en strategi för att göra "SVT Nyheter" till huvudvarumärke för hela SVT:s nyhetsutbud. Företaget ångrade denna strategi året därpå och valde att göra "SVT Nyheter" till varumärke enbart för det digitala nyhetsutbudet. I samband med starten av Morgonstudion den 28 augusti 2017 återinfördes därför titeln Rapport för kortare nyhetssändningar. De reguljära nyhetssändningarna på natten lades ner julafton 2017. Rapport har bytt utförande flera gånger. Under hela 90-talet användes samma grafik, scenografi, vinjetter och musik men lördagen den 8 september 2001 byttes detta ut. Alla dagar: 18.00 och 19.30 i SVT1. Oloph Hansson (1968–1975).
Henrik Ekengren Oscarsson
Gustav Henrik Ekengren Oscarsson, ogift Oscarsson, född 21 juli 1972, är en svensk professor i statsvetenskap och valforskare vid Göteborgs universitet samt samhällsdebattör. Oscarsson disputerade 1998 med avhandlingen Den svenska partirymden. Väljarnas uppfattningar av konfliktstrukturen i partisystemet 1956–1996. Han har samförfattat eller redigerat 29 böcker (se nedan). Under perioden oktober 2010 till september 2017 hade han ett tidsbegränsat uppdrag som föreståndare för SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Sedan 2011 är han professor i statsvetenskap med särskild inriktning mot valforskning. Som landets enda valforskningsprofessor leder han det svenska Valforskningsprogrammet, som sedan 1950-talet genomför stora besöksintervju-undersökningar av svenska väljare i samband med varje riksdagsval, folkomröstning och Europaparlamentsval. Undersökningarna är en del av demokrati-statistiken och genomförs i samarbete med Statistiska centralbyrån. Undersökningsresultaten publiceras i form av rapporter, uppsatser, artiklar, bokkapitel, avhandlingar och böcker. I maj 2009 offentliggjorde Oscarsson sin egen Poll of polls, som väger samman flera opinionsundersökningar för att på så sätt få ett stabilare mätresultat. Från februari 2010 valde han att kalla mätmetoden för Mätningarnas mätning (MäMä). Oscarsson myntade 2013 ordet "åsiktskorridor", som en reaktion på vad svenskarna egentligen tycker och vad som diskuteras i offentligheten. Henrik Ekengren Oscarsson är ledamot i Medieakademin. Oscarsson, Henrik, Annika Bergström, Torbjörn Bergman och Johan Hellström (2021) Polarisering i Sverige. Demokratirådets rapport 2021. Stockholm: SNS Förlag. Oscarsson, Henrik och Sören Holmberg [Eds] (2020) Research Handbook on Political Partisanship. London: Edward Elgar. Holmberg, Sören, Per Näsman, Henrik Oscarsson och Kajsa Gudmundson (2020) Lyssna på väljarna. Sveriges televisions vallokalsundersökningar Valu. Göteborg/Stockholm: Statsvetenskapliga institutionen/SVT. Esaiasson, Peter, Mikael Gilljam, Henrik Oscarsson, Ann Towns och Lena Wängnerud 2017. Metodpraktikan. Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5:e upplagan. Stockholm: Norstedts Juridik. Andersson, Ulrika, Jonas Ohlsson, Henrik Oscarsson och Maria Oskarsson. Red. 2017. Larmar och gör sig till. SOM-rapport 70. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Ohlsson, Jonas, Maria Solevid och Henrik Oscarsson. Red. 2016. Ekvilibrium. SOM-rapport 67. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Oscarsson, Henrik och Sören Holmberg (2016). Svenska väljare. Stockholm: Wolters Kluwer. Bergström, Annika, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson och Maria Oskarson. Red. 2015. Fragment. SOM-rapport 63. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Bergström, Annika och Henrik Oscarsson. Red. 2014. "Mittfåra och marginal". SOM-rapport 61. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Dahlberg, Stefan, Henrik Oscarsson och Lena Wängnerud. Eds. 2013. "Stepping Stones. Research on Political Representation, Voting Behavior, and Quality of Government." University of Gothenburg: Department of Political Science. Bengtsson, Åsa, Kasper M Hansen, Olafur Hardarson, Hanne-Marthe Narud och Henrik Oscarsson (2013). "The Nordic Voter: Myths of Exceptionalism." London: ECPR Press. Weibull, Lennart, Henrik Oscarsson och Annika Bergström. Red. 2013. "Vägskäl". SOM-rapport 59. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Oscarsson, Henrik och Sören Holmberg (2013). "Nya svenska väljare". Stockholm: Norstedts Juridik. Weibull, Lennart, Henrik Oscarsson och Annika Bergström. Red. 2012. "I framtidens skugga". SOM-rapport 56. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Berg, Linda och Henrik Oscarsson. Red. 2012. "Omstritt omval". SOM-rapport 55. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Holmberg, Sören, Lennart Weibull och Henrik Oscarsson. Red. 2011. Lycksalighetens ö. SOM-rapport 54. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Oscarsson, Henrik och Sören Holmberg. Red. 2010. Väljarbeteende i Europaval. Göteborgs universitet: Statsvetenskapliga institutionen.
