Spellådan innehåller fack för att hålla de olika korten separerade i högar. Varje spelares tur innehåller tre faser. Spelet tar slut antingen när alla sex-poängskort blivit uppköpta eller när tre olika korttyper har tagit slut. Just efter att något av dessa kriterier inträffat tar spelarna alla sina kort i sin lek, sin kasthög och sin hand och räknar sina poäng för att bestämma vinnaren. På detta sätt försöker man bygga upp en effektiv lek för att kunna ha så många poäng i slutet av spelet som möjligt. Att skaffa eller ha många poängkort i början av spelet kan vara en taktisk miss eftersom man inte kan använda dem till någonting. Att effektivisera leken kan innebära att rensa den från sämre kort för att öka sannolikheten att man drar bättre kort ur sin lek. Under utvecklingen av Dominion kallades det från början för Castle builder och senare för Game X. Dominion har vunnit flera utmärkelser. 2008 gavs originalspelet Dominion ut. 2009 släpptes den fristående expansionen Dominion: Intrigue som kan spelas som ett eget spel eller som en expansion till originalspelet. Intrigue innehåller 25 nya kungarikekort. Dominon: Seaside gavs också ut 2009 och är en expansion som kan spelas med originalspelet eller Intrigue. Denna expansion innehåller 25 nya kungarikekort som bland annat påverkar spelarens nästa tur. 2010 gavs den lilla expansionen Dominion: Alchemy ut, och den kan likt Seaside spelas med någon av de två fristående versionerna. Den innehåller 12 kungarikekort. Senare under 2010 kom den tredje fullstorleksexpansionen Dominion: Prosperity, vilken förutom nya kungarikekort innehåller nya typer av skattkort. En till mindre expansion, Dominion: Cornucopia, släpptes år 2011. Ytterligare en fullstorleksexpansion, Dominion: Hinterlands, släpptes i förväg under SPIEL '11 i Essen och nådde allmänheten den 17 november 2011. De expansioner som har släppts är. Utöver dessa expansioner har det givits ut enstaka kampanjkort som man kan lägga till i spelandet. Kungarikekorten kan läggas ihop för att bilda en uppsättning om totalt 130 kort att välja tio stycken ur till varje spel. Dominion har även getts ut under de lokaliserade namnen. Skattkort (koppar, silver och guld, värda ett, två respektive tre mynt). Poängkort (värda ett, tre och sex poäng). Förbannelsekort (värda minus ett poäng). 25 olika kungarike-kort (oftast tio av varje typ). Händelsefasen. Om spelaren har något händelsekort så kan den nu spela ut det från handen. Typiska effekter av ett händelsekort är att få dra fler kort, bli tillåten att spela ut fler händelsekort (annars får man bara spela ut ett händelsekort per tur) eller få möjligheten att köpa flera kort i köpfasen. När spelaren inte kan eller inte vill spela ut fler händelsekort gås det vidare till köpfasen. Köpfasen. Spelaren får nu köpa ett kort från utbudet genom att spela ut skattkort från sin hand. Om spelaren spelat händelsekort som gett flera köp så kan flera kort köpas ur utbudet. Alla kort som köps hamnar i spelarens kasthög. Upprensning. Spelar sakar alla utspelade kort och de som fortfarande är kvar på handen, de hamnar i kasthögen, och drar sedan fem nya kort från sin lek. Efter upprensningen går turen vidare till nästa spelare. Deutscher Spiele Preis, årets spel. Golden Geek Award (Årets spel och Årets kortspel). Diana Jones Award, för "Excellence in Gaming". Origins Award, bästa kortspelet. Japan brädspelspris (日本ボードゲーム大賞), årets spel. Spiel der Herzen, årets spel. Dice Tower Gaming Awards, årets bästa spel. Games 100, bästa familjestrategispelet. Guldbrikken (Danmark), årets jurypris. FAIRPLAY Magazine, A la carte, årets kortspel. Hra Roku (Tjeckien),årets spel. Lucca Games Best of Show (Italien), bästa kortspelet. Ludoteca Ideale, årets spel. Vuoden aikuistenpeli, årets vuxenspel. Dominion: Intrigue, 2009 (fristående expansion). Dominion: Prosperity, 2010. Dominion: Cornucopia, 2011. Dominion: Hinterlands, 2011.
