Bourgogne
Bourgogne är en tidigare administrativ region i Frankrikes inland, som sedan 2016 är en del av regionen Bourgogne-Franche-Comté och som ungefär motsvarade de historiska provinserna Bourgogne och Nivernais. Regionhuvudstad var Dijon. Bourgogne har givit namn åt maträtten Bœuf Bourguignon. Bourgogne är belägen tämligen centralt i Frankrikes inland, med regionerna Champagne-Ardenne och Île-de-France i norr, Centre-Val de Loire i väster, Auvergne i sydväst, Rhône-Alpes i söder, och Franche-Comté i öster. Den består av departementen Yonne, Côte-d'Or, Nièvre och Saône-et-Loire. Regionens centrum är floden Saône. Nivåskillnaderna i landskapet är tämligen stora, med högplatåer i öster, och floddalar längs Saône. Genom Dijon löper Canal de Bourgogne. Större städer i Bourgogne är Autun, Auxerre, Dijon, Mâcon, Chalon-sur-Saône, Sens, och Nevers. Riket Burgund bildades av burgunderna på 400-talet, vilket då sträckte sig från Dijon till Medelhavet. Därefter tog frankerna över herraväldet, som delade riket under 800-talet i övre och nedre Burgund. 933 införlivades hela Burgund i Arelat, och hundra år senare i Tysk-romerska riket. I den senare statsbildningen utgjorde Burgund ett hertigdöme som regerades av huset Capet, och sedan av huset Valois. Filip den djärve grundade på 1300-talet ett burgundiskt rike med Flandern, där själva Burgund utgjorde ett frigrevskap. Eran var en stor guldålder för Burgund, som blev ett centrum för kultur (bland annat inom musikens och illuminationens områden), klosterlivet (med Cluny och Cîteaux), och handel. Riket Burgund upplöstes 1477 när Karl den djärve slogs ner av schweizarna i slaget vid Morgarten. det område som numera utgör Bourgogne tillföll då Frankrike, medan Franche-Comté överläts till Maximilian av Habsburg. Därefter var Bourgogne av stor militärstrategisk betydelse, så nära belägen den tyska gränsen. I regionen produceras bourgogneviner, spannmål och kött. Boskapsskötelsen drivs framför allt i högländerna, och vinodlingen i floddalarna. Industrialiseringen har påverkat den demografiska situationen i regionen mycket negativt, och Bourgogne är ett av Frankrikes stora avfolkningsområden.
Burgunder
Burgunderna var en germansk folkstam. Den är tidigast känd från områden öster om Oder. Burgunderna hade en tradition om ett skandinaviskt ursprung. Det fornnordiska namnet på Bornholm var Burgundarholm. Enligt Jordanes besegrade goterna burgunderna först när de bosatt sig vid floden Wisłas mynning och fördrev dem därifrån. Burgunderna bodde sedan kvar i området till omkring 200 e.Kr. Vid mitten av 200-talet e.Kr. befann sig burgunderna vid övre och mellersta Main. Omkring år 300 e.Kr. stormade de tillsammans med alemanner, franker och heruler den rhätiska gränsen vid nuvarande Österrike, men blev besegrade. De var en av de största stammarna under den stora oredan i Gallien i mitten av 300-talet då städerna blev ödelagda och gallerna blev slavar i Germanien, innan Julianus lyckades slå tillbaka germanerna igen. I slutet av 360-talet försökte kejsar Valentinianus få burgunderna till bundsförvanter mot alemannerna, som på nytt invaderat Gallien och lät dem samla en stor här, men övergav dem i den avgörande striden. Burgunderna stannade då kvar i ett område mellan frankerna och alemannerna och trängde så småningom de senare söderut. År 406 överskred burgunderna på nytt Rhen i samband med de stora germaninvasionerna av vandaler, alaner och sveber på flykt från hunnerna. År 436 krossades deras växande välde under deras hövding Gundahar av romare ledda av Aëtius, och hunner. Denna händelse återges i Nibelungenlied. Hunnerna hade då fortfarande bra förbindelser med romarna och Aëtius lät hunnerna besegra dem i grund varvid Gundahar och hela hans ätt stupade. Aëtius lät då burgunderna slå sig ned vid Genèvesjön, i den sydvästra delen av Gallien, som sedan dess bär deras namn Bourgogne. Där byggde de från ca 450 upp ett nytt rike, vilket utmärktes av ett relativt gott förhållande med de arianska burgunderna och de katolska romarna. Sin storhetstid hade de under Gundobads regering (474–516), då de var bundsförvanter med Teoderik den store. År 534 krossades deras rike av frankerna. Efter att Frankerriket delas upp i tre karolingska riken 843 är Burgund en del av Lotharingia under Lothar I. Efter hans död delas riket upp. Burgund återuppstår som två självständiga stater, övre och nedre Burgund, i slutet av 800-talet. År 933 slogs dessa ihop till konungariket Burgund med huvudstad i Arles, ett rike som dock så småningom splittrades. Burgund återuppstod sedan som ett hertigdöme men 1477 blev Burgund en del av Frankrike. I våra dagar lever namnet kvar i den franska regionen Bourgogne (franska för Burgund).
