Kortspel
Det finns mängder av kortspel över hela världen och det är svårt att dela in dem i grupper efter någon enkel princip. I de flesta spel delas dock korten ut till spelarna som förmodas hålla dessa så de övriga spelarna inte ser dem, detta benämns spelarens hand. Vissa spel spelas nästan bara i ett visst land eller folkgrupp. Exempel på svenska kortspel är vira, priffe, och rödskägg. Nästan alla vanliga kortspel är allmän egendom, men det finns också patenterade spel som spelas med särskilda kortlekar vars uppbyggnad skiljer sig från vår vanliga standardkortlek. Exempel på sådana spel är UNO och Falling. Ett gammalt kortspel som också spelas med specialkortlek är kille. Olika kortspel har olika mål som det gäller att uppnå för att vinna, det vill säga skiljer sig i vad de går ut på. Ett vanligt mål är att man ska samla på sig vissa kombinationer av kort, ett annat att man ska bli av med sina egna kort så fort som möjligt. Exempel på kortspel som går ut på att man ska samla på vissa kombinationer av kort är rummy, samt dess olika varianter som gin rummy och canasta med flera. Exempel på kortspel som går ut på att först bli av med sina kort är vändåtta, stopp och det chilenska carioca. Kortspel skiljer sig också åt genom att de använder olika mekanismer för att styra spelets framskridande, alltså vad man faktiskt gör när man spelar. Sådana mekanismer kan vara till exempel sticktagning, kortbyten mellan spelare, fiskespel med mera. De första kortspelen som spelades i Europa var sticktagningsspel och fortfarande dominerar denna typ av spel i såväl Sverige som många andra länder. Exempel på sticktagningsspel (eller egentligen grupper av sticktagningsspel) är whist, hjärter och bridge. Det sistnämnda är i organiserad form (tävling) världens vanligaste kortspel. Ett exempel på fiskespel är kasino. Kortspel varierar dessutom kraftigt i hur stor inverkan turen har på utgången. Det finns alltifrån kortspel med 100 procent tur (ingen skicklighet alls, slumpen styr helt), till kortspel med 0 procent tur (spel med så kallad fullständig information). Kortspel som spelas om pengar och där slumpen har stor inverkan på utgången kallas hasardspel. Exempel på hasardspel är blackjack och Punto Banco. Ett exempel på kortspel med fullständig information är abstrac (som bygger på det klassiska spelet nim). En annan stor grupp av kortspel är poker. Gemensamt för pokerspelen är att man från giv till giv kan välja att satsa eller inte satsa på att man kan få den bästa kombinationen av kort. Poker är alltså både kortspel och vadslagningsspel. Pokern uppstod i USA på 1800-talet. De moderna tävlings- och kasinopokerspelen är mycket skicklighetskrävande, men det finns också "hemmavarianter" som är konstruerade för att vara såväl underhållande som lite mer slumpmässiga. Artikeln pokerspel innehåller en systematisk uppräkning av flera pokerspel. Kortspel för en deltagare kallas patienser. Samlarkortspel är en kombination av spel och samlarbilder. Det mest kända samlarkortspelet är förmodligen Magic: The Gathering. Se också Pokémon och Digimon, vilka i högre grad har karaktär av samlande än spel, och är intimt förknippade med kommersiell lansering i flera medier. Kortspelet kom tämligen sent till Europa, i slutet av 1300-talet, men fick sedan en snabb utbredning. I Nürnberg fanns redan år 1380 spelkortsfabrikanter, de så kallade "kortmålarna" som redan år 1402 bildade ett skrå i Ulm. De äldsta korten var just målade, men kom snart att tillverkas med hjälp av en snidad träklots, av vilken avtryck togs på papper – en teknik som fick betydelse för såväl träsnittets som boktryckandets utveckling. Att kortspelet särskilt mot slutet av medeltiden var ett mycket utbrett tidsfördriv i Europa framgår av de kyrkliga förbuden för präster att delta i sådana spel, samt moralpredikanternas varningar för kortspelets fördärvande inflytande.
