Fix idé
Fix idé, övervärdig idé eller tankefixering är en ofta återkommande föreställning eller tanke som en person är tvångsmässigt uppslukad av. Det nämns inte uttryckligen i ICD-10, men är ett vanligt inslag i de tankestörningar som kan förekomma vid psykoser, impulskontrollstörningar, med mera. I sig är det inte nödvändigtvis patologiskt, många personer med fixa idéer är helt verklighetsanpassade. Termen "fix idé" myntades av Pierre Janet för en låggradig tankestörning vid dissociativa störningar. Fixa idéer, ansåg Janet, hade ofta sin grund i psykiska trauman, och handlade om bilder, tankar och åsikter som personen försåg med starka känslor och vilka kunde ge personen ett visst kroppsspråk eller vissa kroppsrörelser. Långtgående och djupa fixa idéer kunde utmynna i multipla personlighetsstöringar, menade Janet. Fixa idéer kan vara isolerade (inte ta över personens liv) eller assimilerade (genom att nya impulser integreras i den fixa idéns föreställningsvärld). De fixa idéerna kan vara omedvetna (till exempel uppträda i drömmar) eller medvetna i mer eller mindre grad. Som fix idé räknas inte endast tankar, utan också handlingar, till exempel sådana som ingår i tvångssyndrom samt handlingar som hysteriska personer kan utföra (till exempel simulera sjukdomar, dissociativ motorisk störning). Med fixa idéer räknade dock Janet sådana som fanns i det undermedvetna, och som når personen i till exempel mardrömmar, somatoforma störningar etc. Med fixa idéer kan också avses monomanier, överdrivet intresse för något. Janet skilde mellan primära och sekundära fixa idéer. Primära fixa idéer är idéer som direkt har sitt ursprung i ett trauma. Sekundära fixa idéer är sådana som indirekt kan hänföras till trauman, och som uppkommer genom association.
Fixstjärna
Fixstjärna är ett ålderdomligt uttryck som avspeglar att stjärnorna verkade bilda fixa bakgrundsmönster på himmelssfären där solen, månen och planeterna rörde sig. Stjärnorna befinner sig så långt bort från solsystemet att deras egenrörelser är försumbara i förhållande till planeternas rörelser. Sedan Edmund Halley år 1718 upptäckt egenrörelser hos några ljusa stjärnor insåg man att inga stjärnor överhuvudtaget kunde anses fixerade på himlavalvet. Fixstjärnor i Nationalencyklopedins nätupplaga. Svenska Akademiens ordbok: Fix-stjärna (Tryckår 1924).
Battlefield: Bad Company
Battlefield: Bad Company utspelar sig i nära framtiden och fokuserar kring ett fiktivt krig mellan USA och Ryssland som främst äger rum i det påhittade landet Serdaristan, som ligger i östra Europa längs gränsen till Ryssland. Gruppen tar presidentens helikopter och använder den för att förstöra Sedaristans militärbaser. Deras helikopter får slut på bränsle och de kommer fram till en tankstation. De finner dock inget bränsle så Marlowe och Haggard blir tvungna att ta en lastbil lastad med en bensintank och köra den till helikoptern. När Haggard tankar helikoptern råkar han hälla bränslet i kylaggregatet, vilket gör att Sweetwater blir tvungen att fixa det. De blir senare angripna av Serdaristans armé, men Sweetwater lyckas fixa bränsleproblemet och de lyckas fly. Presidenten frågar gruppen om att föra honom till Ryssland för hans exil och när han informerar dem om var guldet befann sig blir deras helikopter nedskjuten av en helikopter som tillhörde legosoldaterna. President Serdar får sin exil från sitt land på en liten ö nära Sadiz medan gruppen går efter legosoldaternas guld. De strider mot en stor styrka tillhörande Middle Eastern Coalition, och de får senare besked om att den amerikanska armén avancerar mot hamnen i Sadiz, där legosoldaternas guld finns ombord på ett tankfartyg. Gruppen beslutar att förhindra den amerikanska armén från att komma till hamnen genom att förstöra två broar. När de når hamnen finner de ett lager med ett guldgömställe. Medan gruppen stirrade förundrat över guldet dyker legosoldaterna upp och attacker gruppen med en helikopter. De flyr till en pir där en luftvärnskanon finns belägen, men precis när Marlowe skulle bemanna kanonen förstör legosoldaterna den. Marlowe finner ett raketgevär och använder den för