Lån
Ofta är det underförstått att ett lån avser penninglån. Med ett lån menas då det avtal som innebär att en part, gäldenären, tar emot en summa pengar från borgenären och förbinder sig att återbetala samma summa. Gäldenären hamnar i skuld till borgenären, som får en fordran. De ingående parterna i låneavtalet kan vara privatpersoner, företag, banker och kreditinstitut, stater, kommuner, föreningar eller andra institutioner. I svensk lag används konsekvent termen kredit istället för penninglån. Om ersättning ska betalas för lånet kallas den föränta. Ibland kan det även förekomma andra ersättningar för lån, till exempel uppläggningsavgift. Privatpersoner och företag tar ofta lån av banker eller kreditinstitut. Som regel sker betalningen av sådana lån successivt under lånets löptid. Dessa avbetalningar kallas amorteringar. Beroende på låneform kan amorteringarna ske på olika sätt. De vanligaste formerna är rak amortering och annuitetslån. Lånet, framför allt kortare lån, kan även vara amorteringsfritt. Då betalas hela summan när lånetiden löper ut. Banker och andra kreditinstitut är enligt Konsumentkreditlagen skyldiga att undersöka den sökandes återbetalningsförmåga innan lånet beviljas. Ofta ingår en kreditupplysning i undersökningen. Det går numera att göra en så kallad sammanslagen kreditupplysning där flera banker kan samlas under en och samma fråga hos UC för att på så sätt kunna offerera ett låneförslag utan påverkan av andra bankers inverkan. En sökande med låg kreditvärdighet kan nekas lån, krävas på en kompletterande säkerhet och/eller få betala en högre ränta. Alla aktörer gör egna riskanalyser som styr vilka som anses vara mer riskabla att låna ut till eller för den delen mindre riskabla. Ibland ställer gäldenären någon slags säkerhet, sätter något i pant, för att garantera återbetalningen. Det sker till exempel vid bostadslån men kan även ske vid andra lån. Företag som lämnar mindre lån mot en handpant kallas pantbank. Föremål som på ett eller annat sätt fungerar som säkerhet för återbetalning av lån sägs vara belånade. En annan typ av säkerhet är borgen. Att gå i borgen för eller borga för ett lån innebär att borgensmannen (ej att förväxla med borgenär) går in i gäldenärens ställe, om denne inte kan betala. Borgensmannen får då exakt samma skyldigheter som gäldenären. Skriftliga låneavtal kallas skuldebrev om lånet avser pengar. Ett skuldebrev behöver dock inte vara ett avtal i juridisk mening. Det kan lika gärna vara en ensidig utfästelse ställd till innehavaren. Staten och större företag använder sig av detta för att låna upp pengar, genom att sälja (emitera) någon form av standardiserat skuldebrev. Det kan exempelvis vara obligationer eller statsskuldväxlar. Handel med sådana lån sker på kreditmarknaden. Billån är ett lån för att köpa bil. I allmänhet är dessa lån konstruerade som annuitetslån till skillnad från vanliga banklån som oftast bygger på rak amortering. Fördelen med annuitetslån är att betalningen varje månad är densamma så länge räntan är oförändrad. Om bilen säljs av en återförsäljare av bilar, tas ofta bilen som säkerhet för lånet vilket registreras i bilregistret genom pantförskrivning, kallad kreditspärr. Oftast avtalas om ägarförbehåll, vilket medför att äganderätten kvarblir hos säljaren. Om bilen inte tas som säkerhet kallas lånet för blancolån. Då en bil säljs av en privatperson sker finansieringen oftast genom blancolån. Eftersom ingen specifik säkerhet finns, blir räntan högre på dessa lån.