Svarte Petter (kortspel)
Svarte Petter är ett kortspel för barn och är ett spel där det gäller att utse en förlorare snarare än en vinnare. Det spelas ofta med speciella Svarte Petter-kortlekar, vilka består av illustrerade kort som går att para ihop två och två samt ett udda kort. Motiven på korten kan till exempel utgöras av olika yrken eller djur. Det udda kortet, benämnt "Svarte Petter", avbildar ofta en sotare eller en svart katt. Svarte Petter kan också spelas med en vanlig fransk-engelsk kortlek. Två kort med samma valör bildar då ett par. Svarte Petter-kortet motsvaras av spader knekt, som alltså inte får paras ihop med något annat kort. Vanligtvis läggs klöver knekt undan från leken innan spelets början. Hela kortleken delas ut, det spelar ingen roll om inte alla får lika många kort. Alla spelare som fått ett eller flera par på handen, lägger upp dem på bordet. Därefter drar varje spelare i tur och ordning, medsols runt bordet, ett kort på måfå från sin vänstra granne, som håller upp sina kort i solfjädersform med baksidorna vända utåt. Om det dragna kortet går att para ihop med ett kort på handen, lägger spelaren upp paret på bordet. Allteftersom spelarna blir av med sina kort, utgår de ur spelet. Till sist finns bara en spelare kvar som sitter med Svarte Petter på handen och därmed har förlorat spelet. I likhet med flera andra kortspel för barn har Svarte Petter sitt ursprung i medeltida hasardspel i krogmiljö. Spelet kan ha fått sitt namn efter "Schwarzer Peter", som var öknamnet på en stråtrövare i Tyskland i början av 1800-talet. Det går också att spela med regeln att det är grannen till höger som spelarna ska dra kort från. I stället för spader knekt kan spader dam utgöra det udda kortet. Spelet kallas då för Svarta Maja. (Namnet Svarta Maja används också om två andra kortspel, dam och Svarta Maria.).
Saka (kortspel)
Att saka är att inte följa färg (och utan att trumfa) i ett kortspel. I de flesta kortspel som använder systemet med trumf är det inte tillåtet att saka om man kan följa färg. Med "följa färg" menas att lägga i samma färg som den som inledde sticket. I några få kortspel är det tillåtet att saka trots att man har kort i samma färg som det som inledde sticket. Man kan inte vinna ett stick med sakade kort, även om det sakade kortet skulle vara högre än det högsta i rätt färg.
Kortlek
En kortlek (lek, kortpacke) är en uppsättning spelkort som används till att spela kortspel med. Den absolut vanligaste kortleken i Sverige är den fransk-engelsk kortleken. Med den spelas de flesta kända kortspel. Det finns också särskilda kortlekar som bara används till vissa spel såsom till exempel UNO. Kortlekar är ett vanligt verktyg för illusionister. I samlarkortspel samlar man ihop spelkort och bygger en specialgjord kortlek. Exempel på detta är bland annat Magic: The Gathering och Hearthstone: Heroes of Warcraft. Den fransk-engelska kortleken består av 52 spelkort uppdelade i fyra så kallade färger, även kallade sviter. Varje färg innehåller ett ess, nummerkort från 2 till 10, en knekt, en dam och en kung. Esset var från början bara en etta, därför börjar nummerkorten på 2. Klädda kort (alt. hovkort, bildkort) är en sammanfattande benämning på knektar, damer och kungar. En annan beteckning på dessa kort är målare.
Fransk-engelsk kortlek
Den fransk-engelska kortleken är den vanligaste typen av kortlek. Med denna lek spelas de flesta kända kortspel. Den består av 52 spelkort uppdelade i fyra så kallade färger, även kallade sviter. Varje färg innehåller ett ess, nummerkort från 2 till 10, en knekt, en dam och en kung som kallas målare. Esset var från början bara en etta, därför börjar nummerkorten på 2. Det finns totalt 13 olika i varje färg, och en sammanfattande beteckning på dessa 13 är valörer. Ett korts identitet bestäms entydigt av dess färg och valör och en standardkortlek innehåller ett kort för varje tänkbar kombination av dessa båda egenskaper. Den traditionella rangordningen av korten inom varje färg från lägsta till högsta är 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, knekt, dam, kung och ess. Esset räknas dock ibland som lägre än tvåan, det vill säga lägst av alla och kungen blir då högst. De fyra färgerna, med tillhörande svitmärken inom parentes, är spader (♠), hjärter (♥), ruter (♦) och klöver (♣). Dessa tillkom cirka år 1480 och är en fransk uppfinning. Spader kommer från latinets "spatha", som betyder "svärd". Spadersymbolen är ett stiliserat svärd. Till varje färg hör ett svitmärke som trycks på korten i det antal som kortet ska beteckna för nummerkorten. Ett kort med sju spadersymboler på kallas till exempel spader sju. De så kallade klädda korten (knekt, dam och kung) känns istället igen som föreställande figurer. På 1860-talet