Brittiskt korthår
Brittiskt korthår är en korthårig raskatt från Storbritannien med delat ursprung ur kattraserna Europeiskt korthår och Perser samt brittiska huskatter. Den är en syskonras till Brittiskt långhår. Brittiskt korthår har utvecklats ur de korthåriga huskatterna i Storbritannien sedan slutet av 1800-talet. När nya kattraser importerades till Storbritannien och blandades med de inhemska katterna bestämde man sig så småningom för att renavla den kattstam som redan fanns. Resultatet blev Brittiskt korthår, då kallad British Blue ("brittisk blå"), som dock sedan dess utvecklats till att ha blivit rundare och sattare i kroppen. Den brittiska korthårskattens förfäder var generationer av arbetande katter, från urbana musjägare och gatukatter till bondkatter på landsbygden. När man inledde rasaveln med dessa katter fanns detta naturliga urval som grund. Harrison Weir grundade kattuppfödningen i Storbritannien och organiserade den första kattutställningen i Crystal Palace i London. Weir födde upp Brittiskt korthår – då kallad British Blue – som var den mest populära rasen på dessa tidiga kattutställningar, samt under en period även den enda kattras som tävlade för utställningstitlar. På den tiden behandlades olika färger nästan som olika raser. Efter denna tidiga popularitet tappade Brittiskt korthår sin favoritställning under tidiga 1900-talet i och med andra och mer iögonfallande exotiska raser började etablera sig i Storbritannien. Två världskrig fick en förödande effekt på uppfödningen och hållningen av raskatter. På 1950-talet var rasen praktiskt taget utdöd eller i alla fall mycket hotad, då raskattsavel av förståerliga skäl sattes åt sidan under krig. Hängivna uppfödare i Storbritannien och Samväldet fick arbeta hårt för att bygga upp kattstammen igen, och på 1970-talet var Brittiskt korthår åter med i leken. Då började även de ursprungliga British Blue att bli kända och uppskattade i USA. I dag är Brittiskt korthår återigen bland de främsta kattraserna i sitt hemland Storbritannien. År 2001 petades rasen ner av Persern från förstaplatsen i popularitet och har sedan dess stannat på andra plats, med nästan dubbelt så många registrerade katter som den tredje mest populära rasen. I Sverige är Brittiskt korthår en väletablerad ras med många entusiastiska sällskapsägare och uppfödare, och brukar räknas som en av Sveriges mest populära korthårsraser. Brittiskt korthår har en kraftig kroppsbyggnad och en tät kort päls, som skall ha en sträv känsla vid beröring (så kallad "crisp"). Pälsen skall inte ligga slätt efter kroppen, snarare "stå ut" ifrån kroppen. De äldre hanarna känns igen på de karaktäristiska kindpåsarna. Kroppen är kort och satt (så kallad "cobby"), öronen små och ögonen är runda och i de flesta fall bärnstens-/kopparfärgade. Vissa varianter såsom silver och golden är tillåtna att ha gröna ögon. Vita britter får ha blå ögon. Vita och vitfläck får ha oddeye (ett öga blått, ett öga kopparfärgat). Maskade/colourpoint britter skall ha blå ögon, då anlaget för blå ögon följer med maskningen (genetiskt kan de inte ha annat än blå ögonfärg). En intensiv ton är att föredra framför en blek, oavsett färgvariant. Den orange ögonfärgen brukar i de flesta fallen blekna med åren till en mer grönaktig ton, även om det finns individer som behåller den längre. Detta är inte bara något som drabbar britterna, utan något som sker hos de allra flesta katter. Brittiskt korthår är en relativt hälsosam ras, trots detta finns det vissa sjukdomar som rasen dras med. Ingen av dessa sjukdomar är unik för Brittiskt korthår och förekommer såväl hos huskatter ("bondkatter") som raskatter.
