Hög standard
Hög standard är ett musikalbum av Peps Blodsband, släppt 1975 på skivbolaget Sonet Records. Albumet innehåller reggae med svenska texter, mestadels komponerad av Peps Persson själv. Bandet var därmed en av de första som introducerade reggae i Sverige. Albumomslaget var en pastisch på ABBA, Abbas album från samma år, där Abba sitter i en lyxlimousin och läppjar på champagne, häller Peps Blodsband upp kaffet från termosen i sin veteranbil. Titelspåret "Hög standard" är en av de mest kända låtarna från albumet. Låten är kritisk mot materialism och konsumtionssamhället. Den har sjungits in som cover av Magnus Uggla. Spåret "Styr den opp" är en svensk översättning av Bob Marleys "Stir It Up". Albumet är en av titlarna i boken Tusen svenska klassiker (2009). Skivan rankades av Sonic Magazine i juni 2013 som det 14:e bästa svenska albumet någonsin. Låtar utan uppgiven upphovsman skrivna av Peps Persson. "Hög standard" – 5:16. "Persson ifrån stan" – 3:18. "Upp eller ner" – 2:23. "Styr den opp" ("Stir It Up" – Bob Marley, Peps Persson) – 6:42. "Djupt i mitt hjärta" – 2:28. "Den grundlurade generationen" – 4:53. "En och tjugofem" (Rolf Alm) – 3:50. "Snackelåt" (Carlton Barrett, Lecon Cogill, Peps Persson) – 5:19. "Kommunikationskollaps" – 3:58. Rolf Alm – basgitarr, dragspel, bakgrundssång, percussion. Roland Keijser – tenorsaxofon, klarinett, slagverk. Peps Persson – sång, gitarr, munspel, slagverk, bakgrundssång. Bosse Skoglund – trummor, sandpapper, slagverk. Brynn Settels – orgel, piano, clavinet, synthesizer, marimba, bakgrundssång. Torsten Eckerman – trumpet, slagverk. Göran Weihs – slagverk, bakgrundssång. Sam Charters – musikproducent. Lasse Gustafsson – ljudtekniker. Nisse Carlin – tekniker. Jan Hesseldal – omslagskonst. Peter Wiking – omslagsdesign. Bengt H Malmquist – foto.
Mobilia (museum)
Mobilia är ett vägtrafikmuseum beläget i Kangasala i Birkaland. Det bildades år 1992 genom en samgång av Vehoniemi bilmuseum, Finlands militär- och specialfordonsmuseum och Finlands vägmuseum med gemensamma utrymmen i Kisaranta. År 1994 flyttades Vehoniemis samlingar till samma ställe men samlingen av veteranbilar blev kvar på Vehoniemiåsen. År 1997 fick museet status som nationellt specialmuseum. År 1999 ombildades den äldre Vehoniemi-stiftelsen till Mobilia-stiftelsen som är ett omfattande samarbete av olika intressenter och upprätthåller museiverksamheten. Museets viktigaste nätverk är Trafiikki-yhdistys ry som omfattar 10 museer i Finland med inriktning på trafik. Museet har bland annat avdelningarna Rallymuseet, Veteranbilar och Barackbyn. Museet är öppet året runt. Där finns ett kafé och en restaurang, museibutik, lekplats och en badstrand.