började man med att dessutom trycka hörnbeteckningar (även kallad index) på korten som med en liten siffra och ett litet svitmärke talar om vilket kort det är. Detta gör att man slipper räkna svitmärkena plus att man kan hålla fler kort bekvämt på handen samtidigt som man ser vilka de är. Honnörskorten har bokstäver i stället för siffror i hörnet. Det vanligaste systemet är det anglo-amerikanska med J för knekt (jack), Q för dam (queen), K för kung (king) och A för ess (ace). Det finns också det svenska beteckningssystemet med Kn för knekt, D för dam, K för kung och E för ess. Det tyska beteckningssystemet är som det svenska förutom att knekten betecknas med B. 1857 uppfanns jokern som är ett extrakort (kan också vara flera stycken) som inte tillhör någon färg och inte har någon fastslagen rangordning, dess funktion varierar från spel till spel. De flesta kortspel spelas dock utan joker och den räknas inte som tillhörande standardkortleken. Av tradition är svitmärkena för hjärter och ruter röda, och för klöver och spader svarta. För att skilja denna egenskap "färg" från färg i betydelsen svit så används ofta begreppet kulör i den betydelsen som skiljer på röda och svarta kort. Det finns också fyrfärgskortlekar där varje färg verkligen har sin egen kulör. Spader och hjärter är då svarta respektive röda som vanligt, medan ruter är blå eller orange i stället föröd och klöver är grön i stället för svart: ♠, ♣, ♥, ♦/♦. Fyrfärgslekar används ibland i poker. Syftet med att använda dessa är bara för tydlighetens skull, man ska inte kunna se fel på vilka kort som ligger uppslagna på andra sidan bordet. Den traditionella uppdelningen i två kulörer (hjärter och ruter respektive spader och klöver) saknar helt betydelse i poker (liksom i de flesta andra kortspel).
Tjugoett (olika betydelser)
21 (tal) – naturligt tal. Tjugoett (kortspel) – franskt kortspel. Tjugoett (TV-program) – svenskt TV-program.
Stopp (olika betydelser)
Stopp (kortspel) – ett kortspel som går ut på att bli av med korten på handen. Stopp (trafik) – att stå stilla med ett fordon. Stopp (Veronica Maggio-låt) – en singel av den svenska sångerskan Veronica Maggio. Stopp (musikalbum) – ett musikalbum med Trafik-Trolle. Stopp! (låt av Ebba Grön) – en sång från 1982 av Ebba Grön från albumet Ebba Grön. Stopp! Nej! Gå härifrån! – en sång från 2004 av Lena Philipsson från albumet Det gör ont en stund på natten men inget på dan. Stopp! (TV-serie) - en TV-serie i Sveriges Television. Stopp! Annars skjuter morsan skarpt – en amerikansk komedifilm från 1992 i regi av Roger Spottiswoode, originaltitel Stop! Or My Mom Will Shoot. Stopp! Tänk på något annat – en svensk dramafilm från 1944 i regi av Åke Ohberg.
Guldgrävare (olika betydelser)
Guldgrävare (kortspel) – ett kortspel. Guldgrävarna – en svensk film från 1959.
Spelkort
Spelkort är kort som används för att spela kortspel med. En uppsättning spelkort som kan användas till kortspel kallas för en kortlek (lek, kortpacke). Ordet kort kommer från latinska charta som betyder pappersstycke. De första spelkorten tros ha uppfunnits i Kina för kanske 1000 år sedan eller mer, men det är osäkert när. Kanske under Tangdynastin på 800-talet. Den först kända uppgiften om kortspel härrör från Kina där Kejsar Mutsung på nyårsaftonen år 969 spelade kort med sina hustrur. Det finns också en teori om att kortspel hade en föregångare i Romarriket. Det finns inga belägg för exakt årtal när spelkorten kom till Europa. Däremot vet vi med säkerhet när en kortlek beskrevs första gången, år 1377. Det var munken Johannes från Rheinfelden som skrev en 200 sidor lång rapport på medeltidslatin om hur människor i hans vardagsomgivning visade sina kortlekar. Att kortlekar fanns i vardagen 1377 måste innebära att idén om en kortlek kan ha funnits mycket längre, i hela den då kända världen. Bakom den idén kan finnas manikeism, en religiös lära från slutet av 200-talet, där profeten Mani i bilder beskrev sin lära om gott och ont, om kungar och deras. Manikeismen var utspridd från Spanien via Rom och Egypten till Kina. På 1700-talet blev kortspel populärt i Sverige. En fransk kortlek från 1560-talet finns i Lunds historiska museum, funnen under kyrkans korbänkar. Det finns flera olika kortlekar som används till spel. Den totalt dominerande i Sverige (och många andra länder) är den fransk-engelska kortleken. Några andra kortlekar är Tarotkortlek, Killekortlek, Spansk kortlek, Tysk kortlek, Italiensk kortlek och Schweizisk kortlek. Det finns också särskilda kortlekar som bara används till vissa patenterade spel, till exempel UNO, Falling och Fluxx, eller till samlarkortspel som till exempel Magic: The Gathering. Spelkort används ofta av illusionister. Man kan också använda spelkort till att bygga korthus.
