Typsnitt
Typsnitt, teckensnitt eller stilsort avser en uppsättning bokstäver, siffror och tecken med ett karakteristiskt och genomgående utseende, och ett gemensamt namn, till exempel Times New Roman, Helvetica, Berling antikva eller Futura. Ett typsnitts karakteristiska utseende skapas av bland annat. I ett typsnitt kan i många fall ingå olika varianter. Dessa kan vara de olika grundformerna (rak eller kursiv), olika grovlekar eller sorter (fet, mager) eller olika bredder (kondenserad, extrabred etc). Typsnittet kan innehålla många kombinationer av dessa, som kondenserad mager rak eller extrabred fet kursiv. En hel del typsnitt har dock bara ett fåtal sådana varianter eller saknar dem helt. Många typsnitt är uppkallade efter den bokstavstecknare eller (i äldre tid) stämpelskärare eller stilgjutare som skapat dem, till exempel Garamond, Baskerville och Bodoni. Utifrån karakteristiska huvuddrag i bokstavsformerna kan typsnitt sammanföras i större grupper. Det förekommer flera sådana indelningar, och flera av grupperna har genom historien haft olika benämningar. Många av de äldre benämningarna användes fortfarande jämsides med modernare. Vad som konstituerar ett typsnitt har i hög grad förändrats med de tekniska språng som tryckarkonsten genomgått: från de första handskurna trätyperna, över de gjutna metalltyperna, till fotosättningens filmförlagor, och slutligen till dagens digitala filer som låter andra program rita upp bokstavsformerna på en bildskärm eller på en skrivare. Typsnitt sammanblandas ofta med font. En font (eller fount) var traditionellt en komplett uppsättning av alla tecken i en viss storlek och stil av ett visst typsnitt, en äldre namn på den komplett uppsättning var garnityr. Till exempel skulle den kompletta uppsättningen typer med 9 punkters rak Berling vara en font, medan uppsättningen med 10 punkters rak Berling var en annan, och 10 punkters kursiv Berling en tredje. Eftersom ett digitalt typsnitt kan generera alla bokstavsstorlekar från en och samma fil, är det inte längre påkallat att skilja på dessa. I stället har betydelsen av ordet vidgats: i allmänt bruk används det ofta synonymt med typsnitt. En mer korrekt innebörd skulle vara att med "en font" beteckna en digital fil, som är specifik till stil och vikt. De fyra digitala filerna med Berling rak, Berling kursiv, Berling fet och Berling fet kursiv skulle då vara fyra separata fonter, men tillsammans utgöra ett typsnitt. Ordet font kommer från medeltidsfranskans fonte, med betydelse "smält", det vill säga den metallsmälta av vilken man göt de lösa typerna. En är en enhet inom typografi som motsvarar halva höjden av ett bestämt typsnitt. "Typsnitt" är den etablerade och mest använda termen, men i tryckeribranschen använder man ofta den betydligt äldre termen "stilsort". "Teckensnitt" introducerades som en synonym under 1980-talet och används mest i IT-sammanhang. Spridningen av ordet i svenska språket skedde parallellt med utbredningen av Microsoft Windows, där teckensnitt är den valda översättningen av engelskans font/typeface. Många har en mycket bestämd uppfattning om vilken term som är mest lämplig att använda. En invändning mot att använda bildningar på "-snitt" är att beteckningen härstammar från Gutenbergs tid, när bokstäverna skars i metall, vilket naturligtvis är föråldrat. En invändning mot att använda bildningar med "tecken-" är att vi fortfarande talar om typografi och typograf, inte "teckenografi" och "teckenograf". dess speciella proportioner mellan tecknens olika delar. användningen av mjukare, rundade former eller skarpa och vinkelräta. kontrasten (eller bristen därpå) mellan tunnare och grövre streck. formernas slutenhet eller öppenhet. Garalder (även medieval, medievalantikva, humanistantikva, diagonalantikva eller renässansantikva). Exempel på garalder är Garamond eller Bembo. Didoner (nyantikva), till exempel Didot eller Bodoni. Realer (även kallade övergångsformer eller transantikva), till exempel Baskerville.