Årets spel är en tävling som sedan 1984 arrangeras av Sveriges Leksakshandlares Riksförbund, för att utse årets främsta spel i olika kategorier. Tävlingen har sin motsvarighet i flera länder, till exempel USA och Tyskland. Priset som delas ut till årets spel i de olika kategorierna kallas för Guldtärningen, vilken delas ut i de tre klasserna familjespel, barnspel och vuxenspel. De nominerade och utsedda pristagarna anses av vissa ha betoning på massproducerade sällskapsspel av klassisk och barnvänlig modell. Kriterier för att nomineras till priset är. Spelidén är ny (åtminstone i något avseende). Spelet är underhållande. Spelet är snyggt, hållbart och funktionellt. Spelet ska ha tydliga och klara regler.
Codenames är ett brädspel som spelas i lag för 2-8 spelare. Spelet är konstruerat av Vlaada Chvátil och släpptes 2015. Spelet översattes till svenska år 2016. I spelet spelar man som två lag, med en spionchef var. Spionchefen känner till de hemliga identiteterna till 25 stycken agenter, som representeras av ordbrickor, medan deras lagkamrater bara känner till deras kodnamn. Några av dessa hemliga agenter tillhör ens eget lag. Spelet går ut på att vara först med att kontakta alla sina egna hemliga agenter. Detta görs genom att spionchefen ger ledtrådar som består av ett ord, som kan kopplas till flera av orden på bordet. Spelarna i samma lag ska gissa vilka ord spionchefen syftar på och undvika korten som tillhör motståndaren. Sedan originalet släpptes har flera liknande spel släppts under samma namn. Codenames Duet spelas inte i lag utan som kooperativt spel. Åldersgränsen är 11+. Codenames: Deep Undercover riktar sig till en äldre publik på 18+. Det går att spela som det är eller tillsammans med ett annat Codenames-spel. Codenames: Deep Undercover går bara att köpa i USA. Codenames: Disney Family Edition passar för yngre spelare, 8+. Spelet har även färre brickor på bordet. Spelet innehåller karaktärer och platser från Disney- och Pixar-filmer. Codenames: Marvel liknar Disney-versionen med åldersgräns 8+ och färre brickor på bordet. Spelet liknar originalspelet men har karaktärer och platser från Marvels universum. Codenames. Pictures skiljer sig lite från originalspelet. Istället för ord på brickorna finns symboler som är koder för platser där spioner kan möta sina hemliga agenter. Åldersgränsen har sänkts till 10+. As d'Or - Jeu de l'Année (nominerad). 2016 UK Games Expo, bästa partyspel. 2016 Tric Trac (nominerad). 2016 SXSW Tabletop, årets spel. 2016 Swiss Gamers Award (nominerad). 2016 Spiel des Jahres Winner. 2016 Spiel des Jahres (nominerad). 2016 International Gamers Award - Strategispel: flerspelarspel (nominerad). 2016 Gouden Ludo, bästa familjespel. 2016 Gouden Ludo, bästa familjespel (nominerad). 2016 Årets Spel Bästa vuxenspel (nominerad). 2015 Meeples' Choice Winner. 2015 Meeples' Choice (nominerad). 2015 Jocul Anului în România Beginners (finalist). 2015 Golden Geek, mest innovativa spel (nominerad). 2015 Golden Geek Board, årets spel (nominerad). 2015 Golden Geek, bästa partyspel. 2015 Golden Geek, bästa partyspel (nominerad). 2015 Golden Geek, bästa familjespel Winner. 2015 Golden Geek, bästa familjespel (nominerad).
