Vägmärken i Sverige
Nu gällande lagstiftning är Vägmärkesförordningen, SFS 2007:90. Det händer också att vägmärken avskaffas helt i Sverige. Ett exempel är påbudsmärket för minimihastighet, som finns med i konventionen om vägmärken, och används exempelvis i Tyskland. Ett annat exempel är förbudsmärket för tätbebyggt område, som visade en vertikal huvudväg, korsad av tre horisontella mindre vägar. Det har några årtionden senare återinförts i helt annat utförande, i överensstämmelse med konventionen. År 1955 infördes i tättbebyggt område generell hastighetsbegränsning till 50 km/h som angavs med hastighetsskyltar och då avskaffades denna skylt. Under 1990-talet beslutades om att återinföra speciella skyltar för tätort. Dessa skulle i princip ha samma funktion som de gamla skyltarna men med ett nytt utseende. Skylten betyder "tättbebyggt område" och hastighetsbegränsningen efter denna skylt anges alltid på en tilläggstavla, oftast i direkt anslutning till skylten. Ett slutmärke (samma märke fast med ett rött diagonalt streck) sätts upp där tätorten slutar. Även här anges den hastighet som ska gälla på en hastighetsskylt och annars gäller senast angivna hastighet. De nya skyltarna är framtagna efter de moderna europeiska normerna och snarlika tätortsskyltar finns i flera andra europeiska länder idag, även om det är många länder som har tätortsskylt utan stadssymbol, bara ortnamn. Men det är kommunerna som bekostar skyltarna och det finns inget krav från Vägverket att skylten ska sättas upp vid tätort. Därför var dessa skyltar i början ganska ovanliga i landet men de har numera blivit allt vanligare. Efter protester beslutade svenska regeringen 2008 att det trots allt skulle finnas skylt om hastighetsbegränsning (med nummer) även om en sådan tätortsskylt finns. Skylten betydde Hastighetsbegränsning upphör, i folkmun kallat Fri fart, ett begrepp som de facto avskaffades i samband med högertrafikomläggningen och de jure 1 januari 1970. Ett slanguttryck var Kines med sorgband, beroende på utseendet. Skylten fanns kvar en kort tid efter högertrafikomläggningen, dock med fyra diagonala streck på samma sätt som skylten omkörningsförbud upphör. 1971 beslutades att den högsta tillåtna hastigheten på en icke motorväg kunde vara upp till 110 km/h, men att 130 km/h kunde medges på motorväg. 1973 sänktes högsta tillåtna hastigheten på motorväg till 110 km/h. Den vänstra bilden visar en gammal så kallad avfartsskärm från 1960-talet och fram till omkring 1980 och den högra bilden visar en aktuell avfartsskärm av den typ som började användas från slutet av 1970-talet och framåt. Det vanliga för avfartsskärmar i Europa är att de formas efter principen om dubbel "Markeringsskärm för sidohinder". Den äldre svenska skylten stämde inte med de länder som hade liknande skyltar och inte heller med principen om dubbel "Markeringsskärm för sidohinder". Dessa vinklar skulle vara vända så vinkelspetsen är vänd uppåt. Av någon anledning gjordes detta från början fel i Sverige då dessa skyltar istället vändes upp och ner, det vill säga med vinkelspetsen vänd nedåt istället. Det innebar att den inte uppfyllde de principer som den egentligen var tänkt som. Anledningen till detta är okänd men med största sannolikhet kan det från början vara något misstag som sedan spred ut sig och blev standard. Från mitten av 1970-talet började ett antal skyltar vändas åt rätt håll men förändringen gick från början långsamt. I slutet av 1970-talet och början på 1980-talet skulle samtliga mörkblå skyltar bytas ut mot de klarblå och i samband med dessa skyltbyten ersattes också samtliga felvända avfartsskärmar med rättvända. I samband med högertrafikomläggningen som skedde 1967 försågs Sveriges vägar med ett så kallat "högertrafiksmärke" enligt bilden. Detta märke skulle påminna trafikanterna om att det var högertrafik som gällde. Märkena togs bort efter en kort tid. Märket på bilden finns sparat på en garagedörr.