Bold Eagle
Säsongen 2015 fortsatte Bold Eagle segerraden från fjolåret då han inledde säsongen med tre raka segrar, bland annat i Prix Charles Tiercelin i januari och Prix de Sélection i februari. Bland hans större segrar under säsongen 2015 räknas även segrarna i Grand Prix l'UET, Prix Octave Douesnel och Critérium Continental. Under 2016 segrade han även i lopp som Prix René Ballière, Critérium des 5 ans och Europeiskt femåringschampionat. Bold Eagle deltog i Elitloppet på Solvalla för första gången i karriären i 2017 års upplaga som kördes den 28 maj. Han vann sitt försökslopp med sex längder före tvåan Resolve, och kvalificerade sig därmed för final. Det andra försöksloppet vanns av Nuncio, en häst som Bold Eagle aldrig tidigare mött och det talades om en "drömduell" dem emellan inför finalen. Finalen vanns dock av Timoko. Bold Eagle slutade på fjärdeplats. Under sommaren 2017 segrade han i Prix René Ballière för andra året i rad, samt Grand Prix de Wallonie som är Belgiens största travlopp. Den 9 september deltog han i 2017 års upplaga av finalen av UET Trotting Masters, som gick av stapeln på Vincennesbanan. Han slutade där på andraplats bakom Aubrion du Gers. Den 10 december 2017 under det franska vintermeetinget gjorde Bold Eagle comeback efter ett kortare tävlingsuppehåll sedan september 2017. Han skulle egentligen startat i Prix de Bretagne den 19 november 2017, och då körts av Björn Goop, eftersom Franck Nivard hade ryggproblem. Bold Eagle ströks sedan innan loppet på grund av en hovböld. Han inledde istället vintermeetinget med en start i Prix du Bourbonnais, där han kom på andraplats. Han kom därefter på andraplats även i Prix de Bourgogne den 31 december 2017 och Prix de Belgique den 14 januari 2018. Den 28 januari 2018 kom han på andraplats i Prix d'Amérique, slagen av svenske Readly Express. Han startade därefter i Prix de France den 11 februari, där han kom på andraplats efter en upploppsduell med Belina Josselyn. Detta var hans sjätte andraplats i rad. Efter det franska vintermeetinget 2017–2018 som resulterat i flera andraplatser, var Bold Eagle tillbaka som en vinnare den 11 mars 2018 då han segrade på nytt löpningsrekord 1.08,9 i Frankrikes största sprinterlopp Grand Critérium de Vitesse på travbanan i Cagnes-sur-Mer. Efter segern fick han en inbjudan till att delta i Elitloppet 2018 på Solvalla. Den 21 april 2018 segrade han i Prix de l'Atlantique för andra året i rad. Han gick ett finslipande banjobb inför Elitloppet på gräsbanan Rambouillet, sydväst om Paris, den 20 maj 2018. Elitloppet gick av stapeln den 27 maj. Bold Eagles kvalheat till Elitloppet 2018 blev mycket omtalat och försenades med 15 minuter, bland annat på grund av en omstart. Detta gjorde att Bold Eagle stressade upp sig i väntan på start och efter att startbilen släppt fältet kastade sig en het Bold Eagle i galopp. Han diskvalificerades och missade Elitloppsfinalen. Även Rajesh Face och Maori Time galopperade i detta kaosartade kvalheat. Kretsen kring Bold Eagle aviserade att de inte kommer att komma tillbaka till Solvalla efter startfiaskot. Även den planerade starten i Åby Stora Pris i augusti ställdes in. Den 24 juni 2018 segrade han i Prix René Ballière på Vincennesbanan. Detta var hans tredje raka seger i Prix René Ballière, vilket är rekord. Den 30 december 2018 segrade Bold Eagle i Prix de Bourgogne, närmast före Readly Express. Den 27 januari 2019 deltog han för fjärde gången i Prix d'Amérique. Redan i startmomentet tappade han viktig mark, och fick så småningom placeringen som sexa i andraspår, och inkom i mål som sexa. Han kom på tredjeplats i Prix de France den 10 februari 2019. I 2019 års upplaga av Grand Critérium de Vitesse fick Bold Eagle en tung resa utvändigt om ledaren Dijon, och var sist i mål. Ägaren Pierre Pilarski meddelade den 22 mars 2019 att svenske kusken Björn Goop kommer att köra Bold Eagle i fortsättningen.
