Flyttfirmor

Synnerligen intressant om Flyttfirmor


Filt (textil)

Filt är en textilartikel som är avsedd att hjälpa en kropp att hålla värmen genom att en mängd luft hålls kvar och värms upp av kroppsvärmen. Traditionellt tillverkas filtar av ylle, men numera finns det gott om filtar i andra material, till exempel polyester och fleece. Sängfiltars mått är standardiserade i EN 14:1994, som också gäller som svensk standard SS-EN 14. Mått i centimeter. Standarden föreskriver också att filtar ska måttmärkas på ett beständigt sätt, och definierar ett antal olika tillverkningsmetoder. Med militärfilt avses vanligen filtar som tillverkats för användning främst som sängfiltar inom försvarsmakten. Svenska militärfiltar är för det mesta gråa till färgen och förekommer i olika utföranden. Efter nedbantningen av den svenska försvarsmakten har militärfiltar varit en stapelvara i militära överskottsaffärer. De används numera av exempelvis flyttfirmor (för att skydda möbler som flyttas), av scouter (se även lägerbålsfilt nedan) och av lajvare. En motorfilt är en mycket grov och sträv typ av militärfilt. En hästfilt är en ofta lite grövre filt som är avsedd att användas som tillfälligt hästtäcke. En hästfilt är vanligen av större format än en ordinär sängfilt. Lägerbålsfiltar används vanligen av scouter. En lägerbålsfilt används som poncho vid exempelvis lägerbål och har en öppning för huvudet. Lägerbålsfilten kan förses med märken eller andra dekorationer.

Jackpot (film)

Jackpot är en svensk TV-film från 1980 i regi av Kjell Sundvall. Filmen visades i TV för första gången den 1 oktober samma år och har därefter visats ytterligare två gånger: 1981 och 1987. Kurre arbetar inofficiellt som flyttkarl hos en oseriös firma som betalar svarta löner. Han och vännen Burt samtalar om livet. Det blev inte riktigt som de tänkt, men Burt erbjuder Kurre jobb på sin rörfirma. Innan något blir av avlider dock Burt hastigt och oväntat. Genom jobbet träffar Kurre änkan Elsa vilket blir något av en nytändning, men han får svårt att göra upp med sitt gamla liv. Efter att ha råkat ut för en olycka på arbetet och chefen vägrar hjälpa till fattar han ett drastiskt beslut. Tommy Johnson - Kurt "Kurre" Karlsson. Ingvar Hirdwall - Sven, chef på flyttfirman. Hans V. Engström - Allan. Carl Billquist - man med tavlor. Marrit Ohlsson - dam på posten. Svea Holst - fru Isaksson. Rolf Skoglund - man som vinner vid travbanan.

Säckkärra

Säckkärra, magasinkärra, transportkärra, paketkärra, bagagekärra eller pirra är en L-formad tvåhjulig kärra. Den används för transport av mindre gods, inklusive paket, bagage och säckar. Säckkärran och liknande typer av kärror är tvåhjuliga. Den har i regel två uppstickande handtag, som i vissa mindre kärrvarianter kan vara sammanfogade till ett stort, tvärställt handtag. Kärran skjuts i regel framåt, med lasten lutande mot ramen och lastflakets botten. Ramen och lastflaket bildar gemensamt ett L, och lastflaket innehåller i tyngre säck- och paketkärror ofta en utfällbar förlängningsdel. Ursprungligt har säckkärran konstruerats och använts för att köra säckar med i till exempel kvarnar eller magasin samt mellan distributionsfordon, lager och butik. Vid tiden för säckkärrans tillkomst var det brukligt med lagerhållning av olika varor i säckar med en vikt av femtio till hundra kilo. Säckkärran används numera på byggarbetsplatser eller av flyttfirmor med flera där man behöver flytta säckar eller kartonger eller annat gods. Ofta har en modern säckkärra en fällbar förlängning av L:ets nedre skänkel för att möjliggöra transport av större saker. En större variant är fatkärran för att flytta oljefat med, samt en annan variant tegelkärran för murtegel, som var vanlig på byggarbetsplatser på den tiden man murade hus i större utsträckning än nu. En trappkärra är en variant av säckkärran med en speciellt anpassad hjulkonstruktion och rörlig axel för att smidigt kunna förflytta föremål i trappor.

