Isolering
Fuktisolering – anordning som hindrar spridning av oönskad fukt. Ljudisolering – anordning som hindrar spridning av oönskat ljud. Värmeisolering – åtgärder för att begränsa värmeflöde mellan två kroppar. Känslomässig isolering – tillstånd av isolering där det sociala nätverket kan vara väl fungerande men vederbörande inte kan (eller vill) dela svåra känslor med någon. Social isolering – saknar någon att prata med eller saknar ett sammanhang. Isolering (fängelse) – en typ av internering av en intern från andra interner i fängelse. Isolering – en kemisk process som används för att isolera ett ämne ur en blandning, se extraktion. Isolator – ett material som inte leder elektrisk ström.
Isoleringsmontör
Isoleringsmontör är en fackman som arbetar med att isolera rör och olika typer av behållare i fastigheter och industrier. Det finns i huvudsak två inriktningar: VVS-isolering och isoleringsplåtslageri. VVS-isolering ser till att VVS-systemens kalla och varma rör isoleras, vanligen genom beklädning med böjliga polymera material. Isoleringsplåtslageri behövs i industrier för att isolera rör, ångpannor, cisterner, kemiska reaktorer och andra behållare där temperaturerna kan vara mycket höga, och där isoleringen ofta kläs med plåt. För att bli isoleringsmontör kan man gå den treåriga gymnasieutbildningen VVS- och fastighetsprogrammet (tidigare Energiprogrammet).
Socialistiska folkrepubliken Albanien
Hoxha var starkt influerad av Josef Stalin och anammade en liknande personkult och han införde en enpartistat av stalinistiska mått där det Albanska Arbetets Parti var det enda tillåtna. En serie gränstvister med Jugoslavien om gränsområden i Kosovo var nära att orsaka en konflikt mellan länderna och när Tito gav stöd åt Chrusjtjovs avstaliniseringsprocess vidgades konflikten. En annan diplomatisk kris inträffade 1946 när två brittiska jagare sprängdes av albanska minor på internationellt vatten. Internationella domstolen i Haag dömde till Storbritanniens förmån. Aktionen var en bidragande orsak till att Storbritannien, Italien, Jugoslavien och Grekland 1949-1952 landsatte exilalbaner från luften syfte att störta Hoxhas regim och därmed neutralisera Sovjetunionens flottbas i Vlore (Project Valuable/Operation FIEND), vilket misslyckades. Albanien isolerades rigoröst från såväl sovjetiskt, västerländskt och jugoslaviskt inflytande genom en omfattande gränskontroll dels från grannländerna men isoleringen drevs till viss del även på av Hoxha. Isoleringen och oviljan att foga sig för politiska direktiv både inom östblocket och i övrigt skulle bli ett av Hoxha-regimens signum. Landet gick med i Warszawapakten vid dess bildande 1955 men lämnade den redan 1961 sedan Hoxha ställt sig på Kinas sida i brytningen mellan Kina och Sovjetunionen. I samband med detta bröt Hoxha helt med Moskva och inledde istället ett samarbete med Kina men efter Mao Zedongs död 1976 och Deng Xiaopings liberaliseringsreformer av ekonomin och ökad politisk frihet bröt han även dessa kontakter och Albanien isolerades helt från omvärlden. Landet förblev mer eller mindre helt isolerat från världen fram till kommunismens fall 1991. Inrikespolitiskt ville Hoxha genomföra en snabb industrialisering av det fattiga bondesamhället och inledde omedelbart en rad reformer. 1945 genomdrev han en jordreform som nationaliserade två tredjedelar av det privat ägda jordbruket, en framgångsrik alfabetiseringskampanj inleddes också, som 1950 lyckats pressa ner analfabetismen till 30 % jämfört med det tredubbla vid krigsslutet. 1957 grundades Albaniens första allmänna högskola, som fick bära ledaren Enver Hoxhas namn. Samtidigt höll Hoxha ett totalitärt grepp om makten och all opposition krossades brutalt, främst styrde Hoxha genom sin fruktade säkerhetspolis Sigurimi. Den totala polisstat som Hoxha byggde upp blev även ett signum för hans styre. Hoxha beordrade personligen en lång rad utrensningar under sina 41 år vid makten. 1951 avrättades 22 albanska intellektuella anklagade för att ha bombat Sovjetunionens ambassad i Tirana. Senare skulle påstådda kopplingar till Hoxhas tidigare allierade Jugoslavien, Sovjetunionen och Kina användas som "bevis" i rättegångar mot regimens fiender. Inte heller det styrande kommunistpartiet undkom Hoxhas utrensningar. 1949, 1973 och 1981 fängslades eller avrättades ett flertal högt uppsatta partifunktionärer och officerare. Uppemot 5 000 människor dödades under Hoxhas 41 år vid makten, vid hans död satt 35 000 personer fängslade. Landets religiösa samfund, och i synnerhet dess ledare, tillhörde dem som drabbades hårdast av regimens terror. Förföljelsen mot de religiösa samfunden inleddes omedelbart efter kommunisternas maktövertagande och blev allt mer omfattande med åren. Ett stort antal präster, munkar, nunnor och imamer avrättades eller dömdes till långa fängelsestraff. I många fall fängslades eller avrättades även deras familjemedlemmar. Kyrkor och moskéer antingen revs eller gjordes om till allt ifrån barer, restauranger, hotell och butiker till gymnastiksalar och idrottsarenor. 1976 infördes statsateism och all religion förbjöds.