Lista över franska uttryck i svenska språket
Detta är en lista över franska språkliga uttryck, vilka brukar användas med samma eller liknande innebörd även på svenska. En förklaring av uttrycket eller eventuell svensk synonym anges också. Den stora merparten av orden står att finna i Nationalencyklopedins svenska ordbok, där det ges ytterligare information i fråga om böjningsformer, fraskonstruktioner, etymologier m.m. à – vid prisangivelse till exempel "apelsiner à 5 kr styck". à jour – fortlöpande underrättad om den aktuella utvecklingen på angivet område etcetera. à la – på sätt angivet av, särskilt i fråga om maträtter till exempel Biff à la Lindström. à la bonne heure – "det må vara hänt". à la carte – på fast meny om rätt som tillagas på beställning. Uttrycket à la carte-politik innebär politiska lösningar i form av kompromisser mellan regeringsparti och opposition. à la grecque – rätvinkligt slingrande ornament, känt särskilt från det antika Grekland. à quatre mains – med fyra händer i fråga om spel av två pianister på samma instrument. abandon – ledighet i uppträdandet. air – antydd stämning. ambiance – trivsam stämning. "Vilken trevlig ambiance det är här på Grand!". amuse-bouche – mindre aptitretare. Se även hors d'œuvre. apéritif – alkoholhaltig dryck som man intar före måltid för att öka aptiten. argot – speciell språkform använd inom förbrytarvärlden. armagnac – en konjaksliknande dryck som bereds av vitt vin, uppkallad efter Armagnac, namn på landskap i sydöstra Frankrike. arrondissement – franskt förvaltningsområde närmast under departementet. art deco – arkitektur-, konst- och formgivningsstil från mellankrigstiden. art nouveau – en stilriktning inom arkitektur, formgivning, konsthantverk, grafik m.m. från 1890 till omkring 1920. avant-garde – grupp som består av de mest avancerade utövarna av viss konstart eller liknande skapande verksamhet, särskilt i fråga om formmässig förnyelse eller dylikt. Den ursprungliga, militära betydelsen avser en mindre styrka med uppgift att skydda en framryckande större styrka. avant la lettre – ett uttryck som beskriver en person eller en rörelse, som kommer före den term som används för att beskriva den. Man kan till exempel säga att Franz Kafka var en surrealist avant la lettre, eftersom hans romaner kan beskrivas som surrealistiska trots att de skrevs innan begreppet surrealism började användas. aubergine – en mörkt violett frukt, som används som grönsak. au pair – med inriktning på hushållsarbete och barnpassning (i främmande land) som avlönas med fritt uppehälle, mest för tonårsflickor som samtidigt lär sig språk. auteur – självständig filmskapare med förmåga att sätta sin personliga prägel på sina verk. baguette – typ av avlångt franskbröd med knaprig skorpa. baisse – marknadsläge som kännetecknas av låga priser, mest i fråga om värdepapper på börsen. berceuse – ett slags konstfull vaggvisa. bistro – enklare bar eller servering ursprungligen i Frankrike. blasé – som är svår att roa eller glädja på grund av övermättnad. bonjour – en knälång, dubbelknäppt mansrock med rakskurna framkanter, vanlig under 1800-talet och början av 1900-talet. bonmot – kvick formulering. bordeaux – typ av lättvin från distriktet kring staden Bordeaux i sydvästra Frankrike. boudoir – en dams finare privata salong. bouillabaisse – typ av finare soppa, tillredd av olika slags fisk, skaldjur och grönsaker. bouquet – karakteristisk, angenäm doft och smak, särskilt hos vin och konjak. bourgeoisie – kapitalägande borgarklass i visst land, särskilt i marxistisk terminologi. bourgogne – typ av tyngre och sötare franskt vin, omfattande såväl röda som vita sorter, från Bourgogne i Frankrike. boutique – liten butik för moderna och exklusiva (dam)kläder. brioche – typ av litet bröd av väljäst vetedeg, gräddat i pastejform. c'est la vie – "sånt är livet". cabriolet – bil med nedfällbart tak. carte blanche – 'vitt blad', oinskränkt fullmakt.
