Besiktning (fordon)
Besiktning innebär att ett fordon kontrolleras regelbundet så att dess användande inte äventyrar trafiksäkerheten. Det genomförs i många länder. I Sverige är besiktningen obligatorisk sedan 1965. Sedan 1 juli 2010 är den konkurrensutsatt och Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ansvarar för ackreditering av besiktningsstationer. Med de nya reglerna innebär det att kommande kontrollbesiktning baseras på månaden då besiktningen senast utfördes. Personbil och lastbil upp till 3500 kg i totalvikt ska besiktas första gången senast 36 månader efter att fordonets tagits i bruk första gången. Andra gången ska ske senast 24:e månaden efter föregående besiktning. Därefter ska fordonet besiktas senast 14 månader efter föregående besiktning. I Danmark kallas besiktningen bilsyn och fordon skall liksom i Norge första gången besiktigas efter fyra år. Därefter skall fordonet besiktas vartannat år. Till 2004 hade Statens Bilinspektion monopol på bilsyn men ända sedan dess är marknaden öppen. Danska staten sålde 2004 sina aktier i Statens Bilinspektion till Applus. I Nederländerna är "algemene periodieke keuring" (apk) obligatoriskt med alla fordon som är tre år eller äldre. I Norge är Periodisk kjøretøykontroll (PKK), eller även kallad "EU-kontroll" obligatorisk och sköts av verkstäder som Statens vegvesen godkänt. För fordon med totalvikt under 3500 kg skall första besiktningen ske efter fyra år och därefter vartannat år. För fordon med totalvikt över 3500 kg skall första besiktningen ske efter två år och därefter varje år. Det går inte att göra besiktningen i ett EU-land även om besiktningen i Norge är känd som "EU-kontroll". För bilar, första gången när den är tre fordonsår gammal, andra gången två år efter första besiktningen, och därefter inom 14 månader efter föregående besiktning. För A-traktor och snabbgående traktor B, första gången inom 4 år från att de togs i bruk, och därefter inom 2 år efter föregående besiktning. Veteranfordon, i bemärkelsen personbilar, lastbilar, bussar och släpvagnar, som dras av dessa som är äldre än 50 fordonsår, samt motorcyklar, som är äldre än 40 fordonsår. registreringsbesiktigade amatörbyggda hobbyfordon. tävlingsfordon med orange tävlingsregistreringsskylt. fordon som permanent befinner sig på vissa öar utan fasta förbindelser med fastlandet. Utan anmärkning, besiktningsteknikern har inte hittat något fel på bilen och den är godkänd för trafik under ett år framöver. Anmärkning 2x (eller villkorstvåa), fordonet behöver ej återkomma för efterkontroll, ett mindre fel har upptäckts, till exempel en trasig lampa, och föraren får en uppmaning att åtgärda felet snarast möjligt, men behöver inte återkomma för efterkontroll. Anmärkning 2 (tvåa), fordonet har ett sådant allvarligt fel eller brist att det måste komma in för efterkontroll inom 30 dagar, annars utfärdas körförbud. Inom de 60 första dagarna kan en efterkontoll utföras till ett nedsatt pris. Anmärkning med omedelbart körförbud, fordonet har en eller flera så allvarliga brister att det inte får framföras. Bilen måste bärgas från besiktningen till verkstad. Bogsering är förbjuden. När bilen är lagad får den endast framföras på kortast, lämpligast väg till besiktningsstationen. Om polisen stoppar den som kör med fordon som har körförbud och föraren uppger att han eller hon är på väg till en verkstad eller till bilbesiktning för efterkontroll, är det troligt att de ringer upp anläggningen i fråga för att kontrollera uppgiften. I USA bestämmer delstaterna över hur fordonen skall undersökas.
Motorförarnas Helnykterhetsförbund
Motorförarnas Helnykterhetsförbund (MHF), grundad 1926 är en nykterhetsorganisation i Sverige som inriktar sig på nykterhet i trafiken. Förbundet har ca 10 000 medlemmar (2021). MHF arbetar med trafiksäkerhetsfrågor, med särskilt fokus på trafiknykterhet. Förbundet har bland annat medverkat till att genomföra högertrafikomläggningen, obligatorisk bilbesiktning, lagstadgade låga promillegränser och användande av säkerhetsbälte. Begreppet "nollvision" i trafiken lanserades i ett MHF-sammanhang redan 1995. Under MHF:s konferens Tylösandsseminariet delade dåvarande Vägverkets (nuvarande Trafikverket) trafiksäkerhetschef Claes Tingvall med sig av sin vision för den svenska trafiksäkerheten – att ingen skulle behöva dö eller skadas allvarligt i trafiken. 1997 beslutade riksdagen om att Nollvisionen skulle antas som en ledstjärna för svenskt trafiksäkerhetsarbete. MHF är organiserat i sju regioner: Skåne, Öst, Väst, Mälardalen, Bergslagen, Mitt och Norr. Organisationen har två medlemskategorier. MHF:s medlemstidning heter Motorföraren. Den regionala tidningen heter Ratta Ren (i Region Öst heter den regionala tidningen Trafiknykter). MHF:s ungdomsförbund heter MHF-Ungdom. MHF är en av medlemsorganisationerna i studieförbundet NBV. MHF Helnykter (krav på helnykterhet). MHF Trafiknykter (krav på helnykterhet i trafiken).
