På spåret
På spåret är ett svenskt årligen återkommande frågesport- och tågresebaserat underhållningsprogram i SVT om fredagskvällarna, introducerat den 5 september 1987. På spåret är ett av Sveriges Televisions största nöjesprogram och är en svensk originalidé. I programmet får svenska kändisar tävla i en frågesport som tar sin utgångspunkt i olika städer. Tittarrekordet ligger på 3,7 miljoner från mars 1990. Tävlingen fortsätter att vara mycket populär och har sänts varje år sedan starten med undantag för 1989, 1992 och 1994. Formatet har sålts till norska TVNorge, där det sändes under namnet Jorda rundt 1998–1999. Programformatet bakom På spåret är en svensk originalidé. Idén föddes 1986 när frilansjournalisten Lennart Andersson i BBC:s Arkiv i London såg ett klipp som visade en tågresa mellan London och Brighton på en minut. Konceptet utvecklades senare under 1986 vid SVT Göteborg av Lennart Andersson, TV-chefen Steen Priwin och Ingvar Oldsberg. Premiärprogrammet sändes den 5 september 1987 som den första lördagsunderhållningen i nya TV2 – Sverigekanalen. 1987 använde man sig av herre-på-täppan-principen, där det segrande laget i varje program gick vidare och ställdes mot en ny motståndare veckan efter. Premiärårets totalvinnare var lag Lennart "Hoa-Hoa" Dahlgren som vann fyra av sina fem matcher och hade flest "resväskor" med pengar i slutet av säsongen, trots att Gunnar Svenssons lag segrade i det sista programmet. I Hoa-Hoas lag ingick även Thomas Wernersson och Margareta Söderström. Den ursprungliga signaturmelodin komponerades av Göteborgsmusikern Bengt-Åke Andersson, tidigare trombonist i Bohuslän Big Band. Musiken till tågresorna heter Københavns Jernbanedampgalop och är komponerad av den danske tonsättaren Hans Christian Lumbye. År 2011 infördes en ny signaturmelodi, specialkomponerad av dåvarande husbandet Augustifamiljen. Från säsong 18 (2007/2008) har På spåret haft formen av en turnering med gruppspel, en kvartsfinal, två semifinaler och en final. Gruppspelet består av tre grupper med vardera tre lag. Vinnaren i respektive grupp kvalificerar sig direkt till semifinal, medan de två bästa tvåorna möts i en kvartsfinal för att göra upp om den sista semifinalplatsen. 1987 gjordes sex avsnitt, sedan 2005/2006 har säsongerna bestått av tretton avsnitt. Fram till och med 1993 bestod lagen av tre personer, men sedan dess har deltagarna tävlat i par. Laget Bengt Grives, Mats Strandbergs och Björn Hellbergs dominans (de vann fyra säsonger i rad, 1988, 1990 (detta år med Joakim Nyström istället för Grive), 1991 och 1993) var ett fall av Peter Polkander-syndromet. Björn Hellberg blev senare domare. Likaså blev de tävlande lagen nedbantade till par istället för tremannalag. Nytt för säsongen 2007/2008 var det nya vandringspriset, en jordglob i silver. Runt silvergloben löper en räls med ett litet tåg på. Globen står på en fot av massiv ek där namnen på alla tidigare vinnare finns ingraverade. Programledare var åren 1987–2009 Ingvar Oldsberg och domare var under säsongen 1988 Lennart "Hoa-Hoa" Dahlgren. Från 1995 till 2009 var dock Björn Hellberg fast domare förutom under säsongen 2004 då han ersattes av Carl Jan Granqvist. Från och med säsongen 2009/2010 har Kristian Luuk och Fredrik Lindström tagit vid som programledare respektive domare. I samband med att Oldsberg och Hellberg skulle lämna På Spåret sändes ett minnesprogram den 1 september 2009. Programmet hette På Spåret – Oldsbergs favoriter. Den 4 december 2009 hade den första säsongen utan Ingvar Oldsberg och Björn Hellberg premiär. Under Kristian Luuks och Fredrik Lindströms ledning vann På Spåret "Årets program" på Kristallen 2009 och "Årets underhållningsprogram" 2010 Säsong 23 (2012–2013) var en mästarsäsong där alla deltagare förutom ett lag var tidigare mästare/vinnare av tävlingen. Vinnare av denna På Spåret-säsong blev Ellinor Persson och Dick Harrison.