Sparlån
Sparlån är ett svenskt företag som grundades i april 2014. Företaget var först i Sverige med att få tillstånd från Finansinspektionen att förmedla person-till-person-lån och lanserade tjänsten i april 2016. Företaget förmedlar lån från företag och privatpersoner till andra privatpersoner. Tjänsten lanserades i april 2016 och riktar sig både till professionella investerare och privatsparare . I till exempel England och USA har p2p-lån vuxit snabbt de senaste åren. Sparlån grundades i Stockholm i april 2014 av Jonathan Klein och Claes Melander. I november 2015 blir företaget först i Sverige med att få tillstånd från Finansinspektionen att förmedla person-till-person-lån i Sverige . Tjänsten lanserades på den svenska marknaden i april 2016. I november 2016 utökade företaget sitt erbjudande till månadssparande. Sparlån förmedlar person-till-person-lån, så kallade p2p-lån. Det innebär att en person eller ett företag lånar ut sina pengar till en annan privatperson utan inblandning av en traditionell bank eller ett låneinstitut. Låntagare genomgår en kreditprövning och kan därefter låna mellan 10 000 kronor och 300 000 kronor. Lånen har en löptid på 6 månader till 10 år till en fast ränta. Räntan beror på riskbedömningen. Företag eller privatperson kan som långivare låna ut pengar till andra privatpersoner. Pengarna fördelas på minst 20 olika låntagare för att sprida risken . Lånetypen är så kallade annuitetslån som innebär att långivaren vet exakt hur mycket pengar den får in på kontot varje månad. Långivaren kan välja om räntan som betalas tillbaka varje månad ska återinvesteras eller sättas in på bankkontot. Pengarna som sätts in hos Sparlån innefattas inte av den statliga insättningsgarantin eftersom det är fråga om investeringar direkt i lån, och inte pengar på ett bankkonto. Sparlån tar en serviceavgift på 1,8 procent på räntan.
Blancolån
Ett blancolån är ett lån utan säkerhet. Blancolån har därför vanligen en högre ränta än lån med säkerhet, till exempel fordonslån. I Sverige är det vanligt med blancolån i spannet 5 000–500 000 kr och med ett räntespann mellan 3 procent och 22 procent, som emellertid kan uppgå till hundratals procent i vissa fall. Från och med den 1 september 2018 gäller däremot ett tak som begränsar räntesatsen till maximalt 40 procentenheter högre än referensräntan. Långivaren, borgenären, får basera sin utlåning på låntagarens, gäldenärens, förmåga och vilja att betala tillbaka lånet. Om gäldenären är okänd brukar långivaren ta en kreditupplysning för att bedöma kreditvärdigheten, detta sker oftast genom kreditupplysningsföretaget UC. En säkerhet kan vara direkt pant i lös egendom, till exempel en guldring, eller en inteckning i lös eller fast egendom, där det senare till exempel kan vara en villa eller bostadsrätt. Ett lån med inteckningssäkerhet kallas ofta för hypotekslån. Eftersom ett blancolån innebär en högre risk än ett traditionellt hypotekslån bör gäldenären innan lån tas noggrant bekanta sig med lånets effektiva ränta, lånets avtal, villkor och avbetalningsplan samt försäkra sig om att borgenären är en seriös aktör. Ordledet blanco har en lång historia i lånesammanhang. Ordet i den aktuella användningen kommer från spanskan, där det betyder vit (eller blank). Ursprunget är dock det tyska ord som betyder skinande, men också tom. Även i svenskan finns ordet blank som betyder både skinande och tom – att någonting är utelämnat. Det är i den betydelsen som blanko eller blanco har använts om den sorts penningtransaktioner där vissa uppgifter är utelämnade. Ett blancolån är ju ett lån som saknar säkerhet – alltså är det tomt.