Karting
Karting (Gocart) är en bilsport som körs på en asfaltbana, med en liten snabb specialbyggd bil. Biltypen som används inom karting kallas kart. I folkmun är bilarna dock även kända som gokart, men detta syftar främst till de kartar som hyrs ut till privatpersoner vid kartinganläggningar. Kartar får inte framföras på allmän väg, men å andra sidan krävs inte det vanliga körkortet eller regelbunden kontroll av fordonet på den vanliga bilbesiktningen. I Sverige får man börja köra karting när man är sex år. En sänkning av åldersgränsen med ett år gjordes till säsongen 2019. Hyrkart är en vanligt förekommande verksamhet vid kartinganläggningar. Detta innebär att vem som helst kan komma och testa på karting, utan att några licenser behöver tas. Hyrkartar har vanligtvis fyrtaktmotorer med 5 till 12 hästkrafter och är ofta utrustade med något slags båge runt hjulen för att göra dem mer tåliga för påkörningar än riktiga tävlingskartar. För inomhushallar används även eldrivna hyrkartar som av banoperatören trådlöst kan regleras effektmässigt för att passa föraren avseende erfarenhet, vikt etc. I tävlingssammanhang finns det ett antal olika klasser för vagnar med motorer från 60 till 250 cm3. Följande klasser är aktuella (2016) tävlingsklasser i Sverige. Formel Historisk och Formel Classic är endast för träning och uppvisning. Besiktning och sportsliga kontroller tillämpas inte. Tävlingar anordnas världen över, och de yngsta förarna är i sjuårsåldern. I den åldern handlar det oftast om uppvisningskörning, alltså inte egentlig tävling. De största klasserna (E, s.k. superkart) körs på vanliga tävlingsbanor, men de flesta körs på tävlingsbanor särskilt konstruerade för kart. SM i karting körs varje år. Svenska mästerskap kördes säsongen 2008 i klasserna KF3, KF2 och KZ2. Dessutom kördes säsongen 2008 ett Riksmästerskap i klasserna Yamaha, Rotax Max och Sport 2000. Det finns tre stora tävlingsserier i Sverige. I dessa tre serier körs tävlingsklasserna Formel Micro, Formel Mini, J60, J125, S125, Rotax Junior, Rotax DD2, OK, OKJ och KZ2. Även uppvisningsklassen Cadetti körs i samband med tävlingarna. Inte alla klasser tävlar i varje serie och vid varje tävling. Det finns ett antal olika flaggsignaler i karting. Den senaste trenden är att allt fler medelålders börjar åka karting. De legitimerar därmed sporten som banracing bland vuxna. Med enkla medel och en lätthanterlig bil, både att meka med och transportera, kan man få fartupplevelser i klass med formelbilar. Gruppen håller på att etablera sig som "hobbyåkare" och de lite äldre samsas under begreppet seniorkarting. En tvåväxlad kart (Rotax DD2) fyller tomrummet mellan en- och sexväxlade kartar. Nedre åldergräns är 25 år. Den körs i många länder över hela världen, inte minst på grund av ny teknik och långa serviceintervaller. Karting organiseras i Sverige genom Svenska Bilsportförbundet (SBF). Kartingutskottet (KU) ansvarar för kartingens utveckling. Sverige har haft flera världsmästare genom åren, bland annat Leif "Putt" Larsson från Enköping. På senare år har förre STCC-föraren Thomas Johansson gjort sig ett namn som en av de bästa i världen i 250 cm3-E-kartsammanhang. Det finns olika typer av licenser t.ex. debutant, nationell och internationell. Med debutantlicens får man starta längst bak, förutom i finalheaten. Mellansvenska kartracingserien (MKR). Sydsvenska Karting Champion Cup (SKCC). En röd flagga innebär att tävlingen är tillfälligt avstannad, möjligtvis för att det har skett en olycka. En svart flagga innebär att föraren har gjort ett fel som innebär att föraren måste stanna. En svart flagga med orange cirkel innebär att föraren har ett tekniskt fel och på grund av detta måste köra in i depån. En svartvit flagga används för att dela ut varningar till förare som inte kör enligt reglerna. En svartvitrutig flagga innebär att loppet är slut och att alla förare ska stanna.