Anita Lindblom

Anita Eleonora Lindblom, född 14 december 1937 i Gävle Staffans församling, Gävleborgs län, död 6 september 2020 i Mandelieu-la-Napoule i Alpes-Maritimes, Frankrike, var en svensk schlagersångare och skådespelare. Anita Lindblom utövade balett innan hon slog igenom med sin musikkarriär. Hon var en av Sveriges populäraste schlagerartister under 1960-talet. 1957 slog hon igenom i Scalarevyn där hon sjöng När den svenska flickan kysser, kysser hon med öppen mun. Anita Lindblom var en mångsidig artist som passade i revysammanhang och spelade bland annat hos Hagge Geigert i Uddevalla och hos Kar de Mumma på Folkan. Anita Lindblom skivdebuterade redan 1956 med singeln Ljuva ungkarlstid/En hemvävd stillsam tös på skivmärket Polydor. Det skulle dock dröja fem år innan hon fick sin första skivframgång. Då hade hon gått över till skivbolaget Karusell och första skivan där var en svensk version av Edith Piafs världshit Milord. Lindbloms inspelning hamnade som bäst på 17:e plats på branschtidningen Show Business försäljningslista. Ytterligare en av hennes skivor på Karusell nådde lika högt - Det har stjärnorna sagt - i februari 1961. Efter ytterligare några skivor på Karusell gick hon över till skivbolaget Fontana. I oktober 1961 spelade hon in Sånt är livet med Sven-Olof Walldoffs orkester, en svensk cover på Roy Hamiltons You Can Have Her från samma år. Stikkan Anderson skrev den svenska texten till melodin av Bill Cook, som var Roy Hamiltons manager. Det blev en grammofonhistorisk succé - etta i flera veckor på branschtidningen Show Business försäljningslista. Den låg också etta på Tio i Topp i fyra veckor. Låten har blivit framröstad i en omröstning bland radiolyssnare som den största svenska schlagerlåten genom tiderna. Hennes tyska version Laß die Liebe aus dem Spiel (inspelad i februari 1962) blev en framgång, som bäst nr 13 på den västtyska försäljningslistan. Året därpå fick hon en ny tysk hit med Cigarettes, som nådde som bäst 17:e plats. I Västtyskland släpptes tio singelskivor med Anita Lindblom, den sista 1968 var en tysk version av den italienska sångerskan Patti Pravos hit La Bambola, men det var Pravos originalversion som tog sig in på den tyska försäljningslistan. I Sverige hade Anita Lindblom med Marcus Österdahls orkester också stora framgångar med Balladen om den blå baskern (1966), Minns du den sången (1967), Kring de små husen i gränderna vid hamnen (1968), Ja det var då... (1968), Säg ja, Cherie (1969) och En dans på rosor (1971). Lindblom var gift med boxaren Bo Högberg 1966–1970. Hon blev skönstaxerad och flydde från Sverige 1969 men återkom på 1970-talet då hon spelade in filmen Rännstensungar och gjorde en krogshow på Hamburger Börs i Stockholm. Under en period levde hon tillsammans med skådespelaren och regissören Gunnar Hellström. Lindblom drog sig tillbaka från rampljuset i början av 1980-talet och kände sig förföljd av media efter skriverier om skatteskulder, kärleksförhållanden och nervsammanbrott. Hon fick upprepade erbjudanden att göra comeback, men tackade nej. Under sina sista 35 år var hon bosatt i Théoule-sur-Mer, en småstad på Franska rivieran, och besökte inte Sverige på många år. Hon tänkte flytta till USA och påbörja en ny karriär där, men när hennes bohag demolerades i flytten blev hon kvar i Frankrike. Hon ägnade sedan mycket tid och pengar åt att processa mot den svenska flyttfirman, utan resultat. Hon gjorde klart att hon inte tänkte sjunga igen eller återvända till Sverige förrän hon fått ersättning för sina förstörda möbler. Lindblom avled den 6 september 2020 på ett äldreboende i Mandelieu-la-Napoule, inte långt från sitt hem i Théoule-sur-Mer. Hon gravsattes den 12 november 2020 i Skogskyrkogårdens minneslund i Stockholm. Anita Lindblom hade en lång rad hits under sin karriär. Mellan åren 1962 och 1975 hade hon 27 låtar på Svensktoppen. Till hennes mest kända låtar hör. 1961 – Sånt är livet. 1965 – På mitt sätt - Svenska folkvisor.

