Edvin Medvind
Edvin Medvind var den första skiva som bob hund gjorde, men vinylsingeln kom inte förrän efter bob hund (album 1993). De började med att spela in några få låtar, 1992, på en kassettspelare. Singeln gavs ut 1994. Det finns bara 480 kopior av vinylsingeln, men det finns nummer upp till 600. Singeln blev slutsåld 1996, men den kan köpas på skivmässor och auktionssajter. The Nomads har gjort en cover på låten Edvin Medvind.
Vintage
Vintage härstammar från latinet, där det betyder vinskörd (vin-tid) och ursprungligen syftat på vin gjort på druvor från samma år. Betydelsen har senare utökats till "äldre fin kvalitet eller årgång" eller "äldre", ursprungligen enbart om vin, men på senare tid även om andra typer av varor, såsom klädesplagg, bilar (särskilt från åren mellan världskrigen, till skillnad från äldre som kallas veteranbilar), musik och musikinstrument, böcker, filmer och så vidare. I Frankrike syftar vintage (uttalas vintεdʒ, vε̃tεdʒ eller vε̃ta:ʒ) på vin (ursprungligen portvin) som är gjort enbart eller huvudsakligen av druvor från ett visst år (på svenska årgångsvin). Termen används även, något oegentligt, för finare vin som är lagrat och oftast gjort på de bästa druvorna. I England har uttalet anglifierats till vintidʒ. I modesammanhang syftar vintage på kläder från en annan era, exempelvis sent 1800-tal eller 1960-tal. Ibland hävdas att kläder bör vara minst 25 år gamla för att kallas vintage, men åsikterna om detta går isär. I USA förekommer det att kläder från "grunge-eran" säljs som 1990-talsvintage. På auktionssajter som till exempel E-bay och Tradera används termen vintage ibland felaktigt som synonym till retro vid klädförsäljning. Detta är dock missvisande, eftersom begreppet retro innebär att plagget är nyproducerat i en tidigare tidstypisk stil (exempelvis 1960-talsinspirerade klänningar eller förkläden i 1950-talsstil). Till exempel kan ett nyproducerat plagg som säljs i en klädesbutik inte vara vintage, men kan däremot vara i retrostil. Inom möbelbranschen används termen vintage ofta för grövre trä-liknande stuk på skivor och material.
Fångarnas dilemma
Fångarnas dilemma är inom spelteori ett känt exempel på ett spel för två personer, där det tillhör kategorin icke-nollsummespel. Den matematiska versionen av spelet skapades ursprungligen av Merrill Flood och Melvin Dresher när de arbetade vid den amerikanska tankesmedjan RAND Corporation på 1950-talet. Det var dock matematikern Albert W. Tucker som gav spelet dess namn och som hittade på exemplet med fångarna när han ville formulera en mer populär och lättförståelig version av Floods och Dreshers resultat. Två fångar, A och B, som tillsammans begått ett brott ställs var och en inför ett val: att vittna mot sin medbrottsling, eller att tiga. Om A vittnar mot B och om B håller tyst, blir A frikänd och B får ett 10-årigt fängelsestraff. Omvänt gäller samma sak om B vittnar mot A. Om varken A eller B vittnar får de båda ett fängelsestraff på 6 månader. Om de vittnar båda två får de 2 års fängelse var. Båda fångarna måste göra ett val, men de vet inte vad den andre kommer att välja. Vad kommer att hända. De olika utfallen i fångarnas dilemma ser ut som följer. Ett antagande är att både A och B bara bryr sig om att minimera sin egen tid i fängelse. Det finns alltså inget motiv för vare sig A eller B att hjälpa sin kumpan som bygger på lojalitet eller bestraffning utanför fängelset av andra gängmedlemmar eller liknande. Vidare antas att fångarna inte har något sätt att kommunicera, och att de inte på förhand känner till den andres val. Fångarna antas också ha fullständig kunskap om spelets förutsättningar. Problemet ligger i att oavsett hur den andre fången agerar, är det rationellt att vittna. Alltså vittnar båda fångarna, och båda får ett fängelsestraff på 2 år, vilket är ett