Lista över chefer inom Sveriges Television
Programdirektör för TV. Kanalen var organiserad i fem programproducerande redaktioner med varsin chef. Chef TV2 Teater- och musik. Inom parentes nämns vilka län och delar av län som ingick i distriktet. Utanför TV-distrikt fanns Stockholms län och Uppsala län. 1996 samordnades de tio distrikten i fyra "enheter": SVT Region Nord, SVT Region Mellansverige, SVT Region Väst och SVT Region Syd. År 2008 avskaffades de separata distriktsenheterna och verksamheten underställdes Allmän-TV-divisionen och nyhetsdivisionen i Stockholm. Produktionsenheten Kanal 1 bildades 1987 genom sammanslagning av TV1 och TV2 (undantaget Rapportredaktion som fördes över till nya TV2). Produktionen var organiserad i tre enheter: Allmänna avdelningen, Kanal 1 Drama och Kanal 1 Aktualiteter. Dessa var i sin tur uppdelade på redaktioner. Redaktionschef Kanal 1 Nöje/SVT Nöje Stockholm. Redaktionschef Kanal 1 Barn och Ungdom/SVT Barn och Ungdom Stockholm. Redaktionschef Kanal 1 Kultur och Musik/SVT Kultur och Musik Stockholm. Redaktionschef Kanal 1 Dokumentär/SVT Dokumentär Stockholm. Programchef Kanal 1 Drama/SVT Drama Stockholm. Programchef Kanal 1 Aktualiteter. I samband med avskaffandet av de separata organisationerna för Kanal 1 och TV2 samordnades verksamheten i Stockholm i tre enheter: SVT Region Stockholm (bestående av Kanal 1:s allmänna avdelning), SVT Drama Stockholm (tidigare Kanal 1 Drama) och SVT Nyheter och Sport (nyhetsredaktionerna i Stockholm). Den redaktionsstruktur som gällde för Kanal 1:s produktion fanns väsentligen kvar fram till år 2000. Chef SVT Region Stockholm. Chef SVT Nyheter och Sport/SVT Nyheter och Fakta/SVT Nyheter och Samhälle. År 2000 slogs SVT Region Stockholm och SVT Drama Stockholm ihop och bildade SVT Fiktion. Chef SVT Fiktion, från 2007 Allmän-TV Stockholm. Programdirektör (2000–2007). Programdirektör allmän-TV (2007–2015), programdirektör för underhållning, kultur, drama, fritid, fakta, religion och livsåskådning (2016–2019). Programdirektör nyheter och sport (2007–2013), programdirektör nyheter och samhälle (2013–2016), programdirektör för nyheter, sport, samhälle, dokumentär, barn och unga samt minoriteter (2016–2019). Programdirektör för interaktivt utbud och plattformar (2012–2016). Den 1 oktober 2019 införs en ledningsstruktur som innebär att de två programdirektörerna ersätts av en mediedirektör och en programdirektör. Chef för nyhetsdivisionen (2008-). Chef för allmän-TV-divisionen, från 2015 allmän-tv/SVTi, från 2019 programdivisionen. Chef för SVTi (fram till 2015). Chef för allmän-TV Stockholm. Chef för allmän-TV Malmö, Göteborg och Umeå (samlad tjänst från 2016). 1956–1969 var televisionen en division inom Sveriges Radio. Dessutom förekom TV-produktion i varierande grad i SR:s distrikt. 1969–1978 hade televisionen två programenheter (TV1 och TV2) baserade i Stockholm. Dessutom fanns en redaktionell enhet som var gemensam för hela Sveriges Radio och ökande produktion i de olika distrikten. 1979–1987 hade SVT två programenheter (TV1 och TV2) baserade i Stockholm med varsin nyhetsredaktion (auktioner/aktuellt/">Aktuellt respektive Rapport), en ledning för Sveriges Television, vissa gemensamma funktioner och ökande produktion i tio distrikt. 1987–1995 hade SVT en programenhet (Kanal 1) baserad i Stockholm med egen nyhetsredaktion (auktioner/aktuellt/">Aktuellt), Sverigekanalen TV2 med tio distrikt samt nyhetsredaktion (Rapport) och koordinerande kanalledning i Stockholm, en ledning för Sveriges Television och vissa gemensamma funktioner. 