Dijonsenap
Dijonsenap är en typ av senap. Den är ljus, innehåller inget eller mycket lite socker, salt och vitt vin. Till skillnad från svensk senap görs dijonsenapen på senapsfrö från svartsenap (Brassica nigra). På 1600-talet var Dijon i Frankrike centrum för senapstillverkningen och 1776 startade Grey och Poupon sin kända fabrik. Dijon står fortfarande för 90% av Frankrikes senapstillverkning. Dijonsenap tillverkas inte bara i Frankrike utan även i Sverige. En liknande typ är Fransk senap. Dijonsenap (moutarde de Dijon på franska) är alltså inget skyddat varumärke utan ett recept, den kan tillverkas var som helst av vem som helst, om man endast följer receptet. Däremot är Burgundsenap (moutarde de Bourgogne på franska), som tillverkas sedan ett par år tillbaka, en skyddad ursprungsbeteckning, dvs senapen måste tillverkas i distriktet Bourgogne, med vitt vin (Aligoté) och senapsfrö från Bourgogne.
Yonne
Yonne är ett franskt departement i regionen Bourgogne-Franche-Comté och som har fått sitt namn efter floden med samma namn. I den tidigare regionindelningen som gällde fram till 2015 tillhörde Yonne regionen Bourgogne. Huvudort är Auxerre. Yonne är ett utpräglat landsbygdsområde med odling av främst spannmål, och det var under många årtionden ett avfolkningsområde. Sedan motorvägen Paris-Lyon byggts genom området har dock industri flyttat ut från storstadsområdet.
Bona
Annaba, provinshuvudstad, 36.9°N 7.76667°Ö / 36.9, 7.76667 (Annaba). Bona (bergstopp), Bujumbura Rural, 3.3495°S 29.4691°Ö / -3.3495, 29.4691 (Bona (bergstopp)). Bona, Nièvre, departementet Nièvre i regionen Bourgogne-Franche-Comté, 47.06111°N 3.42333°Ö / 47.06111, 3.42333 (Bona, Nièvre). Desa Bona, administrativ by, Provinsi Bali, 8.5592°S 115.3175°Ö / -8.5592, 115.3175 (Desa Bona). Bona (vattendrag i Kongo-Kinshasa, lat -10,62, long 25,67), 10.61667°S 25.66667°Ö / -10.61667, 25.66667 (Bona (vattendrag i Kongo-Kinshasa, lat -10,62, long 25,67)). Bona (vattendrag i Kongo-Kinshasa, Katanga), 10.6075°S 25.87028°Ö / -10.6075, 25.87028 (Bona (vattendrag i Kongo-Kinshasa, Katanga)). Bona (ort i Senegal), Région de Sédhiou, 12.95806°N 15.83806°V / 12.95806, -15.83806 (Bona (ort i Senegal)). Bona, Motala kommun – Säteri och före detta uppfostringsanstalt, numera småort i Motala kommun. Bona gård – Säteri på Munsö, Ekerö kommun. Bona – att polera golv eller möbler, se bonvax. Bona Folkhögskola – en folkhögskola i Motala.