Multiplikationstecken
Multiplikationstecken (eller, vardagligt, gångertecken) är symboler som används för att beteckna den matematiska operationen multiplikation och finns i formerna halvhög punkt (·), som placeras på samma nivå som ett plus- eller minustecken, och multiplikationskryss (×, ibland skrivet med ett större kryss: ✕).eller *. Här används ibland också det större multiplikationskrysset. Vid angivning av förstoringsgrad, exempelvis på kikare eller mikroskop, används ibland det större multiplikationskrysset, som då skrivs tätt intill förstoringsmagnituden. Inom den linjära algebran representerar ett multiplikationskryss en speciell typ av multiplikation, som för två vektorer ger en tredje vektor som resultat. För mer information om detta, se kryssprodukt. För information om den vektormultiplikation som ger ett enda tal som resultat, se skalärprodukt. Multiplikationskrysset (×) är att föredra framför den halvhöga punkten (·) i de texter där decimalpunkt (. eller i viss engelskspråkig litteratur ·) används istället för decimalkomma (,). I svensk litteratur är således · att föredra, medan man i engelskspråkig litteratur betydligt oftare använder ×. Språkrådet hänvisar till tecknet "Bullet operator" ∙ (Unicode U+2219) som multiplikationspunkt, som i vissa teckensnitt har en annorlunda utformning än tecknet "Middle dot" · (Unicode U+00B7). Multiplikationstecknet ska omges av mellanrum, utom då det fungerar som ett förtecken som exempelvis vid angivning av förstoringsgrad, och bör inte ersättas med bokstaven x eller med en asterisk (*). Vid multiplicering mellan ett eller flera tal och ett bråk, både skrivet med horisontellt streck och med solidus (exempelvis ½), rekommenderas att man skriver ut multiplikationstecknet eftersom det annars lätt kan förväxlas med ett bråk skrivet i blandad form. Av estetiska och typografiska skäl rekommenderas att man även skriver ut tecknet då man multiplicerar två eller flera bråktal (skrivna med horisontellt streck eller solidus) – alternativt är att skriva ut produkten av bråken med en gång. Observera att denna regel inte gäller vid multiplikation mellan två eller fler "vanliga" tal bestående av siffror.
Proportionalitetstecken
Proportionalitetstecken används inom matematiken för att ange proportionalitet. Två tecken kan användas som proportionalitetstecken: ∼ (alternativt ~) och ∝. Då Unicode-namnet för ∼ är Tilde operator torde det vara detta tecken som ska föredras som proportionalitetstecken framför tecknet ~ (vars Unicode-namn endast är Tilde). I regel är ∝ större än vad som visas i Arial Unicode MS (jämför ∝ från Arial Unicode MS med µ från teckensnittet Symbol. ∝ bör inte ersättas eller förväxlas med den gemena grekiska bokstaven alfa (α). Unicode-koden för ∼ är U+223C (Tilde operator). HTML-koden för ∼ är och #x223C, alternativt och #8764. Unicode-koden för ~ är U+007E (Tilde). HTML-koden för ~ är och #x007E, eller och #126. Unicode-koden för ∝ är U+221D (Proportional to). HTML-koden för ∝ är och #x221D, eller och #8733.
