Napster
Napster var ett P2P-fildelningsprogram skapat 1999 av den då 18-årige Shawn Fanning, John Fanning och Sean Parker. Napster var det första fildelningsprogram som blev spritt och använt av en stor publik, till en början främst studenter som använde universitetens snabba Internetkopplingar för att ladda ner gratis musik i form av mp3-filer. Till följd av stämningsansökningar från flera stora skivbolag stängdes Napster sommaren 2001, för att sedan åter öppnas som betaltjänst. I oktober 2011 tillkännagavs att Rhapsody, som då växt till USA:s största premium-on-demand-musiktjänst, planerade att förvärva Napster. Detta innebar bland annat att Rhapsody förvärvade Napsters abonnenter och att Napsters ägare, Best Buy, fick en minoritetsandel i bolaget. År 2016 fasades namnet Rhapsody ut och ersattes av Napster. Redan i december samma år kom den första stämningsansökan, då flera skivbolag ville försvara upphovsrätten till den musik som flödade på nätverket. Uppmärksamheten ledde dock bara till att fildelandet sköt i höjden då fler användare strömmade till. Året därpå stämde Lars Ulrich från musikgruppen Metallica Napster, då de upptäckt att en av deras outgivna låtar spreds via Napster. Deras stämning gick inte igenom, men 300 000 Napster-användare blockerades för att de hade spridit Metallica-låtar. I mars 2001 tvingades Napster av domstol att stoppa och förhindra spridning av upphovsrättsskyddad musik via sitt nätverk. För att infria detta stängdes Napster ner helt och hållet i juli samma år. I september gick Napster med på att betala upphovsrättsägarna 26 miljoner US-dollar i kompensation både för musik som redan överförts via nätverket och som licensavgift för kommande överföringar. För att ha råd med detta övergick Napster till en betaltjänst. En prototyp kallad Napster 3.0 Alpha släpptes våren 2002, men hade svårt att erhålla licenser till de stora musikförlagens bibliotek. I maj 2002 tillkännagav Napster att företaget skulle köpas av den tyska mediajätten Bertelsmann, men uppköpet stoppades av amerikansk domstol. Napsters konkursbo köptes 2002 upp av Roxio, som avsåg att starta en laglig musikdistributionstjänst utifrån Napster. Tjänsten introducerades i oktober 2003, men inte mycket av det ursprungliga Napster återstod, annat än namnet och sökningen. För 9,95 US-dollar i månaden kan abonnenter hyra låtar, och för ytterligare 99 cent per låt ladda ner dem permanent. Under andra halvan av 2004 sålde Roxio av all verksamhet utom Napster, och bytte namn till Napster Inc. En ny version av Napster släpptes i samma veva, Napster 3.0. Under våren 2005 satsade Napster Inc. 30 miljoner US-dollar på reklam, bland annat med halvtidsreklam i Super Bowl. Napster har inte nått upp i Itunes popularitet, och går ännu inte med vinst, men är med 270 000 abonnenter en av de ledande försäljarna av musik för nedladdning. Det ursprungliga Napster var inget äkta p2p-program, eftersom filsökningar gjordes mot en central server som hade kontroll över alla användares listor av utdelade filer. Napster var heller ingen generell fildelningstjänst, utan tillät bara utdelning av ljudfiler, främst mp3-filer. Roxios betaltjänst är över huvud taget inget fildelningsprogram, utan en nedladdningstjänst. Den marknad som Napster dominerade under sin tid som gratisprogram populeras nu främst av fildelningsnätverken Fasttrack (med programmet Kazaa), Overnet med eDonkey 2000 i spetsen och Bittorrent med diverse klienter såsom: BitComet, Azureus och µTorrent.