Riddarhyttan
Här finns Folkets hus med biograf, en skidbacke med lift. Här ligger också campingplatsen Liens Camping. Bruket var motståndare till kooperationens etablering på orten, så konsumentföreningen öppnade sin affär på tomten hos en husägare i Aronsberg, cirka 5 km utanför byn. Husägaren upplät sin mark i ren protest mot brukets fasoner att bestämma över stort och smått. Konsumbutiken, sedermera flyttad till ett läge i Riddarhyttans centrum, övergick i annan regi år 2004. Orten är bekant för många genom de Torsdaxdanser som ideella krafter arrangerat i många år under sommaren i Folkets park. Varje år arrangeras Riddarhyttemarken med bland annat utställning av veteranbilar och MC. år 1985 startades teaterkooperativet Rödgruveensemblen i och med att några ungdomar kom till byn. Detta kom att utvecklas till Riddarhyttans Arbetarteater (RAT). En stor andel av invånarna i Riddarhyttan är medlemmar i RAT. RAT omfattar både teater, musik, konstutställningar, festivaler och kaféverksamhet med mera. Bland annat har de tidigare arrangerat festivalen Riddarrock i många år, och även drivit den lokala ungdomsgården under en längre tid. 1995 kom RAT:s största produktion, krönikespelet Bergslag, ett spel om den svenska stormaktstiden i ett bergslagsperspektiv. Det blev en fyra timmar lång föreställning och över 100 personer deltog. Några av dem som tidigt deltog i RAT:s verksamhet skapade senare en turnerande teatergrupp – Teatermaskinen. De producerar och sätter upp egna pjäser, ibland på beställning från olika organisationer eller offentlig sektor. Teatermaskinen är även huvudarrangör till Motståndsfestivalen. Det finns många sevärdheter i Riddarhyttan, både från istiden och gruv- och bruksnäringen. Flera av dem ingår i Ekomuseum Bergslagen. Röda Jorden är en bergsbruksområde med rester av mycket gamla blästugnar, den äldsta från omkring 700 f.Kr. Här finns även en rekonstruktion av en blästugn och en gång om året är det Röda Jordens dag då det visas hur järnframställning av rödjord gick till. I Riddarhyttan fanns en reveterad nyklassicistisk herrgårdsbyggnad från 1853 med tillhörande flyglar, vilken dock revs 1978. Vid Lienshyttan finns lämningar efter den träkolshytta som var i drift fram till 1959. Den 26 meter höga masugnen är bevarad och restaurerad, däremot har den omgivande rådstugan rivits liksom sintringsverket och de stora kolhusen. I närheten av hyttan ligger en av Bergslagens få bevarade slagghögar. Till området hör även masmästarbostaden och ett antal vitpanelade arbetarbostäder vid Östra Skolvägen, uppförda 1943–44. En välbevarad frikyrkobyggnad med faluröd locklist- och fjällpanel uppfördes cirka 1900. Lämningarna efter det sista Kopparverket som var i drift 1819–1873 finns kvar i form av flera grunder samt en kopparbod i natursten uppförd 1819. Från samma tid stammar också en förvaltarbostad i timmer med panel. I Hedhammar finns resterna av en hammarsmedja som var igång från 1500-talet till 1800-talet. Bastnäsfältet är en av världens mineralrikaste platser där det sedan 1600-talet brutits olika mineraler. Grundämnena cerium och lantan upptäcktes i prover från Bastnäs. Vid Bäckegruvan bedrevs gruvdrift fram till 1979. Idag finns där kvar bland annat gruvlave och anrikningsverk från den gruvanläggning som byggdes i början av 1960-talet. Numera har andra företag flyttat in i lokalerna. I Källfallet finns rester från gruvdriften som var igång fram till 1967. Geologislingan är en iordningställd längre vandringsled med informationsskyltar. Den ligger delvis belägen på banvallen efter Köping-Uttersberg-Riddarhyttans Järnväg. Här går det att följa inlandsisens påverkan på landskapet, från Riddarhyttan till Malingsbo. Längs slingan finns vattenfyllda dödisgropar och branta sandåsar. Tattartjärn, Ljustjärn och Norstjärn är tre dödisgropar där det nuförtiden bedrivs ädelfiske. Ädelfiske bedrivs också i Hyttdammen, och det finns även ett flertal abborr- och gäddsjöar.
Teknikland
Teknikland ligger vid Optand flygfält söder om Östersund och beskriver sig som "en retroteknisk värld med veteranbilar, flygplan och militärhistoria". Teknikland är ett teknik- militär- och flyghistoriskt museum med fokus på barnfamiljer och aktiviteter. På Teknikland finns en uppfinnarverkstad för barn (KomTek), många lekmiljöer, restaurang, rutschkana, fallskärmsgunga, sandlåda och ett militärhistoriskt museum. Här väcks minnen till liv hos den som upplevt vår 1900-talshistoria. För de mindre finns lekmiljöer i alla utställningar. Teknikland drivs mestadels ideellt av medlemmar i ägarföreningarna med stöd av Stiftelsen Jamtli. På norra sidan vägen mot Ope flygplats finns Jämtlands Flyg- och Lottamuseum, som redan 1994 etablerades på platsen. Museet drivs av Svensk Flyghistorisk Förenings sektion Jämtland/Härjedalen och är fristående från Teknikland. På Flyg och Lottamuseet finns en av Sveriges största samlingar av civila och militära flygplan. Teknikland har också tillgång till militära samlingar från Östersunds garnison där det tidigare funnits tre museer.