sämre utfall än om de hade samarbetat och hållit tyst. Också om man ser till den sammanlagda strafftiden är båda fångarnas bästa val att samarbeta, eftersom detta skulle minimera den totala tiden i fängelse. Alla andra resultat skulle försämra det sammanlagda resultatet. Vid upprepat spel förändras spelets dynamik markant. Det går då att tala om "metastrategier", där spelarna väljer allmänna principer för att välja strategier, till exempel att alltid samarbeta, eller att samarbeta varannan gång. Den amerikanske statsvetaren Robert Axelrod anordnade i början av 1980-talet en datorspelsturnering som bygger på fångarnas dilemma, där deltagarna fick skicka in bidrag i form av metastrategier. Det visade sig att den metastrategi, som klarade sig bäst, var "öga för öga", som innebär att spelaren börjar med att samarbeta, och sedan upprepar det drag som motspelaren gjorde i föregående spelomgång. På så sätt kommer spelare som inte samarbetar att själva bli bestraffade, men kan bli förlåtna om de återgår till att samarbeta. Senare empirisk forskning har i huvudsak bekräftat och utvecklat Axelrods resultat. Bland annat har man funnit, att rykte spelar en viktig roll då spelarna spelar spelet upprepade gånger, men hela tiden möter nya motspelare: om motspelarna får kunskap om spelarens tidigare strategi kan de bättre upptäcka om spelaren försöker lura dem. Ett exempel från verkliga livet kan vara auktionssajter på Internet. Om en person vill sälja en vara till en annan person för pengar, hamnar de i ett fångarnas dilemma och inget köp blir av om de handlar rationellt: det ligger i säljarens intresse att inte skicka varan, och det ligger i köparens intresse att inte skicka några pengar, i synnerhet om ingen av dem med säkerhet kan identifieras då deras identitet döljs av användarnamn. Men eftersom tidigare bytespartners kan lägga upp rapporter på nätet om hur personerna har agerat vid tidigare transaktioner får båda parterna kunskap om hur motparten har agerat tidigare, och de blir måna om att framstå i en positiv dager och samarbeta, om de har tänkt sig att handla med andra i framtiden. Deras rykte föregår dem, och för att bevara sitt rykte kommer de att samarbeta.
Linneskåp
Linneskåp är det förvaringsutrymme där hushållets hemtextilier förvarades. Linnevarorna (servetter, bordsdukar, lakan, handdukar) hade ett stort ekonomiskt värde och nyckeln till linneskåpet innebar ett stort ansvar att handha. Linnevarorna försågs med en broderad märkning av innehavarens initialer, ofta kompletterat med något mer diskreta siffror för antalet varor av samma slag, till exempel 14/24 i betydelsen av att det är den fjortonde servetten av 24 likadana. Denna märkning gjordes i syfte att kunna räkna linnevarorna och försäkra sig om att rätt antal återlämnades efter tvätt. I linneskåpet sorterades textilierna minutiöst noggrant, och krusade örngottsband ansågs vara en särskild prydnad som omsorgsfullt placerades för att hänga ut på framsidan av högen av örngott. Linneskåpet som möbel och omsorgen om dess innehåll har inte samma karaktär idag, men som regel sorterar hushållet den rena tvätten på ett sådant sätt att textilerna som hör till hemtextilier förvaras för sig, skild från kläder. Allt eftersom kvaliteten på hemtextilierna förändras och dess hållbarhet kraftigt minskat, blir inte heller omsorgen densamma. I lägenhetsannonser idag förekommer presentationer som till exempel: "Tvättstuga innehållande tvättbänk med plats för tvättmaskin, torkskåp, linneskåp och städskåp". Men då avses knappast det slags fristående linneskåp som annonseras på auktionssajter byggda i massiv ek, björk eller furu, utan mer garderobsliknande möbler vars hylldispositioner och konstruktioner underlättar hantering av hemtextilier, företrädesvis utdragbara hyllkorgar med galler för överblick och ventilation.
