Bittorrent
Bittorrent (formellt BitTorrent, av "bit" och engelska "torrent" = strid ström, störtflod, skur) är ett filöverföringsprotokoll. Den överföringsmodell som det ursprungliga programmet (BitTorrent) använder har namngivits efter programmet och sedan implementerats av många andra program. Det effektiviserar nedladdningar av stora och populära filer genom att låta alla nedladdare hjälpa varandra i ett slags P2P-nätverk. Effektiviteten kommer av att den del av den totala datamängden en användare laddat ner distribueras vidare till andra användare som inte fått just denna del. BitTorrent använder sig av kryptografiska kontrollsummor (SHA-1) för att säkerställa att datamängden inte blir korrupt. BitTorrent skapades ursprungligen av den amerikanske programmeraren Bram Cohen. Bram Cohen skapade år 2001 ett protokoll som möjliggjorde distribution av filer mellan flera användare, tillsammans med en klient med samma namn (BitTorrent). Senare startade Cohen även företaget BitTorrent, Inc. tillsammans med Ashwin Navin. BitTorrent, Inc. är de som ansvarar för underhållet av BitTorrent-protokollet. Bittorrentprogrammet ser filen man vill göra en torrentfil av som flera lika stora delar, oftast är delarna mellan 64kB och 4 MB, men delar under 512kB rekommenderas för att upprätthålla hastigheten. Till varje del skapas det en checksumma, den skapas genom att programmet använder sig av en algoritm som heter SHA-1. Det är en hashingalgoritm som ger ifrån sig en 160 bitar lång kontrollsumma, som läggs in i torrentfilen. Torrentfilen laddas sedan upp till en tracker, en server som lagrar torrentfiler som användare kan ladda ner. Genom att bittorrentprotokollet i sig inte erbjuder någon tjänst att söka efter filer så använder användaren vanligtvis en torrentsökmotor. Det finns dock både sökmotorer som är trackers i sig och så finns det sökmotorerna som länkar vidare till tracker-servrar där de hämtar .torrent-filen ifrån. På sökmotorerna söker användaren efter den filen de vill ladda ner, när filen har hittats så trycker användaren på filen och hämtar hem .torrent-filen från trackern. Torrentfilen innehåller inte information om vilka som har filen, seeders eller vilka som håller på att ladda ner filen, peers, vilket är ett vanligt missförstånd, utan länkar till trackers, servrar som kopplar ihop olika peers i en svärm. När användarens bittorrentprogram får denna information från trackern så skickar användarens program multipla förfrågningar till peers och seeders i svärmen om slumpmässiga delar av filen, så man laddar olika delar från olika användare i svärmen. För att sedan maximera distributionen och göra det så effektivt som möjligt så använder sig bittorrent av flera principer. En av dessa principer kallas "mest-sällsynta-först", det fungerar som följande. I svärmen jämförs alla delar av filen, säg att m st kopior finns det av de delar det är minst av i svärmen. Alla delar det finns m st av skrivs upp på en lista, mest sällsynta först på listan, listan uppdateras så fort någon del antingen läggs in på den eller dras bort från den. I svärmen väljer då peers/leechers slumpmässigt olika delar av den listan att ladda ner, för att på det sättet distribuera de mest sällsynta olika delarna så fort som möjligt. Ett alternativ till torrent-filer som sökmotorer erbjuder är magnetlänkar (eng. magnet links). Största skillnaden mellan torrent-filer och magnetlänkar är att i de senare fallet identifierar och länkar magnetlänkar till innehåll. Dessa länkar har ökat i popularitet på senare tid och erbjuds av allt fler sökmotorer. En av de mest populära klienterna för Windows är µTorrent. Ursprungligen tillverkat av ett svenskt bolag, sedan 2006 uppköpt av BitTorrent, Inc. Svärm (Swarm) - Flera bittorrent-användare som antingen vill ladda ner en och samma fil eller som delar med sig av en och samma fil. Jämlike (Peer) - Bittorrent-användare, en dator som cirkulerar i svärmen. Index - En sökmotor för filer.