att slutligen förstöra helikoptern. De återvänder till lagret och till bestörtning upptäcker dem att den amerikanska armén packar upp allt guld till ett par lastbilar. Precis när gruppen skulle lämna området ger en amerikansk officer dem order att köra en av lastbilarna ihop med en konvoj. Efter ett tag svänger de på en sidoväg, och lämnar konvojen för att istället behålla en del av guldet för dem själva. I den sista filmsekvensen ser man en legosoldat som vaknar upp bland helikoptervraket, med en hämndeblick i hans ögon. Följande fordon kan spelaren få köra i både singleplayer och multiplayer. Battlefield: Bad Company fick positiva recensioner, och många spelkritiker berömde spelets förstörbara miljöer, stora banor, högkvalitativa ljud, humoristiska karaktärer i enspelarläget och dess stora utbud av fordon. 5 februari 2009 offentliggjorde EA att en uppföljare var under produktion. Projektet kallades Battlefield: Bad Company 2 och släpptes till Windows, Xbox 360 och Playstation 3 i mars 2010. Assault: som är beväpnad med en automatkarbin med granattillsats och är en välbalanserad klass som passar de flesta behov. Demolition: som är beväpnad med ett hagelgevär mot infanterisoldater och en mängd sprängmedel för att kunna bekämpa fordon. Recon: som är beväpnad med ett prickskyttegevär och kan markera fiender med hjälp av rörelsesensorer. Specialist: som är beväpnad med en ljuddämpad automatkarbin eller kulsprutepistol för att kunna smyga sig bakom fiendens linjer och sabotera fiendens bas med sprängmedel. Support: som är beväpnad med en lätt eller medeltung kulspruta för att kunna ge understöd till sina kamrater samt använda förbandslådor och reparationsverktyg för att hålla soldater och fordon vid god hälsa och skick. Gold Rush: där spelare måste försvara eller förinta ett par lådor fulla med guldtackor så länge det anfallande lagets spawnbiljetter har tagit slut (varje biljett är en spelares rentré till matchen efter dennes dödsfall). En låda kan förstöras genom att plantera en sprängladdning med en 30 sekunders tidur innan den detoneras eller med hjälp av explosiva vapen, sprängmedel eller fordonsmonterade vapen.
Tidsfördelad repetition
Tidsfördelad repetition (TR) är en studieteknik som använder ökande tidsintervaller mellan på varandra följande granskningar av memorerat material för att utnyttja den psykologiska effekten av tidsfördelad repetition. Ibland även kallat för repetitionsschemaläggning. Trots att principen är användbar i många sammanhang används vanligtvis TR i sammanhang där en student måste minnas många namn, objekt och idéer. Det är därför lämpat för t ex memorering av ordförråd, vilket är nödvändigt vid språkinlärning. Tanken att TR skulle kunna användas för att förbättra lärandet föreslogs först i boken Psychology of Study av professor CA Mace 1932. 1939 testade HF Spitzer effekterna av en typ av TR på sjundeklassare i Iowa som lärde sig vetenskapliga fakta. Spitzer testades fler än 3600 elever i Iowa och visade att TR var effektiv. Detta tidiga arbete gick obemärkt förbi, och forskningsämnet var relativt tyst fram till slutet av 1960-talet när kognitionspsykologer, däribland Melton och Landauer och Bjork, utforskade justering av repetitionstillfällen som ett sätt att förbättra erinring. Ungefär samtidigt utvecklade Pimsleur språkkurser som praktiskt tillämpade TR för språkinlärning. Det gjorde även Sebastian Leitner 1973 då han lanserade Leitiner-systemet som ett allmänt läromedel baserat på TR som använder sig av memoreringskort. Med persondatorer på 1980-talet började TR används i datorstödd språkinlärning, som möjliggör automatisk planering och statistik, och möjlighet att schemalägga tusentals kort. För att göra det möjligt för en student att nå en erinringsträffsäkerhet (t.ex. 90% av allt material som korrekt framplockat ur minnet vid vilken tidpunkt som helst), anpassar mjukvaran intervallet för repetitionstillfällen. Material som är svårt framträder oftare än material som är lättare, ofta definierat med hänsyn till hur enkelt studenten kan återge ett korrekt svar. Det finns flera familjer av algoritmer för att schemalägga