Champagne
Champagne är mousserande vin eller rosévin från vindistriktet Champagne i norra Frankrike, med orterna Reims och Épernay som huvudorter för produktionen. Det är vanligt att namnet Champagne används i plagierande syfte för att marknadsföra mousserande vin från andra platser i världen. Det är däremot endast vin från distriktet Champagne i norra Frankrike som får lov att kallas Champagne i kommersiella sammanhang inom EU, eftersom detta är en skyddad ursprungsbeteckning. Enligt myten var Champagne den plats där man skapade det första mousserande vinet, men bevisligen var det britterna som skapade det först mousserande vinet sex år före fransmännen Champagne är den vinregion som har producerat mousserande vin under längst tid, med en oavbruten produktion ända sedan 1700-talet med samma metod Méthode Champenoise. Det är en vintillverkningsmetod då vinet jäser en andra gång på flaskan, vilket skapar högre tryck i flaskan, fler bubblor och krämigare textur. Jästfällningen ger även en tydlig ton av bröd. Det finns ungefär 33.500 hektar odlingsmark i regionen, fördelat på 319 byar. Regionen brukar delas upp i fem delregioner, från norr till söder. Champagnebyarna är klassificerade på en skala där vissa byar är Grand Cru eller Premier Cru. Dessa beteckningar sätts ibland ut på etiketten på champagne som enbart kommer från byar med en viss klassificering. Klassificeringen utgörs av en procentskala som ursprungligen har använts för att bestämma priset på druvorna på marknaden relativt det årets baspris, och där de olika byarna ligger på 80–100 %. De byar som har siffran 100 % är Grand Cru och de som har siffran 90–99 % är Premier Cru. Eftersom alla vingårdar i en by ges samma klassificering, är champagneklassificeringen inte lika detaljerad som den i exempelvis Bourgogne. Vid framställningen används tre olika druvsorter, som utgör mer än 99,9 % av den odlade arealen. Druvorna förekommer enskilt eller i olika blandningar sinsemellan. Utöver de tre dominerande druvsorterna är även Arbanne, Petit Meslier, Pinot Blanc och Pinot Gris tillåtna, men är idag mycket ovanliga i regionens vingårdar. Champagne framställs enligt den så kallade "champagnemetoden", méthode champenoise eller méthode traditionelle genom att man först framställer ett vanligt basvin. Därefter buteljeras vinet, tillsammans med en jästtillsats, så att en andra jäsning startar i flaskorna. Under denna tid – 15 månader eller längre – skapas bubblorna, även kallad bornyr. Innan flaskan är färdig för försäljning tas den sista jästfällningen bort, genom att flaska vibreras upp-och-ned under en kortare tid. När jästfällningen så har trillat ned i halsen, kyls flaskhalsen hastigt ned, korken tas bort och den frusna jästfällningen faller då ut genom att trycket i flaskan skjuter ut den. Tekniken kallas degorgering. Vid denna punkt är alla champagner lika torra, men genom att flaskan fylls upp med en mindre mängd söt vätska, så kallad dosage, får champagnen olika sockerhalter. Champagne utan årgångsbeteckning består vanligen av en blandning av basvin från två eller fler årgångar. Detta görs för att få en jämn stil och kvalitet på det färdiga vinet, trots Champagnes relativt kalla klimat, som ger betydande årgångsvariantioner i växtförutsättningarna på vingården. Huvuddelen av basvinet brukar bestå av den yngsta årgången då flaskan buteljerades, och därutöver ingår en viss andel så kallat reservvin, som sparats sedan tidigare årgång(ar) i stora tankar eller fat. Andelen reservvin och dess ålder kan variera stort mellan tillverkarna, men ungefär 10–30 % torde vara en vanlig andel. Champagne kan variera från att vara riktigt söta viner till helt torra. Sockerhalten skall anges på flaskan och de olika varianterna är. Det vanligaste sortimentet av champagne brukar bestå av. Champagnehus (Maison de Champagne) kallas de producenter som tillverkar champagne. De flesta är medlem i "Union de Maisons de Champagne" (UMC).