Förundersökningsprotokollet i Arbogamålet
Under veckorna som samtalet pågick på Flashback dök det flera gånger upp uppmaningar till dem som hade förundersökningen att dela med sig av den. Om man citerade förundersökningen, kom det väldigt många personliga förfrågningar från andra som själva ville ha den. Den 23 juli 2008, när åtal väcktes i målet, blev handlingarna offentliga och det drygt 2 700 sidor långa förundersökningsprotokollet blev mycket efterfrågat på Flashback. Redan samma eftermiddag hade flera av deltagarna i diskussionerna skaffat förundersökningen. Den 1 augusti lades en bittorrent-länk till förundersökningsprotokollet upp på The Pirate Bay och några timmar senare nämndes länken på Flashbacks forum: "Förundersökningsprotokollet finns som torrent. Sök på sedvanligt ställe." Länken på The Pirate Bay var ett resultat av den intensiva bevakningen av målet på Flashback och andra forum. Den 5 september, drygt en månad efter att förundersökningsprotokollet blivit tillgängligt via The Pirate Bay, rapporterade TV4-nyheterna "Fildelningssiten Pirate Bay har lagt ut polisens förundersökning på Internet så att vem som helst kan ladda ner den. Bland annat visas flera foton på de mördade barnen" och att fadern förgäves hade vädjat till sajten att ta bort de obduktionsbilder på de två mördade barnen som fanns med i protokollet. The Pirate Bay svarade samma dag att det var en användare av webbplatsen, och inte de som drev tjänsten, som valt att dela med sig av materialet. TT, Rapport, Dagens Eko och andra medier följde efter med publicering av den konflikt om bilderna som hade uppstått mellan fadern och The Pirate Bay, men likt TV4-nyheterna utan att nämna bakgrunden på Flashback. Via TT rapporterades "Hans vädjan har sajten via mejl besvarat med 'Det var ett jävla tjat. Nej, nej och åter nej'.", ett svar vars bakgrund The Pirate Bays talesperson Peter Sunde en vecka senare beskrev på sin blogg. Piratpartiets Christian Engström sade till Dagens Eko att: "Pirate Bay är ju bara en sökmotor [...] Det man ska diskutera är ju möjligen reglerna för vad som är offentlig information och inte.". Fadern sade att själva förundersökningen kunde vara kvar men ville att bilderna skulle tas bort eller svartläggas. The Pirate Bay valde, trots kritik från vissa av webbplatsens användare och den kampanjblogg riktad mot webbplatsens annonsörer som fadern startat, att låta torrentfilen ligga kvar, med hänvisning dels till att inga torrent-filer tas bort från sidan på grund av personliga åsikter, enligt deras uttalade princip för ett censurfritt internet, och för att man bedömde att om bilderna tagits bort i det läget hade ännu fler velat ha dem. Uppmärksamheten i media ledde till en debatt i Sverige om offentlighetsprincipen, brist på etik på Internet och krav på ny lagstiftning. Pressombudsmannen Yrsa Stenius var mycket kritisk och sade att "den här publiceringen [...] är helt icketolerabel" och en "buskörning av offentlighetsprincipen" och menade att detta kunde skada sajten och att politiker skulle agera. Stenius kritiserades av Christian Engström för att "inte [veta] vad hon talar om när hon anklagar The Pirate Bay för att ha 'publicerat' förundersökningen" och för att "göra en slarvig analogi mellan internet och de media hon känner till, tidningar och etermedia". Stenius sade även att "Offentlighetsprincipen har nog aldrig avsett att såna här dokument ska masspridas, utan tanken har ju varit att behöriga, inklusive medierna, har haft tillgång till det.".
