Taligenkänning, ASR (engelska Automatic Speech Recognition), kallas processen att elektroniskt eller datatekniskt tolka mänskligt, naturligt tal. Naturligt tal räknas som ett viktigt steg för att få intuitiva människostyrda gränssnitt till datorer. Taligenkänning bör inte blandas ihop med röstigenkänning, som behandlar identifiering av vem som talar. Det bedrivs omfattade forskning kring förståelsen av naturligt tal. Moderna taligenkänningssystem bygger oftast på statistiska metoder där tal tolkas i flera nivåer med hjälp av hypoteser och grammatiker som definierar troliga/kända kombinationer av språkelement. I mer avancerade system är dessa modeller ofta adaptiva och därmed öppna för inlärning av nya grammatikelement genom en halvautomatisk analys av vilka fraser som misslyckas att bli korrekt förstådda, följt av korrigering av de grammatiska och akustiska modellerna. Enklare ASR förväntar sig enkla svar på frågor, till exempel. Fråga: Vart vill du åka? Ange orten! Svar: Malmö Fråga: Varifrån vill du åka? ange orten! Svar: Kiruna. ASR som kan hantera fritt tal kan under optimala omständigheter klara av komplicerade utsagor som till exempel. Fråga: Beskriv din resa! Svar: Jag vill ta tåget från Kiruna till Malmö, andra klass. Då folk inte talar grammatiskt, och ofta stakar sig så måste man kunna filtrera bort harklingar, upprepade ord, otydliga ord, ord utan betydelse, till exempel. Svar: Hmmm Ja just det, vi tar tåget, ta tåget från.. från öööö Kiru.. Kiruna var det till Skåne, till Malmö, ja just det till öööö Malmö skall jag åka. akustik - identifiering av fonem, dvs. ljudstyrka för frekvenserkombinationer och akustiskt förlopp. ord - ihopsättning av fonem. ordföljder - urval av troligaste ordföljder jämfört med en stor databas med talat språk. grammatik - verifiering av hypotetiska ordföljder mot grammatik som gäller för det specifika domänen (till exempel en grammatik för biljettbokningar innehåller vanliga fraser och meningar som har med biljetter att göra, men det finns ingen anledning att till exempel ha med grammatik för fotbollsammanhang). semantik - uttydning av informationsbärande element.
Det finns två typer av internationella flygplatskoder, IATA-kod och ICAO-kod. ICAO-kod (Internationella civila luftfartsorganisationen) är en fyrställig kod avseende flygplatsers geografiska läge, som uteslutande används av piloter och flygledning. IATA-koder finns bara för flygplatser med reguljära flygningar, medan ICAO-koder finns även för små flygplatser med bara privatflyg. Ett exempel från verkligheten:Ett SAS-plan ska flyga Köpenhamn Kastrup - Stockholm Arlanda. Passagerare med bagage har ARN (IATA-koden för Arlanda) plus eventuella bytesdestinationer på bagagelappen. Flygningen har tilldelats flightnummer SK1416. De två bokstäverna i flightnumret, "SK" (IATA-koden för SAS), avslöjar att SAS är operatör för flygningen. Varje kommersiellt flygbolag har sina egna bokstäver i flightnumret. IATA-koden har två bokstäver, medan ICAO-koden har tre. (flightnumren var förr alltid tresiffriga, men är nu allt oftare fyrsiffriga). Piloterna loggför att flygningen SAS1416 skall flygas från EKCH till ESSA. Dessa uppgifter, tillsammans med vilka brytpunkter som flygningen skall gå via, matas in i flygplanets navigationssystem. Även flygplanets transponder, en slags ID-signalator som sänder ut uppgifter om flygningen till flygledningen skall ställas in. På flygledningens radar syns då planet inte bara som en prick, utan de ser också att pricken motsvarar flight SAS1416 som flyger sträckan EKCH-ESSA och via vilka brytpunkter färdvägen går. Det finns också IATA- respektive ICAO-koder för flygbolag. Dessa IATA-koder har två bokstäver eller en bokstav och en siffra. ICAO-koderna har tre bokstäver. En flygning har IATA-koden och tre eller fyra siffror. Utöver dessa koder och flightnummer har varje flygplan dessutom en registreringsbeteckning. Denna finns alltid målad på flygplanet och består vanligtvis enbart av bokstäver. Dess format är XX-XXX eller X-XXXX, till exempel OY-DSP vilket i verkligheten var en Boeing 720 ägd av Conair, numera Thomas Cook Airlines. OY står för Danmark. Alla svenskregistrerade flygplan har en beteckning som börjar på SE-. En del länder har egna inrikes koder. Flygplatser i USA och Kanada har en helt annan typ av inhemska koder baserade även på siffror Många små flygplatser i de två länderna, vissa med reguljärflyg, har ingen ICAO-kod utan använder denna kod. Flygplatser i Ryssland (tidigare hela Sovjetunionen) har egna koder med kyrilliska bokstäver som används för inrikes biljettbokningar istället för IATA. Många små flygplatser i Ryssland har ingen IATA-kod, men dock ICAO-kod. I Sverige har Flygvapnet använts sig av numrering av krigsflygbaserna. Detta då flygbasernas läge var av hög sekretess. I samband med att en flygbas anlades, fick den ett tillfälligt nummer av Flygförvaltningens byggnadsavdelning, senare Fortifikationsverket. Under 1940-talet upprättades en hemlig fältnummerlista, vilken bestod av befintliga och planerade krigsflygbaser. Inofficiellt hade flygbasen ett namn, vilket var direkt anknuten till orten, till exempel Fält 1 vid byn Björka. Civila flygplatser som hade en roll som krigsflygbas tilldelades ett C-nummer, till exempel C 8 för Stockholm-Bromma. Efter att flera militära flottiljflygplatser öppnades i slutet av 1950-talet för civiltrafik, eller flygbaser övergått till övningsflygbaser, infördes en ny numrering. Istället för att flygbasen benämndes Fält 1 eller C 8, infördes en tvåsiffrig numrering, där till exempel Fält 1 blev krigsflygbas 23. De baser som fick denna beteckning, var de som senare kom att ingå i Bas 90-systemet. År 1999 gjorde numrering om, där krigsflygbaserna fick en tresiffrig numrering. Dock så tappade beteckningssystemet sin betydelse mellan åren 1999 och 2005, då större delen av baserna är avvecklades. Även om baserna numer omnämns efter sitt ortsnamn eller läge, var det länge en straffbar handling att röja basens geografiska läge för obehöriga. De större flygbaserna har också ICAO-koder.