Privatlån
Privatlån är ett lån utan säkerhet som är avsett för konsumtion. Traditionellt har lån utan säkerhet kallats för blancolån, men i dag väljer många banker och långivare i stället att i marknadsföring till privatpersoner använda termen privatlån, för att understryka att lånet är avsett för konsumtion. Ett vanligt privatlån har normalt en storlek på mellan 5 000 kr och 600 000 kr. På grund av att bankerna tar större risk vid att ge ett lån utan säkerhet är dessa lån normalt sett dyrare än vanliga lån med pant, som bostadslån och billån. Vanlig effektiv ränta varierar normalt mellan 4 procent och 20 procent, men kan ibland nå upp till hundratals procent. Från och med den 1 september 2018 är taket för högkostnadskrediter maximalt 40 procentenheter högre än referensräntan. Återbetalning av lånet görs vanligen genom delbetalningar som kallas för amortering. För att få låna pengarna måste man dessutom betala ränta och ofta också olika avgifter till exempel uppläggningsavgift och aviseringsavgift. Ränta och avgifter är rena kostnader och fungerar inte som någon återbetalning på lånet. De täcker bankens kostnader för upplåning och administration samt bankens vinst. Lagen om högkostnadskrediter infördes den 1 september 2018 och omfattar såväl företag som privatpersoner. Ett nytt begrepp, högkostnadskredit, infördes i lagen. En högkostnadskredit är en kredit, ett lån, med effektiv ränta som uppgår till referensräntan plus 30 procentenheter. Hösten 2019 innebär det i praktiken en effektiv ränta på minst 30 procent. De största förändringarna i lagen är att det införs ett räntetak och ett kostnadstak. Enligt lag måste numera högkostnadskrediter föregås av en prövning av de ekonomiska förutsättningarna hos konsumenten. Den föregående lagen om att krediter med kort löptid inte omfattades av detta fungerar alltså inte längre. Vid marknadsföring av en högkostnadskredit måste kreditgivaren informera om att det är en högkostnadskredit. Kreditgivaren måste också informera om riskerna med skuldsättning samt var konsumenten kan få stöd i budget- och skuldfrågor. Skulle en kreditgivare ta ut avgifter i strid med 18 § konsumentkreditlagen, kan Konsumentombudsmannen (KO) med stöd av lag om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (1994:1512) förbjuda kredittagaren vid vite att ta ut sådan avgifter.
Person-till-person-lån
Person-till-person-lån, även kallat peer-to-peer-lån, p2p-lån eller crowdlending, är ett samlingsbegrepp för fenomenet kring handelsplatser på Internet som tillåter låntagare att ansöka om lån som investerare sedan finansierar med sina insatta pengar. Branschen har dock breddats på senare år, och innefattar en rad olika typer av finansiering som till exempel företagslån då även kallat p2b-lån. Person-till-person-lån är ett sätt för låntagare och långivare att mötas utan inblandning av en traditionell bank eller låneinstitut. Branschen startade 2005 i Storbritannien med Zopa, tätt följt av Lending Club och Prosper i USA. I Sverige reglerar Finansinspektionen person-till-person-lån. I Sverige finns bland annat Lendify, Toborrow, Savelend, Brocc och Tessin. Fram till avregleringen av den svenska bankmarknaden 1986 fungerade de svenska bankerna ofta som kreditförmedlare. När en bank på grund av begränsningsregler inte fick låna ut mer pengar hjälpte man i stället kunder med lånebehov att hitta andra kunder som hade pengar att låna ut. Banken kunde även ställa ut en garanti till långivaren. En vanlig beteckning på sådana lån var "notariatlån". För detta tog banken ut en förmedlingsprovision och i förekommande fall garantiprovision. Denna verksamhet upphörde i stort när kreditrestriktionerna togs bort.
Ränteskillnadsersättning
Ränteskillnadsersättning (vanligen förkortat RSE) är en ersättning som låntagare i Sverige i vissa fall måste betala till långivare när ett lån med bunden eller fast ränta återbetalas i förtid. Hur stor RSE långivaren får ta ut på konsumentkrediter (lån till privatpersoner) är reglerat i Konsumentkreditlagen och i Finansinspektionens anvisningar . Olika regler gäller, beroende på när lånet utbetalades eller senast villkorsändrades, samt vilken säkerhet lånet har. För bostadslån utbetalade eller villkorsändrade före 2014-07-01 beräknas maximal RSE genom en jämförelse mellan räntesatsen på lånet och räntan på statsobligationer ökad med 1 procentenhet eller statsskuldväxlar ökad med 1 procentenhet. För bostadslån utbetalade eller villkorsändrade från och med 2014-07-01 beräknas maximal RSE enligt en annan modell. Förenklat uttryckt grundas beräkningen på en jämförelse mellan räntesatsen på lånet och en genomsnittlig ränta på bostadsobligationer ökad med 1 procentenhet. I praktiken är beräkningen mer komplex än så och även räntan på statspapper ingår som en del i beräkningen. På lån som har annan säkerhet än bostad, får ersättningen högst vara 1 procent. Om lånets löptid är kortare än ett år vid tillfället för förtidsinbetalning får ersättningen högst motsvara ½ procent av det förtidsinbetalade beloppet. Ersättningen får inte vara större än det belopp som konsumenten annars skulle betalt i ränta den återstående perioden enligt kreditavtalet. För beräkning av RSE på näringsidkarkrediter (lån till företag, organisationer och enskilda företagare) finns inga särskilda statliga regleringar. I dessa fall gäller låneavtalets regler. Konsumenternas: Beräkna ränteskillnadsersättning. Svensk författningssamling 2010:1846. Svenska Bankföreningens informationsblad.