Spårledning
Spårledning är en anläggning utmed ett järnvägsspår, som genom hjulaxlars kortslutning mellan de två rälerna, vilka elektriskt isolerats från varandra, indikerar om ett tåg befinner sig på en viss sträcka eller ej. Spårledningar uppfanns av amerikanaren William Robinson 1870. De första spårledningarna var mycket korta och skulle bara indikera tågnärvaron i en växel. Man hade även rälskontakter som alternativ. Det var små gjutjärnslådor som påverkades av hjulaxlarnas nedtryckning av rälsen. I lådorna fanns kvicksilver som pressades upp i ett stigrör och slöt en ström. Spårledningarna blev starten för utvecklingen av linjeblockering, fjärrblockering och övriga säkerhetssystem som eliminerade den mänskliga faktorn. Efterhand har tillförlitligheten höjts genom batteristöd, dubblerade anslutningar, elektronik som eliminerar störningar och resistansminskningar i isoleringen mm. Spårledningar står dock för en stor del av driftsstörningarna. Dålig jordning av S-rälen, åska, fukt som sänker isoleringsmotståndet, övervalsning av skarvar och löv på spåren kan förekomma. Spårledningar vid SJ har funnits både för likström och växelström. Alltfler anser att spårledningar tillåtits vara kvar för länge och allvarligt begränsat järnvägens konkurrenskraft med för låg tillförlitlighet. Det finns numera alternativ såsom axelräknare och satellitbaserad tågpositionering med GPS. En ny europeisk standard för järnvägsdrift, ERTMS, öppnar för en enklare framtid utan spårledningar. Principen är att de två rälerna i spåret isoleras elektriskt från varandra. Isoleringen sker genom att rälerna vilar på gummiplattor, befästs mot plastplattor samt skarvats mot nästa rälsträcka med en Isol. En svag spänning, vilken är på cirka 7 Volt i Sverige, matas från ena änden via ena rälen, via ett relä på andra sidan och genom andra rälen tillbaka igen, vilket bildar en sluten krets. Det gör att relät mellan rälerna på andra änden "drar" (se bild till höger) och spåret indikeras som ledigt. När en hjulaxel rullar in på sträckan kortsluts rälerna eftersom axlarna leder över ström mellan rälerna. Detta gör att relät "faller" då det inte längre är den del av den slutna kretsen (se andra bilden till höger). Dessutom kommer även ett rälsbrott att indikera hinder eftersom den slutna kretsen genom rälerna då bryts, vilket också gör att relät faller och spåret då indikeras som upptaget. Eventuella annalkande tåg kommer då inte att få någon grön signal in på den berörda sträckan då ställverket tror att spåret är upptaget. I praktiken är det så att den ena rälen – S-rälen - används för återledningen av strömmen från elloket medan den andra rälen – I-rälen - används för indikering av tågnärvaro. Detta kan störa spårledningskretsen. För att förhindra störningar på berörda reläer så sitter drosslar (i Sverige) som filtrerar bort växelspänning, och relät är väldigt unikt och drar bara om den fårätt spänning och rätt polaritet. Svagströmsmatningen ansluts i ena änden av spårledningssträckan medan relät ansluts i den andra änden. På linjer och i de flesta fall används oftast 2 relän men ibland även 3 för att öka säkerheten. I en järnvägsväxel måste det läggas in tre mindre spårledningar. Orsaken är att matningarna av drivström kan vara separata kretsar för alla tre spåren som möts i en växel. S-rälen måste då byta sidor för att återledningen av drivströmmen ska fungera. Spårledningar får inte ha samma frekvens som elmatningen, eftersom det blir för stora störningar på spårledningen. I Sverige körs tågen med växelström och spårledningar med likström. I länder med likströmsmatning används växelström för spårledningar. Det kan också vara växelström i båda men då med olika frekvens. Mellan växeltungorna och hjärtstyckena (växelkryssen) har man ännu en isolerskarv där S-räl och I-räl åter byta sida men utan någon Z-koppling.
