Segovia
Segovia uttal är en stad i Spanien, belägen ca 70 km nordväst om Madrid i den autonoma regionen Kastilien och Leon. Gamla staden och akvedukten i Segovia blev 1985 uppsatt på Unescos världsarvslista. Metallindustri, livsmedelsindustri (berömt för sina korvar), byggnadsindustri och byggvaror, trä- och möbelindustri. Segovias historia är gammal. På den plats där nu el Alcázar ligger fanns tidigare en keltisk fornborg. Under den romerska epoken tillhörde staden juridiskt sett den romerska kolonin Colonia Clunia Sulpicia. Man tror att staden övergavs efter den moriska invasionen. Efter Alfons VI av Kastilien erövring av Toledo, påbörjade greven Raimundo de Borgoña, svärson till Alfons den VI, tillsammans med förstebiskopen i det återskapade stiftet, fransmannen Pedro de Agen, återbefolkningen av Segovia med kristna som kom från den norra delen av iberiska halvön och även från Pyrenéerna. Stiftet omfattade ett vidsträckt område vars mark korsade sierra de Guadarrama och även inkluderade floden Tajos sträckning. Under 1100-talet utsattes Segovia för allvarliga uppror mot dess guvernör Álbar Yáñez, och även senare som en del i stridigheterna runt doña Urraca. Trots dessa oroligheter gjorde stadens placering längs vandringslederna för transport av boskap att staden förvandlades till ett viktigt centra för handel av ull och textilprodukter (vars förekomst har dokumenterats sedan 1100-talet). Slutet av medeltiden är en glansfull epok, som efterlämnat betydande hebreisk litteratur, som skapat basen för en kraftfull klädesindustri och som utvecklat en praktfull gotisk arkitektur. Staden var också hov för kungen (av Huset Trastámara), Alfons X (den vise) hade redan utrustad el Alcázar som kungligt residens. Det var i Segovia som Isabella I av Kastilien utropas som drottning av Kastilien (13 december 1474). Som alla de spanska textilorterna, deltog Segovia i kommunupproret (Comunidades de Castilla), vilket resulterade i en uppmärksammad intervention under ledning av Juan Bravo. Trots nederlaget för Comunidades, fortsatte det ekonomiska uppsvinget för staden under 1500-talet, 1594 hade staden 27 000 invånare. Sedan, såsom nästan alla spanska städer, hamnade staden i dekadens så att knappt ett sekel senare, 1694 hade folkmängden sjunkit till endast 8 000 invånare. I början av 1700-talet försökte man gjuta liv i textilindustrin, med föga framgång. Under andra hälften av seklet, med Karl III av Spanien som företrädare för upplysningen, gjorde man ett nytt försök genom att 1763 bilda Real Compañía Segoviana de Manufacturas de Lana ("Segovias kungliga ullproduktionsföretag"). Men bristen på konkurrenskraft på produktionen gjorde att kronan drog tillbaka sitt stöd (1779). Man hade även 1764 invigt Real Colegio de Artillería ("Kungliga artilleriskolan"), den första militära akademin i Spanien, vilken fortfarande finns kvar i staden. 1808 skövlades staden av de franska trupperna under Spanska självständighetskriget. Ett första anfall emot staden under ledning av tronpretendenten Don Carlos blev utan framgång. Under 1800-talet och första hälften av 1900-talet upplevde Segovia en demografisk återhämtning som frukt av en ekonomisk återhämtning. Domingo de Soto, dominikansk präst och teolog på 1500-talet.
Polyklorerade bifenyler
PCB, polyklorerade bifenyler, är en grupp miljö- och hälsoskadliga industrikemikalier som syntetiserades för första gången på 1880-talet och som mellan 1935 och 1977 tillverkades av det multinationella kemi- läkemedels- och jordbruksföretaget Monsanto. De räknas till gruppen långlivade organiska föroreningar. Kemiskt består PCB-föreningar av två aromatiska ringar som kan ha 1 till 10 kloratomer kopplade till sig. Giftighet/toxicitet beror på placeringen av klor, inte antalet klor. PCB-föreningar är fettlösliga vilket innebär att de anrikas i kroppens fettvävnad. I elektricitetens barndom använde man brandfarlig olja som isolator i kondensatorer och transformatorer. År 1929 lanserades PCB som ett brandsäkert alternativ till oljan. Man märkte dock snabbt att personer som handskades med PCB fick klorakne-blåsor, vanligtvis i ansiktet, som lämnade djupa ärr. Stora mängder PCB riskerar att ge leverskador som i värsta fall kan vara ett förstadium till cancer. Trots detta fortsatte användningen av PCB i flera decennier. I Sverige infördes PCB-förbud i två omgångar: År 1973 förbjöd man användning av PCB i annat än slutna system, och år 1978 förbjöd man all nyanvändning helt. Ämnet finns dock fortfarande kvar i miljön på grund av sin långa nedbrytningstid. Byggnader som innehåller PCB behöver saneras, och PCB-haltiga fogmassor och byggvaror skall lämnas som farligt avfall. PCB betraktas idag som cancerframkallande. Metaboliter till PCB liknar molekylärt sköldkörtelhormonet tyroxin, vilket gör att dessa metaboliter binder till de transportproteiner som i normala fall transporterar tyroxin vilket leder till hypotyreos. Forskare har genom visuella test med spädbarn (som bär på höga halter PCB) funnit att korttidsminnet hos dem försämrats. Detta genom att utvecklandet av barnets nervceller påverkats av PCB under graviditeten. Forskare kom fram till att personer som föder många barn får mindre halter av PCB i kroppen, då barnet tar över halterna. En vuxen person som utsätts för höga halter PCB kan få fysiska skador (se ovan), medan ett barn som föds av en person med höga halter PCB däremot kan få psykiska skador. Således drabbar PCB i hög grad avkomman. I naturen har man upptäckt att djur med hög PCB-halt har ändrat grundläggande beteenden. Detta har medfört att djurbestånd har försvunnit från vissa områden.
Ondangwa
Ondangwa är en ort i regionen Oshana i norra Namibia, 34 km öster om Oshakati. Folkmängden uppgick till 21 100 invånare vid folkräkningen 2011, på en yta av 49,6 km². Namnet betyder ungefär "slutet av Ondongariket" och Ondongakungen bor bara ett par kilometer utanför staden. Staden har både flygplats och järnvägsstation. På den öppna marknaden mitt i staden kan man köpa lokalt odlad mat såsom kött, bönor, hirsmjöl, vild spenat och nya och begagnade kläder. Det lokala näringslivet inkluderar mat- och klädbutiker, byggvaror, bilverkstäder, banker, post, apotek och privata läkare. Ondangwa Music Artists' Organisation (OMAO) bildades 2005 där unga musiker arbetar tillsammans för att utveckla sitt musikintresse. Det finns ett antal skolor i stan. Gymnasieskolan heter Andimba Toivo ya Toivo Senior Secondary School. Rössing Foundation, Kayec och Cosdec är de tre yrkesskolorna där unga människor utbildas i bland annat snickeri, rörmokeri, svetsning, sömnad, matlagning och IT.