1996–2000 hade SVT produktion i Stockholm med två nyhetsredaktioner (auktioner/aktuellt/">Aktuellt och Rapport) och tio distrikt. År 2000 slogs nyhetsredaktionerna ihop och år 2008 avskaffades distrikten, varefter programproduktionen i stora drag består av en nyhetsdel och en allmän-TV-del. Henrik Hahr (1956–1959). Nils Erik Bæhrendtz (1959–1969). Håkan Unsgaard (1968–1979). Sam Nilsson (1979–1981). Olle Berglund (1982–1987). Birgitta Rembe (1979–1981). Göran Elwin (1981–1983). Tone Bengtsson (1983–1987).
Arbetssökande
Arbetssökande kallas en person som frivilligt eller ofrivilligt är helt eller delvis arbetslös och som söker ett arbete. Begreppet finns definierat i 9 § lagen om arbetslöshetsförsäkring, ALF. Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som. En annan beteckning på arbetssökande som uppstod efter AMS hårt kritiserade rapport "Förmedlingsarbete med ökat sökandeansvar". Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) skriver bland annat följande i rapporten - "Nivån på den klassiska arbetslösheten bestäms av lönebildningen. Sökaktiviteten i denna grupp garanterar att utbudet av arbetskraft blir så stort som möjligt och att inflationsdrivande löneökningar därigenom kan motverkas. Genom att många jobbklara, i arbetsgivarens perspektiv, söker de lediga platserna som finns kan lönerna hållas inom ramen för de avtal som finns på arbetsmarknaden. AMV huvuduppgift är sålunda att ge förutsättningar för de aktörer som optimerar efterfrågan givet inflationsrestriktionen att öka efterfrågan utan att inflationen tar fart. Detta är i sin tur förutsättningen för ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet". Vanligtvis påbörjar man sitt arbetssökande genom att skicka en arbetsansökan, att söka upp en möjlig arbetsgivare, genom kontakter och rekommendationer eller en kombination av dessa. Numera är det vanligt att större företag rekryterar via internet och företagets webbplats, där man som arbetssökande kan registrera sig i företagets databas för arbetssökande. Innehållet i rapporten har av bland annat Aftonbladet tolkats som att det är arbetslösas uppgift att agera "Inflationsdämpare" genom att söka så många jobb som möjligt. Direktiven i AMS rapport har fått till följd att ett stort antal av Sveriges arbetslösa av sin handläggare på arbetsförmedlingen har tvingats (under hot om avstängning från A-kassan) att söka jobb de inte ens är kvalificerade för. Syftet (enligt AMS rapport) är att skapa bilden av en hård konkurrens om jobben och genom detta motverka "Inflationsdrivande löneökningar". Följden AMS "Förmedlingsarbete med ökat sökandeansvar" har blivit att ett stort antal av Sveriges arbetslösa idag mår mycket dåligt och lider av flera stressrelaterade sjukdomar som fibromyalgi, depressioner, sömnsvårigheter och liknande. Självmordstankar och självskadebeteende är även vanligt bland arbetslösa på grund av ångesten att bli avstängd från A-kassan. Efter kritiken mot rapporten gick Arbetsmarknadsstyrelsen ut med nya direktiv till landets arbetsförmedlingar. Vad som står i dessa direktiv är än så länge okänt. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan. är anmälda som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen i den ordning som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. medverkar till att en individuell handlingsplan upprättas i samråd med den offentliga arbetsförmedlingen, och. aktivt söker ett lämpligt arbete men inte kan få ett sådant arbete.