Lista över avsnitt av På spåret
Detta är en lista över avsnitt, medverkande och resultat i det svenska TV-lekprogrammet På spåret. För information om programmets upplägg, se dess artikel. Ingvar Oldsberg var programledare fram till och med säsong 19 (våren 2009). Från och med säsong 20 (hösten 2009) tog Kristian Luuk över som programledare. Under de första säsongerna ledde Oldsberg programmet ensam (förutom att Lennart Hoa-Hoa Dahlgren bistod som domare under säsong 2 [1988]). Från och med säsong 6 (1995) övertog den fyrfaldige vinnaren Björn Hellberg rollen som domare, vilken han hade fram till och med säsong 19 (våren 2009), förutom ett avbrott under säsong 15 (2004–2005), då domarrollen istället innehades av Carl Jan Granqvist. Från och med säsong 20 (hösten 2009) övertogs domarrollen av Fredrik Lindström. Under de första fem säsongerna (fram till 1993) var det tre tävlande i varje lag, därefter har det varit två. Vinnarna i varje avsnitt markeras med fetstil, om de är kända. Eftersom sista avsnittet på varje säsong är säsongsfinalen är alltså vinnarna i det avsnittet vinnare av hela säsongen. Denna säsong var den sista säsongen med Ingvar Oldsberg som programledare och Björn Hellberg som domare. Efter 19 säsonger och 173 program tackade Ingvar Oldsberg och Björn Hellberg för sig som programledare och domare. Programledarrollen togs över av Kristian Luuk medan domarrollen togs över av Fredrik Lindström. Avsnitt 1 var det 200:e programmet någonsin av På spåret. Denna säsong sändes programmet "På perrongen" i SVT Play en halvtimme före varje ordinarie avsnitt, där förra vinnaren Ellinor Persson pratade "På spåret"-minnen med tidigare deltagare. Nytt inför säsongen var att tittarna kunde spela med och tävla mot "På spåret"-deltagarna eller mot vänner genom en mobilapp från SVTsamt att tävlingsmomentet Vem där? skrotades till förmån för Listan. Den 23 december sändes en julspecial med "särskilt inbjudna tävlande par", en två timmar lång uppesittarkväll som inte ingick i den ordinarie tävlingen. Bland säsongens gästartister återfanns bland andra First Aid Kit, Veronica Maggio, Niklas Strömstedt, Slowgold (Amanda Werne), Mariam the Believer, Magnus Carlson och LaGaylia Frazier. Avsnitt 9 i denna säsong var det 100:e programmet med Kristian Luuk och Fredrik Lindström. Den 14 september 2017 presenterades deltagarna i den 28:e säsongen av programmet. Några av nykomlingarna var komikern Josefin Johansson, längdskidåkaren Johan Olsson och filmregissören Marianne Ahrne. Bland säsongens gästartister återfanns bland andra Jennie Abrahamson, Marie Bergman, Peter Jöback, Ola Magnell, The Tallest Man on Earth, Malena Ernman, Moto Boy och Danny Saucedo. Säsongspremiären sändes den 8 december 2017. Deltagarna i den 29:e säsongen av programmet presenterades i SVT Play den 17–19 september 2018. Några av nykomlingarna var komikerna Hanna Dorsin och Emma Molin samt Skärgårdsdoktorn-skådespelarna Samuel Fröler och Ebba Hultkvist Stragne. Säsongspremiären sändes den 30 november 2018. Denna säsong var den 10:e säsongen sedan Kristian Luuk och Fredrik Lindström tog över som programledare respektive domare. Dessutom var avsnitt 10 det 300:e programmet någonsin av På spåret. Säsongens deltagare presenterades av SVT den 18 september 2020 och premiären sändes den 27 november 2020. Precis som säsongen innan dyker flera husband upp – 2020–2021 ansvarar Little Dragon, Franska Trion, The Hellacopters, Rebecca och Fiona samt First Aid Kit för musiken. Tävlingsupplägget med grupp- och slutspel är oförändrat, men kvartsfinalen har döpts om till Andra chansen. Ett av de tävlande paren, Frida Boisen och Hamid Zafar, byttes ut sedan Dagens Nyheter avslöjat att Zafar anonymt gjort rasistiska och homofoba inlägg på nätet. Två redan bandade avsnitt ströks och i stället spelade SVT in nya program, nu med ersättarna Louise Epstein och Thomas Nordegren. Lag 2 Lennart Hoa-Hoa Dahlgren. Lag 6 Susanne Alfvengren. Lag 7 Astrid Kristensson. Lag 6 Lars-Gunnar Björklund.