Åkeri

Ett åkeri är ett företag som sysslar med transport av varor och styckegods. Företaget kan vara ett enmansföretag där en person äger en eller flera lastbilar. Han eller hon är sedan vanligtvis medlem i en transportfirma (exempel: DHL, Schenker) som i sin tur tillhandahåller kontakter med kunder som önskar en transport utförd. Man kan jämföra det här med taxinäringen där en enskild taxichaufför oftast äger sin egen bil, men är anställd av en taxicentral som kommenderar ut arbete. Ett åkeri kan också ha flera anställda och i sig stå för både bilar och körningar. Exempel här är flyttfirmor. År 2015 började det rapporteras i media om att Sveriges åkerier går i konkurs, 180 konkurser under 2014, på grund av konkurrens från låglöneländer som t.ex. Bulgarien. Utländska åkerier hade rätt att köra tre transporter inrikes, men kontrollerna är få och reglerna kringgicks kontinuerligt av låglönelandsföretag som inte betalade skatter, avgifter och lät sina chaufförer bo i sina bilar och arbeta för en tredjedel av en svensk chaufförs ersättning. Man uppskattade till att cirka 400-1000 utländska lastbilar fanns i Sverige. Sveriges Åkeriföretag menar att konkurser inom åkerinäringen snarare är en konsolidering av branschen. Ungefär hälften av de 6000 medlemsföretagen är enmansföretag, och det är en minskade siffra. Branschtrenden är att företagens storlek ökar, varför konkurser i småföretag ses. Dessa konkurser ska inte tolkas som att den svenska åkerinäringen konkurreras ut av utländska företag, utan att de svenska företagen blir större. Åkerinäringens omsättning står för nästan 4 % av Sveriges BNP. Förädlingsvärdet uppgår till 156 miljarder kronor år 2015. 86 % av allt gods som transporteras i Sverige gick år 2010 på lastbil. Transportnäringen på väg, inkluderat hela logistikkedjan, sysselsätter 225 000 människor. Lastbilar står för sju procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och 25 % av vägtrafikens. Lastbilsförare är för män det fjärde vanligaste yrket i Sverige.

Stadsbud

Stadsbud är en äldre benämning på en viss typ av transportarbetare som arbetar i en större stad under vissa regler vad gällde deras taxa. Idag används begreppet av flera flyttfirmor. Stockholms första stadsbudskår bildades 1863 och dess anslutna stadsbud kändes igen på mössornas numrerade mässingsplåtar. Sällskapet Stadsbudskåren. Dragare, medeltidens stadsbud.

Bo01

Bo01 var en bomässa som hölls i Västra hamnen i Malmö från maj till september 2001. Bomässan var först tänkt att hållas år 2000, på och bredvid Ön i Limhamns hamnområde, men kommunen fick tillgång till ett större markområde i Västra hamnen och beslöt då att flytta mässan dit, och att skjuta på bomässan ett år. Namnet på mässan bestämdes då till Bo01. Bo01-mässan skulle vara stor, och ha ett europeiskt perspektiv. Ledningen spenderade mycket pengar på studiebesök och hade många storstilade och kostsamma planer. En dag blev det för mycket. Ledningen byttes ut, och mässan bantades en aning. Målet var fortfarande att hålla Bo01-mässan under sommarhalvåret 2001. Efter en lång tid utan särskilt många företag som förbundit sig att bygga hus till mässan, blev det till slut ganska många byggprojekt. Den stora frågan var nu om alla byggprojekt skulle hinna bli klara till Bo01-mässans öppnande. Ett stort problem var att många byggen skulle byggas samtidigt tätt intill varandra. Bo01-området var vid den här tiden det ställe i Europa där byggkranarna stod som tätast. Inför Bo01-mässans öppnande byggdes det mycket intensivt. När Bo01-mässan öppnades av kungen och drottningen stod det klart att många visningslägenheter hade hunnit bli klara. Husen såg utanpå ganska färdiga ut, men inuti bestod många lägenheter som inte var visningslägenheter bara av tomma skal. Under första delen av mässan hade man bara hunnit iordningställa de största vägarna i Bo01-området. De mindre stråken var fortfarande grusgångar. Detta fixades till under mässans gång. De första Bo01-invånarna flyttade in medan mässan pågick. Flyttbilarna fick bara komma in i området på förmiddagarna. Flyttning på egen hand utan flyttfirma fick bara ske utanför mässans öppettider. Bilar fick inte vara inom mässområdet under mässans öppettider. De boende fick parkera bilarna utanför Bo01-området. Bo01-mässan lockade många besökare, men inte så många som man hade räknat med. Främst var det de utländska besökarna som uteblev. Många Malmöbor tyckte att inträdet var för dyrt. Dagen efter sista mässdagen försatte sig mässbolaget i konkurs, vilket väckte stor uppmärksamhet i tidningarna. Många småföretagare som hade hjälpt till med mässan fick inte ut någon ersättning, vilket i sin tur skapade en dominoeffekt där andra bragtes i konkurs. Flera stämningsansökningar lämnades in varav somliga (2006) ännu inte är avslutade. Efter Bo01-mässan revs staketet runt området, och för första gången kunde de boende i området nå sina bostäder utan att passera en bevakad grind. Nu var det dags att omvandla Bo01-mässområdet till ett mer normalt bostadsområde. I boken Cities for People av Jan Gehl hyllas Bo01 för bland annat dess humana och variationsrika byggnader, offentliga rum och stadsplanering.


Flyttfirmor