Fildelning
Fildelning är en teknisk lösning för att tillgängliggöra eller nå filer för kopiering mellan datorer och liknande enheter över datornätverk, till exempel Internet. Illegal fildelning avser oftast tillgängliggörande och kopiering av upphovsrättsskyddat material utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd. Fildelning har länge använts på till exempel kontor för att dela filer och resurser (skrivare, fax, etc) mellan anslutna datorer över nätverk. I allmänhet brukar man tala om fildelning när en användare enkelt kan markera en fil så att andra användare kan redigera eller ladda ner en kopia av filen. Man använder olika protokoll för detta. Vanligt förekommande är AFP, FTP, SMB, HTTP, NFS, AFS. Ett protokoll som på senare tid rönt stor popularitet är BitTorrent, som tack vare dess decentraliserade struktur dels gör det möjligt att snabbt sprida stora filer utan att belasta någon enskild värddator, och dessutom gör det svårt att avgöra varifrån filen egentligen kommer. Det sista ses som en stor fördel av många fildelare då spridningen i en del av fallen sker utan upphovsmannens tillstånd. Fildelningsnätverk har snabbt fått stor spridning eftersom de ger många människor tillgång till enorma mängder information. En stor andel av den information som fildelas är upphovsrättsskyddat material som görs tillgängligt utan att upphovsrättsägaren kan kontrollera den eller kräva betalning, så kallad piratkopiering. I Sverige fanns det 2006 1,3 miljoner fildelare, enligt SCB. Enligt en undersökning gjord 2017 av Internetstiftelsen i Sverige så använde sig 23 procent av de svenska internetanvändarna av fildelningstjänster och 27 procent av piratstreamingtjänster. Siffran för fildelning har legat på ungefär samma nivå åren 2007–2017, mellan 18 och 24 procent. Undersökningen visade att det framför allt är unga män som fildelar. 60 procent av de 16–35-åriga männen hade någon gång använt fildelningstjänster, vilket kan jämföras med hälften så många, 30 procent av kvinnorna i samma ålder, som hade använt dem. Med ökad kapacitet på Internet blir det enklare och billigare att dela, hitta och ladda ner film, tv-program, musik, böcker, datorspel och mjukvara, och många talar om att detta i slutändan kommer att leda till att information i allmänhet blir gratis. I svensk media diskuteras fildelning mest i debatten om piratkopiering. Den illegala fildelningen är i dag mycket omdebatterad. Debattens huvudaktörer utgörs av branschorganisationen Svenska film/antipiratbyran/">Antipiratbyrån samt den upphovsrättskritiska tankesmedjan Piratbyrån och det upphovsrättskritiska Piratpartiet. Svenska Antipiratbyråns motsvarighet i USA, där de allra största film- och skivbolagen är belägna, är RIAA (Record Industry Association of America) och MPAA (Motion Pictures Association of America). Dessa är intresseorganisationer som motarbetar fildelningstjänster och enskilda användare som har gjort upphovsrättsskyddat material tillgängligt för andra via internet. Två olika strategier finns för fildelningsystem: klient-server-struktur och peer-to-peer ("från jämlik part till jämlik part"), ofta benämnt P2P-nätverk. I ett fildelningsnätverk med klient/server-struktur finns en central värddator, server, som betjänar klienterna genom att låta dem lagra och/eller hämta filer. FTP, HTTP, SMTP och Napster har denna struktur. I ett P2P-nätverk överförs filer mellan deltagare, som varken har rollen värddator eller klientdator. Detta gör att det inte finns någon central part som kan stämmas eller åtalas. Kostnaden för datorutrustning och nätverksanslutning delas mellan deltagarna. Ett exempel på ett rent P2P-nätverk är Gnutella. Bittorrent-protokollet är P2P, när det gäller själva filöverföringen. För att samordna och hitta de andra parterna, använder Bittorrent dock centrala servrar, så kallade tracker-servrar. Vissa modernare bittorrent-klienter kan dock hitta varandra utan hjälp av trackers. Denna teknik kallas DHT. Regeringens webbsida om kopiering för privat bruk.
Transmission
Transmissionsledning – en materiell struktur som transporterar energi i form av elektromagnetiska vågor, akustiska vågor eller elkraft i ledningens längsriktning Transmission – överföring av elkraft, se kraftledning. Transmission – överföring av teletrafik, se publika telefonnätet. Transmission (telekom) – teknik för overföring av analog och digital information över långa avstånd. Transmission system operator – organ som har systemansvaret för ett transmissionsnät för elektricitet eller naturgas. Transmission (mekanisk, hydraulisk, pneumatisk, elektrisk mm) – överföring av kraft och moment inom fysik och teknik. Transmission – överföring av naturgas, se gasledning. Transmission control protocol – ett förbindelseorienterat dataöverföringsprotokoll. Transmission (datorprogram) – en fri Bittorrent-klient. Transmission (skivbolag) – ett svenskt skivbolag. Transmission (sång) – en låt av Joy Division.