Kraftledning
Kraftledning (kraftledningsstolpe) eller luftledning är en elektrisk ledning för elöverföring upphängd på stolpar. Kraftledningar dras många gånger på långa sträckor. De förser samhällen med ström från kraftverken. Genom skogar måste det röjas så att inte träd står för nära kraftledningarna. Kraftledningarna kan utföras som tre typer beroende på isoleringen. Världens första kommersiella kraftöverföring över en längre distans ägde rum 1893 mellan Hällsjöns kraftstation och gruvfälten i Grängesberg, en sträcka på 15 kilometer. Vattenkraften hämtades från Vasselsjön och överföringen skedde med växelström. En av Sveriges första större kraftledningar gick mellan Untraverket vid Dalälven och Värtaelverket i Stockholm och invigdes 1918. Sträckan var omkring 132 kilometer (se Kraftledningen Untra-Värtan). Antag att det ohmska ledningsmotståndet är, överförd aktiv effekt är P och att den skenbara effekten är S. det vill säga, vid konstant effekt minskar effektförlusterna med kvadraten på spänningen. Emellertid ökar kostnaden för isolering med ökande spänning. Om till exempel överföringsförlusterna uppgår till cirka 6 % per 100 km med en 110 kV ledning kan den med en 800 kV högspänningsledning minskas till cirka 0,1 % per 100 km. Vid rimfrost och fuktigt väder kan det höras ett fräsande ljud från kraftledningar. Det orsakas av att elektroner frigör sig från ledaren, accelereras ut i luften där en jonisering sker. För detta åtgår energi, koronaförluster, som tas från kraftöverföringen. Fenomenet kallas koronaurladdning och uppstår när det elektriska fältets styrka på ledarytan uppnår en viss gräns. Denna gräns påverkas starkt av framförallt spänningsnivån samt ojämnheter på ledarytan, vilka kan utgöras av rimfrost, fuktig snö, vattendroppar vid regn och dimma samt ev repor. Förutom via det fräsande ljudet kan koronaurladdningen i mörker ofta uppfattas som en svagt blåaktig aura kring ledarytan. Koronaförlusterna kan för vissa 400 kV-ledningar i det svenska stamnätet bli avsevärda vid ogynnsamma väderförhållanden vintertid (speciellt rimfrost, och då ibland även vid klart väder), upp till cirka 100 kW/km ledningssträcka. Förlusterna kan motverkas genom sänkning av driftspänningen eller, mest effektivt där driftsäkerheten så medger, frånkoppling av särskilt utsatta ledningar, speciellt nattetid och under helger. Härigenom kan temporärt stora energibesparingar göras, ibland med hundratals MWh per ledningsfrånkoppling. Koronaurladdningen orsakar också radiostörningar nära ledningen i mellan- och långvågsbanden. friledningar, där ledarna är oisolerade. hängspiralkabel, där varje ledare är isolerad, och. hängkabel, där varje ledare är isolerad och de är ihopbuntade med ett hölje.