Företagsfinansiering
Företagsfinansiering är en del av företagsekonomin och den finansiella ekonomin som är inriktad på beslut avseende dels anskaffandet av kapital (finansiering) och dels användningen av kapital till investeringar eller som rörelsekapital. Termen omfattar i princip all form av hushållning med ett företags resurser. Den engelskspråkiga facktermen för företagsfinansering är corporate finance. Ett företag behöver finansiering för anskaffandet av anläggningstillgångar som maskiner eller fastigheter men även för att kunna betala ut lön till anställda eller ha råd att vänta på att få betalt av kunder och själv kunna betala leverantörer. Det finns tre huvudsakliga finansieringsformer. De olika finansieringsformerna medför olika fördelar och nackdelar. Eget kapital är "gratis" i den mening att ägarna inte får någon explicit ränta på de pengar som står kvar i bolaget. Å andra sidan vill ägarna ha utdelning och se sitt kapital växa. Det är ofta effektivt att utnyttja de tillgångar som finns i bolaget som säkerhet för lån och på så sätt få en hävstångseffekt som ökar avkastningen på eget kapital. Lån kan ha många olika former. Vissa former av tillgångar har särskilt stort värde som säkerhet. Exempelvis anses fartyg och fastigheter ha relativt låg risk vilket normalt ger lägre kostnad för lån med säkerhet i skeppshypotek eller fastighetshypotek. Finansieringskostnaden kan även hållas nere med andra former av garantier. Den risk som det innebär att ta ett lån och exponera sig mot ränterisk kan minskas med olika former av derivat. Lån kan noteras på marknad varvid risken kan delas mellan olika kreditorer, exempelvis med ett obligationslån. Vissa lån är i gränslandet mot eget kapital, exempelvis konvertibla skuldebrev. Såvälån som eget kapital kan säkerställas via börs genom olika marknadsnoteringar. Investeringar i form av förvärv av anläggningstillgångar eller förvärv av dotterbolag sker för att förbättra det köpande bolagets ställning och framtida intjäning. Inför ett investeringsbeslut görs normalt en investeringskalkyl. Nyttan av ett förvärv är dels värdet av det kassaflöde som förväntas genereras direkt av tillgången, dels eventuella synergier med existerande tillgångar. En annan sida av investeringar är för en säljare att hitta en villig köpare. Vissa företag eller ägare vill sälja hela eller delar av en verksamhet. I syfte att få så hög avkastning som möjligt undviker företag att binda för mycket kapital. Med en effektiv hantering av likvida medel, korta kredittider till kunder och långa till leverantörer kan behovet av extern finansiering hållas nere. Andra sätt att minska behovet av extern finansiering är att hyra eller leasa tillgångar istället för att äga dem själv. Företagsfinansiering är ett brett område med ett stort antal specialiserade företag som erbjuder rådgivningstjänster. Aktörer är dels traditionella svenska och internationella affärsbanker som oftast har rådgivningsverksamhet inom företagsfinansiering-området. Även de stora revisionsorganisationerna i big four erbjuder tjänster inom företagsfinansiering. Många små och stora oberoende organisationer är enbart inriktade mot företagsfinansiering, antingen hela spektrumet av tjänster eller delar av det. Ägarnas satsade medel och de medel som tjänas in av bolaget under åren som inte lämnas som utdelning, det vill säga eget kapital. Rörelseskulder. Exempelvis kredit hos en leverantör.
