Värmepump
Värmepumpstillverkaren Viessmann anger COP enligt den gällande internationella standarden EN14511, ofta med en liten notis om att med EN255 (0/35°C, 10K spridning) skulle COP bli 5–6 procent högre. För luftvärmepumpar används istället värmefaktor beräknad vid 7 °C utomhustemperatur och 20 °C inomhustemperatur. Detta ger med bra teknik i värmepumpen en ganska bra värmefaktor, värmefaktor 4,5 är inte ovanligt. Skillnaden mot markvärmepumpen är att värmefaktor och värmeeffekten sjunker drastiskt med fallande utomhustemperatur. Vid -20 °C är värmefaktorn obetydligt över 1, alltså obetydligt över vad ett elelement presterar, samtidigt som värmeeffekten mer än halverats. Svenska elsystemet har inte brist på energi, däremot finns brist på effekt vid riktigt kalla dagar. Mot det problemet hjälper inte luftvärmepumpar alls, då fungerar de nästan som ett elelement. En väldimensionerad och välstyrd markvärmepump med golvvärme arbetar däremot med en värmefaktor överstigande 4 dessa kalla dagar, även med vanliga radiatorer överstiger värmefaktorn oftast 3. Moderna luft/luftvärmepumpar har dock en värmefaktor på mer än två även vid −15 °C utomhustemperatur. Värmefaktorn är helt beroende av temperaturskillnaden mellan det man tar värmen ifrån (till exempel mark eller luft) och det man avger värmen med (luft eller vatten). Med liten temperaturskillnad får man hög värmefaktor och med stor temperaturskillnad får man låg värmefaktor. Vid injustering av värmesystemet skall man alltså eftersträva så låg temperatur som möjligt i golvet eller på radiatorerna. En innegivare kopplad till markvärmepumpen hjälper till att spara energi, eftersom den effektivt bromsar värmepumpen från att trycka ut onödigt hög temperatur till exempel kalla vindstilla dagar. Den ser dessutom till att hålla jämnare temperatur i huset, något som är omöjligt med bara utegivare. Vanliga värmekällor för värmepumpar i fastigheter är berggrund, sjövatten eller luft. För större värmepumpar ämnade för till exempel fjärrvärmeproduktion kan kommunalt avloppsvatten, industriell spillvärme eller nät för fjärrkyla användas. Ofta används en elpatron i kombination med värmepumpen för de dagar då pumpen inte räcker till för att få upp tillräcklig värme. Dessutom används alltid någon form av varmvattenberedare för tappvarmvatten. För större värmepumpar ämnade för till exempel fjärrvärmeproduktion eller industrier används i huvudsak någon form av spillvärme som värmekälla. De bygger som regel på samma grundteknik som berg-, ytjord- och sjövattenvärmepumpar men i mycket större skala. Frånluftsvärmepump, den enklaste och billigaste sortens värmepump, vilken går ut på att återvinna den värme som går ut från huset via ventilationen och återför den till husets värmesystem. Uteluftvärmepump finns det två typer av, luft-vattenvärmepump och luft-luftvärmepump. Luft-luftvärmepump kallas ofta för komfortvärmepump då den kan reverseras till att fungera som luftkonditionering. Komfortvärmepumpen har, om den ärätt dimensionerad, i princip tillräcklig bra verkan för att kunna värma upp en villa på cirka 100–150 m². Men detta förutsätter i praktiken att huset har en öppen planlösning och att utetemperaturen inte faller under 20 minusgrader. Luft-vattenvärmepumpen överför värmen till det vattenburna värmesystemet i huset (det vill säga radiatorerna) men samma problem gällande utetemperaturer under 20 minusgrader. En negativ effekt är att utomhusdelen bullrar, vilket varierar olika mycket beroende på modeller och fabrikat. Ytterligare en nackdel är att uteffekten minskar när utomhustemperaturen sjunker, detta innebär att värmepumpen levererar minst effekt när den behövs som mest, i likhet med kylskåp med bakvänd effekt.