Napster
Napster var ett P2P-fildelningsprogram skapat 1999 av den då 18-årige Shawn Fanning, John Fanning och Sean Parker. Napster var det första fildelningsprogram som blev spritt och använt av en stor publik, till en början främst studenter som använde universitetens snabba Internetkopplingar för att ladda ner gratis musik i form av mp3-filer. Till följd av stämningsansökningar från flera stora skivbolag stängdes Napster sommaren 2001, för att sedan åter öppnas som betaltjänst. I oktober 2011 tillkännagavs att Rhapsody, som då växt till USA:s största premium-on-demand-musiktjänst, planerade att förvärva Napster. Detta innebar bland annat att Rhapsody förvärvade Napsters abonnenter och att Napsters ägare, Best Buy, fick en minoritetsandel i bolaget. År 2016 fasades namnet Rhapsody ut och ersattes av Napster. Redan i december samma år kom den första stämningsansökan, då flera skivbolag ville försvara upphovsrätten till den musik som flödade på nätverket. Uppmärksamheten ledde dock bara till att fildelandet sköt i höjden då fler användare strömmade till. Året därpå stämde Lars Ulrich från musikgruppen Metallica Napster, då de upptäckt att en av deras outgivna låtar spreds via Napster. Deras stämning gick inte igenom, men 300 000 Napster-användare blockerades för att de hade spridit Metallica-låtar. I mars 2001 tvingades Napster av domstol att stoppa och förhindra spridning av upphovsrättsskyddad musik via sitt nätverk. För att infria detta stängdes Napster ner helt och hållet i juli samma år. I september gick Napster med på att betala upphovsrättsägarna 26 miljoner US-dollar i kompensation både för musik som redan överförts via nätverket och som licensavgift för kommande överföringar. För att ha råd med detta övergick Napster till en betaltjänst. En prototyp kallad Napster 3.0 Alpha släpptes våren 2002, men hade svårt att erhålla licenser till de stora musikförlagens bibliotek. I maj 2002 tillkännagav Napster att företaget skulle köpas av den tyska mediajätten Bertelsmann, men uppköpet stoppades av amerikansk domstol. Napsters konkursbo köptes 2002 upp av Roxio, som avsåg att starta en laglig musikdistributionstjänst utifrån Napster. Tjänsten introducerades i oktober 2003, men inte mycket av det ursprungliga Napster återstod, annat än namnet och sökningen. För 9,95 US-dollar i månaden kan abonnenter hyra låtar, och för ytterligare 99 cent per låt ladda ner dem permanent. Under andra halvan av 2004 sålde Roxio av all verksamhet utom Napster, och bytte namn till Napster Inc. En ny version av Napster släpptes i samma veva, Napster 3.0. Under våren 2005 satsade Napster Inc. 30 miljoner US-dollar på reklam, bland annat med halvtidsreklam i Super Bowl. Napster har inte nått upp i Itunes popularitet, och går ännu inte med vinst, men är med 270 000 abonnenter en av de ledande försäljarna av musik för nedladdning. Det ursprungliga Napster var inget äkta p2p-program, eftersom filsökningar gjordes mot en central server som hade kontroll över alla användares listor av utdelade filer. Napster var heller ingen generell fildelningstjänst, utan tillät bara utdelning av ljudfiler, främst mp3-filer. Roxios betaltjänst är över huvud taget inget fildelningsprogram, utan en nedladdningstjänst. Den marknad som Napster dominerade under sin tid som gratisprogram populeras nu främst av fildelningsnätverken Fasttrack (med programmet Kazaa), Overnet med eDonkey 2000 i spetsen och Bittorrent med diverse klienter såsom: BitComet, Azureus och µTorrent.