Bilaccis
Bilaccis är en accis, det vill säga en punktskatt, på försäljning av personbilar och ibland andra motorfordon. Bilaccis har varit särskilt vanligt i länder utan egen bilindustri. Bilaccis infördes 1955 i Sverige, då i form av en 10-procentig omsättningsskatt med den formella beteckningen omsättningsskatt på motorfordon. Syftet uppgavs vara att hämma den snabba tillväxten av bilismen. 1 april 1978 reformerades bilaccisen till att tas ut med krontalsbelopp baserade på fordonets tjänstevikt och döptes om till försäljningsskatt på motorfordon. Skattskyldigheten inträffade när fordonet registrerades i fordonsregistret. 1991 ändrades bilaccisen för att tas ut efter en miljöklassning av fordonet. Då utformningen av bilaccisen i denna form inte var i enlighet med EU-regler, togs miljödifferentieringen i bilaccisen i huvudsak bort efter Sveriges EU-inträde 1 januari 1995. 1998 slopades bilaccisen helt för fordon som var mer än 30 år gamla, tidigare hade importerade veteranbilar i likhet med andra importerade begagnade bilar belagts med samma bilaccis som nytillverkade bilar. Enligt en dom i Regeringsrätten år 2000 blev Skattemyndigheten skyldig att återbetala 50 miljoner till personer som importerat begagnade bilar från andra länder inom EU, och som fått betala för hög bilaccis. Bilaccisen i Sverige avskaffades stegvis 1996-2000. För personbilar avskaffades den 1996, i syfte att stimulera en förnyelse av bilparken. 1 oktober 1998 togs den bort på tunga fordon, i samband med att en skärpning av avgaskraven. 1 januari 2001 avskaffades den formellt även på bussar, lastbilar och motorcyklar, men skatt tog ut efter 19 september 2000. I Danmark kallas bilaccisen registreringsafgift och är den högsta i Europa. Den tas ut som 105 procents påslag upp till 79 000 danska kronor (2010 års nivå) och med 180 procent därutöver. Den danska registreringsavgiften infördes vid årsskiftet 1924/1925 som en del av ökat skatteuttag på importerade lyxvaror, och var då 15% på de första 2 000 kronorna för att stiga till 40% över 3 650 kronor. Konstruktionen med två nivåer, varav den högsta 180%, har gällt sedan 1977. Bilaccisen i Singapore är högst i världen.
Brum (TV-program)
Brum är ett barnprogram i TV om en veteranbil vid namn Brum som gillar att hjälpa folk, och som produceras av det amerikanska-brittiska företaget Ragdoll Productions, HiT Entertainment, BBC Television och Discovery Kids mellan 1991 och 2002. Titelkaraktären är en drygt meterlång leksaksbil som bor på ett museum. Varje dag, då museets ägare inte ser det, smiter Brum iväg till staden Storköping ("The Big Town" i original) där han fångar bovar och hjälper folk i knipa. Avsnitten slutar med att Brum kör hem till museet igen och backar in på sin plats. Vare sig bilen Brum eller någon av karaktärerna i serien talar, enbart berättarröst finns, vilket gör det lätt att "dubba" programmet till andra språkutgåvor, som till exempel svenska. Serien har dubbats till över 20 olika språk. I Sverige visades Brum i Bolibompa mellan 1997 och 2008. Museet i serien är Cotswold Motoring Museum i Bourton-on-The-Water, Gloucestershire, England. Brum-bilen är permanent utställd där, när den inte används för TV-inspelningar eller olika publika framträdanden. Serien kan ha inspirerat till den svenska serien Lisa Loop som hade precis samma handling som Brum, förutom att titelkaraktären var ett litet flygplan. Under 2005 skapade Walt Charles, en arbetslös tecknare, i USA, Florida en tecknad serie av Brum med tillåtelse från TV-bolaget. Ett bokförlag som endast var känt lokalt vid namn "Bookworld" sålde Walts idé och ett tag senare dök tidningen upp i en serieshop i området. Dock blev tidningen aldrig någon succé, och tidningen publicerades bara i 50 exemplar och 2 utgåvor.