repetitionstillfällen. Några har teoretiserat att den exakta intervallet inte har stor inverkan på algoritmens effektivitet, även om det har föreslagits av andra att intervallet (expanderat mot fixt intervall etc.) är ganska viktigt. De experimentella resultaten med avseende på denna invändningen är blandade. De flesta programvaror för TR modelleras efter den manuella inlärningssätten med fysiska memoreringskort: saker som ska memoreras matas in i programmet som en fråga med tillhörande svar. När en fråga ska repeteras visas frågan på skärmen, och användaren måste försöka svara. Efter att ha svarat för sig själv, avslöjar användaren manuellt svaret och berättar sedan för programmet (subjektivt) hur svårt det var att minnas svaret. Programmet använder schemaläggningsalgoritmer för bygga ett schemat åt studenten. Utan ett datorprogrammet måste studenten själv göra ett schema vilket är extremt tidskrävande. Det begränsar även studenten till enkla algoritmer som Leitner-system då dessa är mindre tidskrävande. Framstående implementationer inkluderar: Anki, Brainscape, Cerego, Course Hero, Hypocampus, Lingvist, Memrise, Mnemosyne, Pleco Software, Quizlet, Skritter, SuperMemo, Synap, WaniKani och XED. Artificiellt neuronnät-baserad algoritmfamilj. SM-familjen av algoritmer (SuperMemo): SM-0 (en pappersvariant) till SM-17.
Cirkel
En cirkel är mängden av punkter i planet som ligger på samma avstånd, cirkelns radie, till en given punkt, cirkelns mittpunkt. Cirkeln är en av de grundläggande formerna inom euklidisk geometri. I dagligt tal och i delar av skolmatematiken används också ordet cirkel för det område som cirkeln innesluter. Detta område benämns i vedertagen matematisk terminologi som cirkelskiva. I tre dimensioner är sfären en analogi till cirkeln. Även i högre dimensioner används ordet sfär för en mängd av punkter på konstant avstånd till en given punkt. Med hjälp av analytisk beskrivning av cirkeln går det att visa att kvoten mellan en cirkels omkrets och dess diameter är en konstant, alltså oberoende av vilken cirkel som väljs. Denna kvot är talet π som uttalas pi. Apollonius av Perga visade att en cirkel kan definieras som mängden punkter i ett plan vars avstånd till två fixa punkter har ett konstant förhållande (skilt från 1). Om de fixa punkterna är A och B (se bild) så gäller för en punkt På cirkeln att. där punkten C på linjen AB anger det konstanta förhållandet. Längden av den kurva som en cirkel utgör kallas cirkelns omkrets. En sträcka mellan två punkter på cirkeln och genom mittpunkten kallas för en diameter i cirkeln. Även längden av en sådan sträcka kallas diameter. Tangent är en linje genom en punkt på cirkeln och som är vinkelrät mot en radie till samma punkt. En korda är en sträcka mellan två punkter på cirkeln. En sekant är en linje som skär cirkeln i två punkter. En punkt som ligger i det område som en cirkel omsluter, men inte på cirkeln, sägs ligga i det inre av cirkeln. En punkt på cirkeln sägs ibland vara en punkt på periferin. En cirkel som går genom samtliga hörn på en given triangel sägs vara en omskriven cirkel. En cirkel som tangerar samtliga sidor på en triangel sägs vara en inskriven cirkel. En vinkel mellan två kordor AB, BC sägs vara en periferivinkel. En vinkel mellan två radier AM, MB sägs vara en medelpunktsvinkel. En sammanhängande del av cirkeln kallas för en cirkelbåge. En sammanhängande sektor av cirkeln kallas cirkelsektor. I ett kartesiskt koordinatsystem kan en cirkel med mittpunkt i (x0, y0) och radien r, beskrivas som mängden av punkter som uppfyller ekvationen. I polära koordinater är cirkelns ekvation. Cirkeln kan beskrivas som en plan, parametriserad kurva på flera sätt. Till exempel ges en cirkel med mittpunkt i origo och radie r av parametriseringen. Om A, B och C är punkter på en cirkel och AC är en diameter är vinkeln ABC rät. För varje triangel finns en och endast en omskriven cirkel. För varje triangel finns en och endast en inskriven cirkel. Om A,B,C,D är punkter på en cirkel och M är skärningspunkten mellan kordorna AB och CD, så gäller att |AM||MB|=|CM||MD|. Cirkelresonemang (Cirkelargumentation).