Vindsvåning
Vindsvåning, i vardagligt tal kallad vind, är den del av ett hus som ligger precis under husets yttertak. Vindens väggar är delvis en undre del av hustaket. Vissa vindsvåningar är inredda rum och lägenheter, andra är enbart förråd. Det kan också röra sig om små loft dit bara sotaren går. Man skiljer mellan två huvudtyper av vindsutrymmen: kalluftsventilerade och uppvärmda. Kalluftsventilerade vindsutrymmen saknar uppvärmning och är helt eller delvis isolerade mot boendeytan, det vill säga hela eller delar av isoleringen sitter i vindsbjälklaget. Uppvärmda vindsutrymmen som har utanpåliggande isolering och hålls varmare än omgivningen. Kallvindar är fuktkänsliga, dels som en följd av läckande varm luft med högre fuktinnehåll från ytrummen under vinden. Fukt i luften som kommer till vinden från utifrån genom ventilation, luften kondenserar på vinden vid ogynsamma omständigeter. Skilda undersökningar pekar på att ca två tredjedelar av alla kalluftsventilerade vindsutrymmen redan har mikrobiell påväxt (till exempel mögel) Eftersom mögelsporer och mögelgifter sprider sig lätt bidrar detta ofta till sjuka-hus-syndrom. För ej uppvärmda vindsutrymmen bidrar uppvärmning till att minska fuktproblem vilket gör att skadefrekvensen är väsentligt lägre än för ventilerade med luft utifrån. Fukt kan komma från kondens i ventilationsluften utifrån, läckage av regnvatten genom taket och luftläckage från våningen under. Varm luft som läcker upp kommer vintertid att kondensera i det kallare vindsutrymmet. För att åtgärda problem tätas eventuella läckage. För att förhindra kondensation av ventilationsluft utifrån kan antingen yttertaket isoleras, en begränsad värmeisolering får en tillräcklig bestående effekt. Vid nybyggnad eller annan större renovering är det enkelt att lägga isoleringen på takets utsida under taktäckningen. Det finns även vindsavfuktare som styr ventilationen på så sätt att det endast ventileras in luft på vinden då det är torrare utanför än på vinden, värme tillförs av systemet då det finns risk att mögel- eller rötsvampar. För att undvika framtida problem med fukt och senare mögel har Statens provningsanstalt sammanstält följande åtgärder som kan ha en effekt på kallvinden. Om vindsvåningen inreds till bostads- eller kontorsutrymme, kallas det ofta fortfarande för vindsvåning, trots att det inte längre utgör byggnadens vind. En något mer korrekt benämning är i så fall takvåning.
James Thomson (biolog)
James Alexander Thomson, född 20 december 1958, är en biolog inom fältet utvecklingsbiologi. Han är mest känd för att ha härlett den första mänskliga embryonala stamceller år 1998 och för att ha härlett mänskligt framkallade pluripotenta stamceller (så kallade iPS) år 2007. Thomson är medlem i The National Acadamy of Sciences och har mottagit flera utmärkelser och priser. Han var på omslaget till TIME Magazine:s "America's Best in Science och Medicine" 2001 för sitt arbete med mänskliga embryonala stamceller, och igen 2008 när tidskriften utsåg honom till en av världens 100 mest inflytelserika människor för sin utvinning av mänskligt framkallade pluripotenta stamceller. Dr Thomson har utfört banbrytande arbete inom isolering och odling av icke-mänskliga primat-stamceller och mänskliga embryonala stamceller. Mänskliga embryonala stamceller möjliggör i stort sett forskningsverktyg som ger tillgång till de cellulära komponenterna i kroppen, med tillämpningar inom grundläggande forskning, läkemedelsframtagning, och transplantationsmedicin. Dr Thomson ledde den grupp som rapporterade den första isoleringen av embryonala stamcellslinjer från en icke-mänsklig primat år 1995, ett arbete som ledde hans grupp till den första framgångsrika isoleringen av mänskliga embryonala stamcellslinjer år 1998. Hans nuvarande inriktning är att förstå hur embryonala stamceller kan bilda alla celler i kroppen (pluripotens), hur en embryonala stamcell väljer mellan självförnyelse och det ursprungliga beslutet att differentiera, och hur en differentierad cell med begränsad utvecklingspotential kan omprogrammeras till en pluripotent cell.