Vit makt
Enligt en rapport från stiftelsen Expo den 1 december 2009 över den svenska vit makt-miljön var 39 vit makt-organisationer aktiva under år 2008. 25 av organisationerna var bildade 2007 eller senare och merparten av de nybildade tillhörde oberoende eller fria nätverk. I stort sett alla aktiviteter kan knytas till fyra organisationer. Justitiedepartementets rapport Våldsbejakande politisk extremism från 2014 nämner att efter 2009 har det skett förändringar i organisationerna i vit makt-miljön. Fria Nationalister, Nordiska förbundet, Nordiska nationalsocialister, Nordiska Rikspartiet, Kampgrupperna och Info 14 har upphört. De viktigaste aktörerna är Svenska motståndsrörelsen, Nordiska motståndsrörelsen, Nationell ungdom, Svenskarnas parti och Förbundet nationell ungdom. Nordisk Ungdom nämns också. Delar av vit makt-rörelsen bevakas av säkerhetspolisen, till dem hör: Svenskarnas parti, Svenska motståndsrörelsen, tidningen Info-14 och nätverket Fria nationalister. Under mitten av nittio-talet var vit makt-musikkonserter en vanlig aktivitet inom vit makt-miljön., men numera är den vanligaste aktiviteten att sprida propaganda. Andra vanliga aktiviteter är föredrag, demonstrationer, konserter och fester. De flesta av aktiviteterna under 2008 skedde i Stockholm, Västmanland, Västra Götaland, Värmland och Östergötland. Under 2009 präglades vit makt-miljön av splittringar, vilket ledde till att en av de tidigare större aktiviteterna, Folkets Marsch, ställdes in. I Brottsförebyggande rådets rapport Våldsam politisk extremism, Rapport nr 2009:15. redovisas att under tiden mars 1999 till februari 2009 har personer i vit makt-miljön varit skäligen misstänkta för 1 225 politiskt motiverade brott. Fördelningen i olika brottskategorier för de politiskt motiverade brotten såg ut som följer. Måltavlorna utgjordes av allt från skolor till meningsmotståndare och individer med utländsk härkomst. Fyra av morden/dråpen riktades mot meningsmotståndare, två mot okända och åtta mot andra personer. De vanligaste måltavlorna för misshandel var meningsmotståndare, personer med utländsk härkomst och HBT-personer. Vanligaste måltavlan för olaga intrång var skolor och vanligaste måltavlorna för olaga hot, tvång och ofredande var personer med utländsk härkomst. Enligt Brås rapport är personerna inom vit makt-miljön tydligt överrepresenterade i förhållande till den autonoma miljönär det gäller misstankar om icke-politiskt motiverade brott. Personer inom vit makt-miljön var misstänkta i sammanlagt 5 332 sådana fall medan motsvarande siffra för personerna inom den autonoma miljön uppgick till 1 565 misstankar. Fördelningen i olika brottskategorier såg ut som följer. 28 = BH (Blood och Honour - vårt blod är vår ära). 14 som står för David Lanes 14 ord "Vi måste säkra existensen för vårt folk och en framtid för våra vita barn". Nationalsocialistisk front lades ner 2008 och ersattes av Folkfronten som numera heter Svenskarnas parti. Info 14 med nätverket Fria nationalister. Svenska motståndsrörelsen. Nordiska förbundet med nätverket Motstånd. Våldsbrott 227 fall (varav mord och dråp 14 fall och misshandel 211 fall). Brott mot frihet och frid, 100 fall (varav olaga hot och tvång 29 fall och olaga intrång och hemfridsbrott 27 fall och ofredande 14 fall). Ärekränkningsbrott 20 fall. Skadegörelsebrott 107 fall. Allmänfarliga brott 16 fall (varav mordbrand 14 fall). Hets mot folkgrupp 411 fall. Brott mot allmän ordning 209 fall (varav våldsamt upplopp 206 fall). Brott mot allmän verksamhet 41 fall (varav våld mot tjänsteman 6 fall och våldsamt motstånd 10 fall). Våldsbrott ca. 1250 fall. Brott mot frihet och frid, ca 600 fall. Ärekränkningsbrott ca 15 fall. Tillgreppsbrott ca 820 fall. Bedrägeribrott ca 190 fall. Förskingringsbrott ca 25 fall. Skadegörelsebrott ca 280 fall. Allmänfarliga brott ca 25 fall. Förfalskningsbrott ca 10 fall. Brott mot allmän ordning ca 15 fall. Brott mot allmän verksamhet ca 280 fall. Narkotika och dopingbrott ca 280 fall.