Energianvändning i Sverige
Energianvändningen i Sverige är liksom i flertalet industriländer hög, både privat och kommersiellt. Som exempel kan nämnas skogs- och pappersindustrin, båda energiintensiva industrier. Klimatet kräver därtill avsevärda mängder olika energiråvaror för lokaluppvärmning. Användningen uppgick 2008 till 16 MWh per person och år. Den höga energianvändningen beror delvis på det kalla klimatet och delvis på den högt utvecklade och energikrävande industrin. Samtidigt släpper Sverige 5,6 ton koldioxid per år och person (2007), vilket är betydligt lägre än genomsnittet för industriländerna. Det låga koldioxidutsläppet förklaras av att elproduktionen till 40 % härrör från vattenkraft, 40 % från kärnkraft och 10 % från vindenergi och att den resterande (koldioxidskapande) energitillförseln, främst från biomassa, utgör 10 % (2009). Den svenska elproduktionen kommer från vatten-, kärn- och vindkraft samt biobränslen, avfallsförbränning och till mycket liten del fossila bränslen. Relativt sett förbrukar svenskar och svenska industrier traditionellt mer el än i andra industriländer per capita. En stor anledning till detta är att den svenska elen historiskt sett varit väldigt billig. Delvis tack vare förekomsten av rikliga resurser av vattenkraft, delvis genom inriktningen på industrin (särskilt ASEA senare ABB), har Sverige varit bland pionjärerna inom elområdet. Härnösand var en av de första städerna i Europa att ha elektrisk gatubelysning, den första 380 kV högspänningsledning installerades i Sverige, som högspänningskabel för likström. Landet var också bland de första att elektrifiera sina järnvägar. Idag fortsätter denna tradition med utveckling av så kallade ekobyar, och större bostadsområden med miljöanpassning som till exempel Hammarby Sjöstad och Västra Hamnen. Petroleumprodukter används framför allt till fordonsbränslen som bensin, dieselolja, flygfotogen och bunkerkolja till fartyg. Hetvattencentraler och kraftvärmeverk förser tätorter med fjärrvärme, medan annan vattenburen värme från värmepumpar och bergvärme plus direktverkande elvärme och enskilda värmepannor dominerar i glesbygden. Sverige har inte haft någon storskalig utvinning av stenkol eller petroleum, men under andra världskriget bröts bland annat oljeskiffer. Däremot finns stora mängder torv och uran. Det första svenska energisparprogrammet kom under oljekrisen 1973–74 och introducerades i större skala genom 1975 års samlade energibeslut. Sedan dess har Sverige successivt minskat koldioxidutsläppen, tidigare än de flesta andra länder. Hushållningen utökades kraftigt 1978, då bidrag och förmånliga lån infördes för isolering i syfte att minska energibehovet i befintliga byggnader. Sedan oljekrisen 1979 har Sverige successivt minskat oljeanvändningen, främst genom utbyggnad av vatten- och kärnkraft, och övergång till biobränslen, bland annat i fjärrvärmeverken. Uppvärmningen effektiviserades med värmepumpar (villapumpar samt stora centrala fjärrvärmepumpar, det senare en i huvudsak svensk företeelse) vilket hade en stark tillväxt mellan 1975 och 1985. Bergvärme- och ytjordvärmesystem introducerades i slutet av 1970-talet, inledningsvis i huvudsak som en svensk företeelse. Oljeeldade villapannor har ofta ersatts med pelletseldning och elinsatser. Direktverkande eluppvärmning har effektiviserats genom att komplettera med luftvärmepumpar.
Epifor
Epifor[-fo:'r] (grek. epiphora ,"tillförande", "tillfogande", av epipher att "tillföra") är en stilfigur som är motsatsen till anafor vilket betyder att i slutet av varje mening sker två eller flera upprepningar av meningssatsen. "In 1931, ten years ago, Japan invaded Manchuria – without warning. In 1938, Hitler occupied Austria – without warning. In 1939, Hitler invaded Poland – without warning. And now, Japan has attacked Malaya, Thailand and the United States – without warning." – Franklin D. Roosevelt. Är ni osäker på vilken uppvärmning ni skall välja? Välj luftvärmepump. Är inomhusklimatet viktigt? Välj luftvärmepump. Är ni mån om låga uppvärmningskostnader? Välj luftvärmepump. Genom en minskad invandring har mångfaldens syfte gått förlorad, matkulturens skiftningar gått förlorad, vardagskunskapen om olika kulturer gått förlorad.