Järnvägsolyckan i Kimstad 2010
Järnvägsolyckan i Kimstad 2010 inträffade klockan 19.39 den 12 september 2010 när ett X 2000-tåg med tågnumret resandetåg 505 kolliderade med ett arbetsfordon i samband med ett banarbete utanför Kimstad i Sverige. En person, en passagerare ombord på tåget, omkom i olyckan och nitton skadades, varav elva bedömdes ha endast lindriga skador. Det var 244 passagerare och fem järnvägsanställda inblandade i olyckan, och totalt 22 personer sökte sjukvård. Tätorten Kimstad ligger i Östergötlands län. Driftplatsen Kimstad är belägen på Södra stambanan mellan Norrköping och Linköping. Vid olyckplatsen utgjordes järnvägsinfrastrukturen av en dubbelspårig, elektrifierad bana utrustad med fjärrblockering som styrs från Norrköpings driftledningscentral. Den största tillåtna hastigheten för det spår som olyckståget körde på vid olycksplatsen var 135 km/h. Ett år innan olyckan uppgavs banan att trafikeras av cirka 160 persontåg och 40 godståg per vardagsdygn. I september 2009 beslutades det att utföra spårbyte och vidta andra åtgärder på sträckan mellan Fiskeby och Kimstad. Den 6 september 2010 startade spårbytet och ett D-skydd togs ut på det spår där arbetena skulle ske. Resandetåg 505 avgick klockan 17.46, sex minuter försenat, från Stockholms centralstation och körde mot Norrköping där det avgick klockan 19.10, och hade försenats ytterligare 13 minuter sedan avgång från Stockholm. Klockan 17.00 på kvällen hade ett arbetslag med tre spårgående grävlastare samlats för att gå på spåret och arbeta. Två av maskinerna hade gått på spåret när man fick kännedom om att ett trasigt arbetsfordon behövde köras in till Kimstad för att växlas undan, något som innebar att grävlastarna behövde ta sig av spåret. Cirka klockan 19.30, sedan arbetsfordonet hade kommit in till Kimstad, fick arbetslaget åter tillstånd att gå spåret och tog ut ett A-skydd på det spår grävlastarna skulle gå på. Samtidigt väntade resandetåg 505 i Fiskeby där det mötte tre tåg i motsatt riktning innan det fick köra igen. Cirka klockan 19.30, sedan spårfordonet hade kommit in till Kimstad, gick grävlastarna på spåret igen. Då det hade kommit en regnskur strax före var det blött överallt, till och med på rälen och grävlastarens hjul. När den tredje grävlastaren gick på spåret sänkte föraren ned de bakre spårföljarhjulen och justerade sedan maskinens framända och därpå gled maskinens främre gummihjul av rälsen och hela framändan vred mot det spår där X 2000-tåget körde. För att få bättre sikt på rälerna i syfte att åter gå på spåret lyftes grävlastarens frontskopa cirka 1,5 meter. Kort därefter kom tåg 505 körande i 129 km/t och krockade med grävlastarens frontskopa. Grävlastarens skopa trängde sig cirka 750 millimeter in i och rev upp det ledande fordonet i tåget, drivenheten X2K 2043, som tillsammans med tågets andra personvagn skadades allvarligast. Efter att träffat drivenhetens bakgavel snurrade grävlastaren runt så att grävarmen, som monterades till maskinens baksida, träffade tågets andra vagn. Den första vagnen efter drivenheten, som inte var upplåten för resande vid tiden, fick skador på dörrarna och några fönster. Nästa vagn, UA2K 2753, fick stora skador i olyckan då vagnen revs delvis upp och vagnskorgen trycktes in. Inne i vagnen hade några stolar lossnat under olyckan och det var i denna vagn som den omkomna reste. Den tredje personvagnen blev intryckt av grävlastaren och kraften som uppstod vid sammanstötningen fick en axel att spåra ur, axeln kom senare att i spår igen utan att hela tåget spårade ur eller välte. Resterande vagnar i tågsättet fick olika skador som huvudsakligen bestod av revor, demolerade dörrar och krossade fönster. Av de 244 passagerarna som var med ombord på tåget fick 18 föras till sjukhus varav en 24-årig kvinna omkom. Även traktorföraren fick föras till sjukhus.