Steve Kloves, född 18 mars 1960 i Austin, Texas, är en amerikansk manusförfattare främst känd för sina bearbetningar av romaner, framför allt för Harry Potter film-serien och för Wonder Boys, vars filmmanus nominerades till en Golden Globe och en Oscar. Han har även regisserat två filmer. Kloves, född i Austin i Texas, växte upp i Sunnyvale i Kalifornien, där han gick på Fremont High School. Han började på UCLA men hoppade av efter att ha minskat sitt schema till endast ett fåtal kurser under sitt andra år. Som en oavlönad praktikant till en Hollywoodagent har han fått uppmärksamhet för ett filmmanus han skrev kallat Swings. Detta ledde till ett möte där han fick chansen att göra Racing with the Moon (1984). Hans första erfarenhet av manusförfattning lämnade honom med en känsla att han ville ha en bättre dialog med skådespelarna så att de skulle stämma överens med hans vision av figurerna. Kloves skrev De fantastiska Baker Boys och det blev hans regissör-debut. Efter år av försök att sälja projektet i Hollywood, fick filmen äntligen luft under vingarna och släpptes 1989. The Fabulous Baker Boys gjorde ganska bra, men hans nästa projekt som manusförfattare/regissör till Flesh and Bone (1993) klarade sig dåligt i biljettbokningen. Kloves slutade då att skriva i tre år. När han insåg att han måste återgå till att skriva som stöd för sin familj, började han bearbeta Michael Chabons nya Wonder Boys till ett filmmanus. Kloves har erbjöds möjlighet att regissera men han avböjde. Detta var hans första försök till att omarbeta ett annat verk till film. Hans manus nominerades till en Golden Globe och en Academy Award efter filmens release 2000. Warner Bros skickade Kloves en lista på romaner som företaget övervägde att göra om till film. I förteckningen ingick den första Harry Potter-boken, Harry Potter och de vises sten vilken intresserade honom trots hans vanliga likgiltighet för dessa förteckningar. Han fortsatte med att skriva manus till de fyra första filmerna i denna storsäljande serie. Producenten till Harry Potter-filmerna, David Heyman, avslöjade i oktober 2005 under en presskonferens att Kloves skulle återvända för att skriva manuset till Harry Potter och Halvblodsprinsen. Det är troligt att anledningen till att han inte kunde skriva manus till femte boken, Harry Potter och Fenixorden, är att han samtidigt han regisserade The Curious Incident of the Dog in the Night-Time. Innan han blev tillfrågad att skriva manuset till Harry Potter och de vises sten hade han inte ens hört talas om J.K. Rowlings fantasy-serie. De fantastiska Baker Boy, som Steve Kloves har skrivit manuset till och regisserat, är en av J.K. Rowlings favorit-filmer. Hermione Granger är hans favorit-figur att skriva manuset till i Harry Potter-filmerna. 1984 – Racing With the Moon. 1989 – De fantastiska Baker Boys. 2001 – Harry Potter och de vises sten. 2002 – Harry Potter och Hemligheternas kammare. 2004 – Harry Potter och fången från Azkaban. 2005 – Harry Potter och den flammande bägaren. 2008 – Harry Potter och Halvblodsprinsen. 2010 – Harry Potter och dödsrelikerna – Del 1. 2011 – Harry Potter och dödsrelikerna – Del 2. 2012 – The Amazing Spider-Man. 2022 – Fantastiska vidunder: Dumbledores hemligheter. 1989 – The Fabulous Baker Boys. 1993 – The Fabulous Baker Boys. 2016 – Fantastiska vidunder och var man hittar dem. 2018 – Fantastiska vidunder: Grindelwalds brott. 2018 – Mowgli: Legend of the Jungle.