Gärdesloppet
Gärdesloppet var en hastighetstävling för bilar, som kördes på 1920-talet, arrangör var KAK, Kungliga Automobil Klubben. Banan var en 2,6 kilometer lång slinga på Gärdet i Stockholm. Officiellt namn var Kappkörning å Ladugårdsgärde, vilket i folkmun och press blev till "Gärdesloppet". Nutidens Gärdesloppet går tillbaka till mitten av 1990-talet och körs med veteranbilar på Södra Djurgården. Vid första tävlingen den 12 februari 1922 var även Gustaf V och andra kungligheter närvarande. Då deltog 29 bilar i sju olika klasser bland annat en Minerva som kördes av den på sin tid kände bildirektören Hans Osterman (Ostermans marmorhallar). För att locka åskådare hade tävlingsbilarna körts i kortege genom Stockholm. Dagens Gärdesloppet är ett veteranbilsrally som årligen äger rum sedan 1994, återuppväckt av Staffan Kjellberg som utvecklade det till ett av Sveriges största, årliga, endagsevenemang. Gärdesloppet körs på en 2,5 kilometers slinga runt Södra Djurgården. Deltagare är racer-/sportbilar i tre klasser, 50 år och äldre, som kappkör banan mot en idealtid. Slingan skall köras tre varv. Vid 2000 års Gärdesloppet invigde Prinsessan Lilian officiellt det övergripande namnet "Prins Bertil Memorial", efter maken "motorprinsen" Prins Bertil. I samband med själva veteranbilstävlingen arrangeras en motorhistorisk färd genom Stockholm, uppvisning av veteranfordon på Frisens park vid Biskopsudden, flygshow, Classic Boat Show, Grand Prix i lådbil och annan underhållning. Efter det 25, e Gärdesloppet återgick arrangemanget år 2017, i form av Gärdesloppet med Prins Bertil Memorial till KAK - 95 år efter premiären av Sveriges första rundbanetävling för bilar.
Edward H. Bohlin
Edward H Bohlin, född 1895 i Vintrosa, Närke, död 1980 i Los Angeles, USA, var cowboy, silversmed och sadelmakare ("Saddlemaker to the Stars") i Hollywood. Bohlin försåg filmens stora westernhjältar med sadlar och cowboyutrustning. Till kunderna hörde Tom Mix, Buck Jones, Roy Rogers, Hopalong Cassidy (William Boyd), John Wayne, Gene Autry, liksom Mae West, P K Wrigley, furstar i orienten och amerikanska presidenter. Edward H Bohlin (ursprungliga förnamn var Emil Helge) var näst yngst i en syskonskara på tretton barn från ett soldattorp i Närke. Som barn såg han Buffalo Bills westernshow i Köpenhamn och fick då ett löfte av William Cody om jobb, ifall den unge mannen skulle komma till USA. Som tonåring tog Bohlin hyra på ett fartyg som förde honom till Amerika och efter att ha arbetat sig västerut kom han till en egendom som tillhörde Buffalo Bill. Bohlin arbetade som cowboy, diligenskusk m.m., men öppnade också en liten verkstad och affär för lädervaror i Cody, Wyoming. Han gifte sig 1917, men redan 1918 dog denna hans första fru i spanska sjukan. Så gjorde också Irma Cody, Buffalo Bills dotter och fru Bohlins nära vän. I samband med uppträdande i en ambulerande cowboyvarieté kom han i Los Angeles i kontakt med Tom Mix, som köpte Bohlins egenhändigt tillverkade utrustning och uppmanade honom att flytta sin verksamhet till Hollywood. 1922 etablerade han sig där med sin affär. Han kallade sig nu Edward H Bohlin ("H" för Helge). Många filmuppsättningar behövde lädervaror, inte minst vilda-västern-filmerna. Bland de skådespelarna fann han kundkrets för sina utsökt dekorerade sadlar och övrig cowboyutstyrsel. Han gjorde sig ett namn som en av de främsta inom genren. 1947 gjorde Bohlin sitt enda besök tillbaka i Sverige. Han ställde då ut sin egen praktsadel och andra föremål på varuhuset NK i Stockholm. Hans sadel köptes senare av "den sjungande cowboyen" Gene Autry för att vara utställd i dennes hotellfoajé i Palm Springs, L.A. Numera finns sadeln i Autry National Center i Los Angeles. Förutom en massa andra produkter tillverkade Bohlins firma drygt tolv tusen sadlar, varumärke "Bohlinmade". Många av dessa ompysslas i ägarnas familjer som veteranbilar sköts i andra kretsar, sadlarna tas fram då hästfolket visar upp sig i parader och liknande. Vid ägarbyten är det fråga om stora belopp.