Spel
Olika typer av spel har påträffats från så tidigt som 2600 år före kristus, och har varit en betydande del i människans liv i alla kulturer. Senet, Mancala och Go är några av de äldsta spelen vi känner till. Ett spel utser ofta en vinnare eller ett vinnande lag. Vissa spel utser dock en förlorare, och åter andra spel ger varken vinnare eller förlorare. Ofta räknas inte sporter, som till exempel fotboll, som ett spel, men ibland gör de det. Gränsen är flytande. Dessutom skiljer man ibland mellan å ena sidan spel och å andra sidan lekar som till exempel hoppa hage, kurragömma, kasta snöboll med mera. Man kan dela in spel i flera olika grupper. Kortspel är spel som spelas med spelkort. Exempel: Whist, Bridge, Poker, Black Jack, Kille, Skat, Rummy, Finns i sjön. Brickspel är spel som spelas med spelbrickor till exempel Domino eller Mahjong. Brädspel är spel som spelas på ett bräde där man flyttar runt spelpjäser enligt vissa regler. De delas upp i konkreta brädspel och abstrakta brädspel. Typiska abstrakta brädspel är Schack, Backgammon, Go, Dam och Othello. I de konkreta brädspelen brukar man förutom bräde och spelpjäser dessutom använda andra redskap såsom till exempel tärningar, låtsaspengar eller kort. De enklare, mer familjevänligare, brädspelen brukar kallas sällskapsspel. Ett typiskt sällskapsspel är Monopol. Brädspel som Risk eller World in Flames brukas kallas konfliktspel. Se även figurspel. I frågespel, även kallade frågelekar eller frågesportspel, sätts deltagarnas kunskaper på prov när de ska svara på kunskapsfrågor. Dessa räknas ibland som sällskapsspel, särskilt om man använder tärningar och bräde också som ju är typiskt just för sällskapsspelen. Exempel: Geni, Risky Business och Trivial Pursuit. Vissa frågespel är samtidigt TV-program: Jeopardy!, Vem vill bli miljonär. Gissningsspel: Hänga gubbe, Tjugo frågor. I rollspel ska deltagarna anta roller, det vill säga låtsas vara någon annan än de egentligen är. Exempel: Drakar och Demoner, Call of Cthulhu, Mutant, Vampire: The Masquerade. Se även levande rollspel. Utomhusspel (eller utomhuslekar) utövas som framgår av namnet utomhus, till exempel på en gräsmatta. Detta vanligtvis på grund av att spelredskapen (bollar, klubbor, käglor etc.) är för stora för att använda inne. Exempel: Kubb, boule, pärk, cricket och krocket. Den här spelgruppen har inga klara gränser mot vad som bör definieras som idrott och vilka som är "riktiga" spel. Vad för slags aktivitet är till exempel Paintball? Andra spel/idrotter måste utövas i särskilda lokaler, som till exempel bowling och curling. Se även bollspel. Datorspel spelas antingen på en hemdator, eller på en spelkonsol vid tv:n, kallas dator- respektive TV-spel. Även elektro-mekaniska spel som till exempel flipperspel kan räknas ibland till samma grupp som elektroniska spel. Rent mekaniska spel som till exempel biljard kan anses bilda en egen grupp. En vag grupp som man skulle kunna kalla "pusselspel" innehåller sådant som pussel, träknutar, tangram, femtonspelet, Rubiks kub med mera. Här handlar det om att utmana sig själv och försöka lösa ett problem, i stället för att tävla med andra om vem som lyckas bäst med en uppgift. Många datorspel är också ensamspel av denna sort. Det finns också kortspel för en person av "pusselkaraktär", dessa kallas patienser. Gränsen är flytande mellan dels "pusselspelen" i denna grupp, dels korsord, tankenötter, gåtor, "knep-och-knåp" och dylika aktiviteter. Ändå säger man nog inte att till exempel korsord är ett slags spel.