Plattektonik
Där två oceanplattor möts är resultatet mycket likt fallet med ocean-kontinentalplatta, bortsett från att den uppsmälta magman bildar vulkaner på havsbotten, som efter ett tag växer upp och bildar en kedja av vulkanöar. Denna öbågen befinner sig vanligen mellan 10 och 30 mil från en djuphavsgrav som utgör kilen mellan plattorna. Den energi som krävs för att driva rörelserna hos tektoniska plattor kommer från kärnan, och förmedlas via mantelkonvektion. Superkontinentcykeln är benämningen på ett kretslopp inom plattektoniken där all landmassa ansamlas i superkontinenter, bryts upp i mindre kontinenter som sprids över jordens yta. Efterhand ansamlas kontinenterna igen till en ny superkontinent. Dagens kontinenter var förenade i den senaste superkontinenten, Pangea, som fanns mellan 300 och 200 miljoner år sedan. Superkontinenten som fanns dessförinnan, Rodinia, bildades för ca 1000 miljoner år sedan och bröts upp för ca 750 miljoner år sedan. Rörelserna hos tektoniska plattor kan i huvudsak betraktas på två vis, relativt varandra, och absolut position på jordgloben. Det finns flera metoder för att mäta relativa plattrörelser. Med hjälp av satelliterna som utgör GPS-nätet kan relativa rörelser mätas genom att avståndet mellan fixa mätpunkter på olika sidor av plattgränser mäts med jämna mellanrum. Noggrannheten för detta är i millimeter per år. En annan metod kallas långbasinterferometri, eller VLBI, använder radioteleskop för att mäta in väldigt avlägsna kvasarer, i rymden. Mätningen görs på ett par olika platser på jorden, och när dessa resultat jämförs kan lägesförändringar beräknas. Metoden har en noggrannhet på ungefär 2 cm. Ytterligare en mätmetod bygger på att historien för jordens magnetfält är känd, något som kan korreleras med linjemönster på havsbottnen. Denna metod kan ge rörelsemedelvärden över miljontals år. Studier av vulkankedjor som härstammar från mantelplymer, kan ge en genomsnittshastighet över tiden. Hawaii är ett exempel på den yngsta delen av en sådan kedja, 300 mil lång, som bildats under 65 miljoner år. Detta ger en genomsnittshastighet på cirka 5 cm per år. Beräkningen förutsätter att mantelplymen har en fix position. Metoden begränsas även av att det finns få hetfläckar, samt att dateringen bara kan ske från och med den äldsta daterade hetfläcksvulkanen, 130 miljoner år gammal. Alla tektoniska plattor har inte väldefinierade avgränsningar, därför är det svårt att ange exakt hur många plattor det finns. De största, primära plattorna är. Dessa mindre plattor är också av betydelse. Paleomagnetism kallas en teori som bygger på att den magnetiska riktningen hos nybildad berggrund stämmer överens med jordens magnetfält vid det tillfället, och att riktningen bibehålls. Om magnetriktningen hos äldre berggrund inte stämmer överens med jordens nuvarande magnetfält kan latituden som berggrunden bildades på beräknas, och om denna inte stämmer överens med nuvarande latitud är detta ett mycket starkt bevis på att kontinentalplattorna rör sig. Upptäckten av magnetiska linjemönster (ränder med alternerande magnetisk polaritet) och att mönstren är symmetriska på bägge sidor om mittoceaniska ryggar antydde att det fanns ett samband mellan dessa två fenomen. 1961 började vetenskapsmän teoretisera att de mittoceaniska ryggarna markerade strukturellt svaga zoner där havsbottnen slets itu. Ny magma från jordens inre stiger därefter upp genom dessa svaga zoner och bryter allteftersom igenom den tunna skorpan för att skapa ny havsbotten. Den här processen som senare kallats oceanbottenspridning stöds av flera indicier. Genom att förklara både zebraliknande magnetiska linjemönstren och uppkomsten de mittoceaniska ryggarna vann teorin snabbt popularitet. Dessutom kom havsbottnen nu att kunna användas som en naturlig "inspelning" av hur jordens magnetfält har bytt polaritet förut. Det spekuleras i att en liknande process en gång kan ha funnits på Mars, se Mars geologi.