Skype
Skype är en programvara som togs fram av företaget Skype som var verksamt inom området Internetbaserad kommunikation, främst IP-telefoni och som grundades 2003 av svenske entreprenören Niklas Zennström och danske Janus Friis, vilken tidigare gjort sig känd för fildelningsprogrammet Kazaa. Företaget såldes 2005 till Ebay, som 2009 sålde det vidare till en grupp av investerare. 2011 köptes Skype av Microsoft som införlivade programmet i sin verksamhet för Internetkommunikation. Programmet Skype skrevs ursprungligen av Estlandsbaserade utvecklarna Ahti Heinla, Priit Kasesalu och Jaan Tallinn, vilka även initialt hade utvecklat Kazaa. Skype-gruppen har sitt säte i Luxemburg, med filialkontor i London, Tallinn, Tartu, Stockholm, Prag, och San Jose, Kalifornien. I september 2005 köpte amerikanska Ebay upp Skype för minst 19 miljarder kronor. Köpeskillingen kan beroende på företagets ekonomiska utveckling de kommande åren uppgå till 31 miljarder kronor. Detta gjorde Niklas Zennström till en av Sveriges rikaste män. Efter förvärvet skrev Ebay så småningom ner Skype i sina räkenskaper, från 2,6 till 1,7 miljarder US-dollar och tillkännagav 2010 en allmän nyemission för att kunna avknoppa Skype som ett separat bolag. Dessförinnan, den 1 september 2009, bekräftade Ebay dock att de sålt 65 procent av Skype för 1,9 miljarder dollar till Silver Lake Partners, Ventures, Marc Andreessens investeringsfond Andreessen Horowitz samt till en kanadensisk pensionsfond. 10 maj 2011 köpte Microsoft upp Skype för närmare 8,5 miljarder US-dollar, motsvarande 55 miljarder kronor. Microsofts Skype-division har högkvarter i Luxemburg, men de flesta av programutvecklarna och 44 % av Skype-divisionens sammanlagda mängd anställda var 2011 placerade i Tallinn och Tartu i Estland. Ett av projektets ursprungliga namn var "Sky peer-to-peer", som då förkortades till "Skyper". Några av de hithörande domännamnen runt "Skyper" var dock redan tagna. Genom att man tog bort det avslutande "r"-et blev titeln "Skype" kvar, för vilken det fanns tillgängliga domännamn. Skype är ett program för IP-telefoni, som använder sitt eget hemliga protokoll. Man behöver ha programmet Skype installerat på sin dator eller sin mobiltelefon, alternativt använda en speciell skypetelefon, samt ett användarkonto. Därefter letar man upp personen man tänkt kontakta och låter Skype ringa upp. Man kan även använda webbkamera för att se varandra under samtalet. Samtalet sker över befintlig Internet-koppling och inga uppkopplingsavgifter, minutavgifter eller abonnemangskostnader betalas, utöver de för Internet-anslutningen, när båda parter i samtalet använder Skype. Förutom möjligheten att ringa till en eller flera personer med gruppsamtal fungerar skype-programmet som en vanlig chatklient med chatt, filöverföring etc. Skillnaden mellan Skypenätverket och öppna standarder som SIP och H.323 är att till de öppna standarderna finns det flera klienter att välja på, men till Skype-nätverket finns bara en klient. På så sätt kan Skype uppehålla ett monopol bland skypeanvändarna också på samtal till och från riktiga telefoner. I augusti 2007 framfördes som ett möjligt säkerhetsproblem med Skype att programmets linuxversion läser datorns lösenordsfil och webbläsarprofil, men dessa operationer är mer eller mindre nödvändiga för alla program som på något vis integreras med webbläsaren. Det går även att ringa och SMS:a till det vanliga telefon- och mobilnätet med hjälp av funktionen SkypeOut, men denna trafik är inte gratis. Det går även att skaffa ett eget riktigt telefonnummer med (SkypeIn), så att man kan ringa ett lokalsamtal från en vanlig telefon och ändå nå dig oavsett var du är i världen. Väljer man att använda Skype via sin mobiltelefon betalar man för datatrafiken som samtalet genererar. Det är därför en fördel att befinna sig i en Wi-Fi-zon med fri tillgång till Internet eller att ha ett abonnemang som inkluderar datatrafiken samtalet genererar.