The Tallest Man on Earth
Matsson släppte sin första soloskiva, EP:n The Tallest Man on Earth, 2006. Skivan fick positiva recensioner. Låten "Pistol Dreams", som även släpptes som singel, fanns med i miniserien Upp till kamp. I april 2010 släpptes det andra albumet, The Wild Hunt. Inför skivan hade Matsson förhandlat med flera stora skivbolag men nobbat dessa då han inte gillade deras intentioner om att stöpa om hans musik i en mer kommersiell form. Till slut föll valet på det amerikanska skivbolaget Dead Oceans, ett bolag som enligt Matsson själv ger honom artistisk frihet: "de är musiknördar som jag själv". Skivan mottogs väl. Singeln King of Spain, som förutom titelspåret även innehåller en cover på Paul Simons "Graceland" och det tidigare outgivna spåret "Where I Thought I Met the Angels", såldes exklusivt på den efterföljande Europaturnén. Under sensommaren och hösten 2010 åkte Matsson ut på turné i Nordamerika och Europa. Albumet följdes av en EP, Sometimes the Blues is Just a Passing Bird, som även den fick goda recensioner. EP:n släpptes exklusivt för Itunes Store den 7 september, men kom senare även att utkomma på CD, LP och mp3, dock först den 8 november (9 november i USA). Skivan utgörs av fem låtar, alla skrivna efter The Wild Hunt. Av dessa märks inte minst låtarna "Like the Wheel", som utgjorde avslutningen på många spelningar under årets första hälft, och "The Dreamer", på vilken Matsson spelar elgitarr, något som inte har förekommit på tidigare inspelningar. I anslutning till The Wild Hunt var The Tallest Man on Earth nominerad till flera priser. På Grammisgalan 2011 var han nominerad i kategorin "Årets manliga artist", men vinsten uteblev och gick istället till Håkan Hellström. Matsson var också nominerad i kategorin "Årets pop" på P3 Guld-galan 2011, men priset gick emellertid till gruppen This Is Head. I februari 2011 vann The Tallest Man on Earth priset i kategorin "Årets singer/songwriter" på Manifestgalan. Han var även nominerad i kategorin "Årets live", men där gick vinsten till Robyn. Den 5 april 2011 medverkade Matsson i BBC:s program Later with Jools Holland där han framförde låtarna "King of Spain" och "Love Is All". I juni samma år återutgavs debut-EP:n The Tallest Man on Earth på vinyl, i vilken det tidigare outgivna spåret "In the Pockets" inkluderades. Den 12 juli släpptes singeln Weather of a Killing Kind som en del av projektet Adult Swim Singles Program. I augusti 2011 rapporterades att Matsson arbetar med ett soundtrack till den kommande filmen En gång om året tillsammans med Idiot Wind. Filmen premiärvisades på Göteborgs filmfestival 29 januari 2012 och hade biopremiär 17 maj 2013. Den 27 januari 2012 medverkade Matsson i TV-programmet På spåret. Där framförde han, backad av ett studioband, två coverlåtar: Thin Lizzys "Dancing in the Moonlight" och Cornelis Vreeswijks "En fattig trubadur". I februari samma år återutgavs singeln King of Spain som 12"-vinyl inför evenemanget Record Store Day. Skivan var limiterad till 2 000 exemplar. Den 12 juni 2012 (11 juni i Storbritannien) släpptes The Tallest Man on Earths tredje studioalbum, There's No Leaving Now på Dead Oceans Records. Skivan spelades in av Matsson själv i hans hemmastudio i Dalarna under senare delen av 2011 och början av 2012. Skivan streamades på Dead Oceans hemsida en vecka innan dess officiella release. I anslutning till skivan annonserades en sommarturné genom Europa och USA. Turnén inkluderade två sverigespelningar (på Södra teatern i Stockholm) samt ett uppträdande på Newport Folk Festival. Ytterligare en turné genomfördes i oktober 2012, på vilken Matsson endast spelade i Europa. Den 28 januari 2013 medverkade Matsson på en stödkonsert för den amerikanske musikern Jason Molina, som saknade sjukförsäkring och därför var skuldsatt efter en sjukhusvistelse. Konserten ägde rum på Södra Teatern i Stockholm och förutom Matsson spelade även bland andra I'm Kingfisher och Idiot Wind.