Större än-tecken
Större än-tecknet, störreäntecknet eller, om änågot felaktigt, höger vinkelparentes är tecknet >. Inom matematiken används tecknet >, som jämförelse- eller olikhetstecken. Talet, variabeln eller storheten som föregår tecknet på vänster sida är då större (mer positivt) än det tal, variabel eller storhet som står efter tecknet, d.v.s. på dess högra sida. Tecknet utläses som är större än. Tecknet kan också upprepas efter varandra som >, >, (≫ (U+226B – Much greater-than)) och >, >, >, (⋙ (U+22D9 – Very much greater-than)), och betonar då att storleksskillnaden är ännu större (betydelsen för respektive tecken är mycket större än och mycket, mycket större än). Dessa tecken brukas främst då approximationer görs. Tecknet finns även negerat, som inte större än-tecken (≯), samt i kombination med andra tecken. Teckensnittet Arial Unicode MS eller Lucida Sans Unicode har här använts för att visa tecknen. Om de inte visas kan det bero på att du inte har dessa installerade på din dator. Ibland används >, för att beteckna pilhuvud tillsammans med - och == (eventuellt även tillsammans med <, ) som substitut för pilarna →, ↔, ⇒, ⇔ etc. I nedanstående sammanhang kallas >, ibland för höger vinkelparentes eller höger tagg. I HTML-kodning används <, och >, för att beteckna början respektive slutet av ett HTML-element. De båda tecknen <, och >, används ibland för att avgränsa webbadresser och e-postadresser i löpande text. Ibland kallas tecknet >, för höger vinkelparentes (som i sammanhangen ovan) då det fungerar som substitut till tecknet (som normalt benämns höger vinkelparentes) 〉 eller 〉, som annars främst används i (äldre) ordböcker och ordlistor. Unicode-koden för >, är U+003E (Greater-than sign). HTML-koden för >, är och gt. Tecknet >, bör inte ersätta höger vinkelparentes (〉 eller 〉), där sådant finns att tillgå. I vissa språk används (och «) istället för citattecken, samt › (och ‹) vid inre citat. Dessa tecken bör inte ersättas med kombinationer av >. Ett liknande tecken som >, används i notskrift som betoningstecken (accenttecken) för marcato (som ibland även betecknas med ett cirkumflex-liknande tecken ^), samt för diminuendo. Tecknet kan då även "töjas ut" för att omfatta en längre passage. a >, (b + c) (läs "a är större än summan av b och c" (alt. "b plus c")). ≧ (U+2267 – Greater-than over equal to). ≩ (U+2269 – Greater-than but not equal to). ≱ (U+2271 – Neither greater-than nor equal to). ≳ (U+2273 – Greater-than or equivalent to). ≵ (U+2275 – Neither greater-than nor equivalent to). ≶ (U+2276 – Less-than or greater-than). ≷ (U+2277 – Greater-than or less-than). ≸ (U+2278 – Neither less-than nor greater-than). ≹ (U+2279 – Neither greater-than nor less-than). ⋗ (U+22D7 – Greater-than with dot). ⋚ (U+22DA – Less-than equal to or greater-than). ⋛ (U+22DB – Greater-than equal to or less-than). ⋝ (U+22DD – Equal to or greater-than). ⋧ (U+22E7 – Greater-than but not equivalent to). <, B>, ...<, /B>, gör texten som omsluts fet.
Internetfenomen
Internetfenomen, även internetmem, (efter engelskans meme (engelskt uttal: [miːm], den engelska titeln internetmeme är dock oftare använd för citat, stillbildsformer och emoikoner som går att använda i forum), är fenomenet hur något från början okänt, exempelvis olika typer av kortfilmer eller bilder, sprids via Internet och uppnår stor popularitet och igenkänning på kort tid bara genom just detta medium. Fenomenet förknippas främst med tiden från andra hälften av 1990-talet och framåt, då hemdatorer och Internet blivit en del av vardagen. Internetfenomen kopieras ofta av andra som gör sin egen version vilket blir en del av fenomenet. Som exempel på uppmärksammade internetfenomen kan nämnas filmen All your base are belong to us och skämtformatet Chuck Norris Facts. Många internetmemer som är i stillbilds- eller GIF-format använder teckensnittet Impact i vitt och Caps lock, och har en rubrik högt upp och en långt ned, vilket leder till ett resultat liksom bilden till höger. De är oftast på engelska. Termen mem (uttal: [me:m]) myntades av Richard Dawkins som kulturarvets minsta enhet, en hypotetisk analogi med genen inom genetiken. Nedan presenteras en ofullständig lista över sociala och kulturella fenomen som är specifika för internet, till exempel populära teman, "catch phrases", bilder, virala videor och skämt. När sådana modenycker och förnimmelser som uppstår på Internet, tenderar