Bezzerwizzer är ett frågespel och sällskapsspel som finns i tre varianter: Bezzerwizzer Original, som är utnämnt till "Årets vuxenspel 2009", Bezzerwizzer Familj där barnen kan tävla mot de vuxna samt Bezzerwizzer Underhållning som består av enbart nöjes- och underhållningsfrågor. Bezzerwizzer Original innehåller 5 000 frågor i 20 kategorier. Spelarna drar fyra kategorier åt gången och ska besvara en fråga i varje kategori. Spelarna bestämmer själva ordningen och frågorna ger stegvis ökande poäng. Andra versioner av spelet har andra antal kategorier och frågor. Bezzerwizzer har utvecklats av den danske företagaren Jesper Bülow och säljs i Sverige sedan oktober 2008. Spelet blev på kort tid mycket populärt i Danmark, med över 150 000 spel sålda.
Wilke blev först uppmärksammad på 1960-talet för sina vulva-konstverk i terrakotta. Dessa skulpturer, som ställdes ut i New York på slutet av 1960-talet brukar betecknas som några av de första explicita bilderna av vaginor, som uppkom ur den andra vågens feminism. Skulpturerna blev signifikanta för henne och hon gjorde dem i olika material, färg och storlek genom hela livet. Bruket av okonventionella material har varit vanligt inom feministisk konst och utöver lera använde Wilke tuggummi, knådade suddgummin, ludd från torktumlare och latex. Hennes skulpturer kombinerade postminimalism och feministisk estetik. Wilke var även en skicklig tecknare vilket hon ägnade sig åt under hela sitt liv. Kritikern Thomas Micchelli skrev 2010: "grunden för hennes konst var att hon skapade saker [...] en konstnär vars sensualitet och humor matchades av hennes formella skarpsinne och känsliga obeveklighet". Hon arbetade även med performance inför publik. Senare lät hon sig även fotograferas eller videofilmas under sina performances med start 1974 i och med Hannah Wilke Super-t-Art, en performance på The Kitchen i New York, vilket resulterade i ett ikoniskt fotografiskt konstverk. Wilkes performancekonst påminde om verk av konstnärer som Simone Forti, Trisha Brown och Yvonne Rainer, och hennes skulpturer, med okonventionella material och feministiska narrativ, refererar till Louise Bourgeois, Eva Hesse, Alina Szapocznikow och Niki de S:t Phalle. 1974 påbörjade Wilke sitt arbete med det fotografiska Body art-verket S.O.S — Starification Object Series där hon förde samman sina minimalistiska skulpturer och sin kropp genom att skapa små kvinnokönsskulpturer av tuggummi som hon fäste på sig själv. Sedan fotograferade hon sig i olika pin-up- och fotomodellsposer, och skapade på så sätt bilder där glamour och något som påminner om rituell scarification smälts samman. Wilke har själv refererat dessa "ärrbildningar" som minnen av förintelsen samtidigt som hon överdriver och driver med Amerikanska värderingar kring kvinnlig skönhet och mode. De 50 självporträtten presenterades ursprungligen som ett spel, "S.O.S. Starification Object Series: An Adult Game of Mastication", 1974–1975, som Wilke sedan gjorde till en permanent installation som idag ingår i Centre Pompidous samling i Paris. I titeln, ungefär översatt till S.O.S - Stjärnbildande objektserien: Ett vuxenspel kring tuggande gör hon ett antal språklig lekar. "Starification" anspelar på "scarification" (ärrbildande), "mastication" anspelar på masturbation och titelns förkortning S.O.S refererar till den internationella nödsignalen i morsekod. Hon har även framfört verket i en performance i Paris 1975, där hon lät publiken tugga tuggummi innan hon skulpterade dem och placerade dem på väggen. Wilke experimenterade även med måleriska effekter genom att skapa komplexa kvinnokönsskulpturer som bestod av flera lager av olikfärgade tuggummi.