de att växa snabbt och bli mer omfattande, eftersom omedelbar kommunikation underlättar spridningen från mun till mun. De här utgår ofta från internetanvändare som spelar in sig själva medan de genomför en utmaning och sedan publicerar dem på sociala media, för att inspirera eller utmana andra att begå samma handling. Beanie Babies – Beanie Babies sägs vara världens första internetsensation, från 1995. Little Darth Vader – en reklamfilm gjord för Volkswagen med den unga Max Page klädd i en Darth Vader-kostym som springer omkring i sitt hus och försöker använda "Kraften". Den publicerades på internet ett par dagar innan Super Bowl XLV 2011, och blev snabbt populär. Det blev så småningom den mest delade reklamfilmen någonsin. The Man Your Man Could Smell Like – En TV-reklam med Isaiah Mustafa som med bar överkropp återger en snabb monolog i deadpan-stil om hur "allt är möjligt" om män använder Old Spice. Det ledde senare till populär viral marknadsföringskampanj där Mustafa svarade på olika kommentarer i korta videos på Old Spice YouTube-kanal. Shake Weight – TV-reklam med en modifierad hantel som blev viral efter att produktens användning verkade sexuellt suggestiv. Animutations – Tidiga Flash-baserade animationer, som populariserades av Neil Cicierega 2001, ofta med sånger på andra språk (framför allt japanska, såsom "Yatta"), tillsammans med slumpmässiga populärkulturella bilder. Animutations sägs ha inspirerat fler att använda programvaran Flash för att göra billiga animationer som under en period var populära på Internet. Den dansande babyn – En 3D-renderad dansande baby som först dök upp 1996 av skaparna av verktygsserien Character Studio för programvaran 3D Studio MAX, och blev något av en populärkulturell ikon under det sena 1990-talet, bland annat på grund av att den inkluderades i reklamfilmer som visades världen över och den populära TV-serien Ally McBeal. Joe Cartoon – Skaparen till de interaktiva Flash-animationerna Frog in a Blender och Gerbil in a Microwave, som var två av de första Flash-serierna som blev berömda på Internet. My Little Pony: Friendship Is Magic – Hasbros tecknade serie från 2010 för att göra reklam för dess leksaker upptäcktes av medlemmar på 4chan och fick sedan en stor följarskara som framför allt bestod av vuxna män som kallade sig "bronies" och skapade massor av mem och mashups baserade på snuttar ur serien. Nyan Cat – En YouTube-video som föreställer en animerad flygande katt, till tonerna av sången "Nyanyanyanyanyanyanya!".
Vinjett (typografi)
En vinjett är ett ornament eller en liten illustration som används framför allt i böcker och främst i dekorationssyfte. En vinjett är oftast placerad för sig själv, och inte i kombination med annan text. Den anger ibland att ett nytt kapitel eller nytt stycke börjar (engelska: "headpiece") eller slutar. En vinjett kan ha vilken utformning som helst, men är oftast i formen av ett löv, vinranka, ett snirkligt ornament eller en blomma. Oftast då mindre illustrationer används som vinjetter, är dessa gjorda så att motivet eller den händelse som skildras kan stå för sig själv, och bildar en mindre, koncis bild. Beträffande teckensnitt kan vinjetter ingå i utvidgade teckensnittsversioner tillsammans med typografiska detaljer som ligaturer och kapitäler. Exempel på teckensnitt med vinjetter är Dingbats, Minion Pro och Adobe Wood Type Ornaments. Namnet vinjett kommer från franskans vignett och betyder liten vinranka. Detta har sitt ursprung i att de tidigaste vinjetterna utgjordes av vinrankor.
Humanist
en person som studerar eller studerat humaniora, eller som är verksamma inom skönlitterär forskning, historia och andra humanistiska vetenskaper. en person som är anhängare till humanism eller har en allmän humanistisk inställning med betydelsen medmänsklig. en person under renässansen som hävdade att människor är naturligt jämlika och idén om ett allmänt människovärde. en person som är medlem i eller sympatiserar med förbundet Humanisterna med livssyn byggd på icke-teistisk, sekulär etik, rationalism och kritiskt tänkande samt en världsbild byggd på moderna naturvetenskapliga forskningsmetoder. Inom typografi, ett sans-serif-teckensnitt med en mer handskriftsinspirerad och klassisk form, exempelvis Eric Gills teckensnitt Gill Sans, Adobe Systems teckensnitt Myriad Pro och Syntax. Humanist (film) – sydkoreansk komedifilm av Mu-yeong Lee från 2001.