Homekit
Homekit, i marknadsföringssyfte skrivet HomeKit, är en programvara från Apple som låter användarna konfigurera, kommunicera med och styra smarta hushållsapparater med Apple-enheter. Genom att utforma rum, föremål och åtgärder i Homekit-tjänsten kan användare aktivera automatiska åtgärder i huset genom ett enkelt röstkommando till Siri eller via appen Hem. Homekit använder Bluetooth- och Wi-Fi-protokoll. Tillverkare av Homekit-aktiverade enheter är skyldiga att registrera sig i Apples MFI-program, och initialt var alla Homekit-baserade produkter skyldiga att inkludera en krypteringsprocessor. Det senare kravet ändrades senare i IOS 11, vilket gav stöd för programvarubaserad autentisering. Utrustning tillverkad utan Homekit-stöd kan aktiveras för användning via en "gateway"-produkt, en brygga som ansluter dessa enheter till Homekit-tjänsten. Homekit konkurrerar främst med smarta hemstandarder från Amazon och Google. Från och med oktober 2019 listar Apple 450 enheter som är kompatibla med Homekit, jämfört med 10 000 för Google och 85 000 för Amazon. Homekit stöder för närvarande 22 enhetskategorier. Garagedörrar, lås, larmsystem och fönster kategoriseras som säkra tillbehör och kräver en enhet med autentisering som en Iphone eller Ipad för att kontrollera. Ipads, Homepods och fjärde generationen och nyare Apple TV-apparater kan användas som ett hubb för att fjärrstyra Homekit-tillbehör, ge gäståtkomst och ställa in automatiseringar. Tredje generationens Apple TV stöder begränsade funktioner. homekit släpptes officiellt den 17 september 2014 tillsammans med IOS 8. Ramverket gjorde det möjligt för tredjepartsappar att styra Homekit-enheter med Siri och möjliggöra fjärråtkomst via hemmahubbar. Home-appen, som introducerades den 13 juni 2016, förenar alla enheter i en app och släpptes officiellt den 13 september 2016 tillsammans med IOS 10 och WatchOS 3. Det lade till stöd för automatiseringar med hjälp av ett hemhubb och förprogrammerade "scenarion", som kan ställa in flera enheter med ett enda kommando. Hem-appen kom till Mac-datorer med Mac OS 10.14 Mojave, släppt den 24 september 2018. Fjärde generationens och nyare Apple TV-apparater kan styra Homekit-enheter med Siri röstkommandon. tvOS 14 lagt till direktkontroll av Homekit-enheter i Kontroll center, kameraflöden och bild-i-bild-övervakning för Homekit-aktiverade säkerhetskameror. Homepod saknar ett Grafiskt användargränssnitt för att styra Homekit-enheter men använder istället Siri röstkommandon. Varken Homepod eller Apple TV kan styra säkra enheter då de saknar säker auktorisering.
Midsona
Midsona AB (tidigare: AB Wilh. Sonesson respektive Midelfart Sonesson AB) är ett svenskt börsnoterat (Nasdaq Nordic: MSON A) företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter inom områdena kost och hälsa, naturläkemedel, förkylning samt hygien. Företaget har säte i Malmö. Största ägare är Stena Adactum AB som innehar 28,16 procent av rösterna i bolaget. Midsonas största varumärken är Kung Markatta, Friggs och Urtekram. Grossisten Wilhelm Sonesson bildade 1892 tillsammans med Nils Winkler firman Wilh. Sonesson och Co (sedermera ombildad till aktiebolag) som ett grossist- och handelsbolag inom verkstadsindustrin, beläget på Stortorget i Malmö. Ett stort antal ännu börsnoterade industribolag har under åren grundats av Wilh. Sonesson AB. Bolaget noterades 1971 på Stockholms Fondbörs. 1983 köptes läkemedelsföretaget Leo från en dansk ägare. I samband med köpet inträffade den så kallade Leo-affären. 1985 lade Refaat El-Sayed via Fermenta ett bud på AB Wilh. Sonesson för att komma åt Leo, men budet gick om intet i början av 1986 efter att affären med El-Sayeds falska doktorshatt rullades upp. Istället köptes majoriteten av företaget våren 1986 av Volvo-koncernen, samtidigt som likaledels skånska Cardo köptes. Efter köpen fördes Wilh. Sonessons tre affärsområden inom mekanisk industri, inriktade på pumpar, garagedörrar och järnvägsbromsar, över till Cardo. År 1999 noterades bolaget återigen på Stockholmsbörsen och sedan 2001 bedriver bolaget en hälsoinriktad verksamhet, bland annat egenvårdsprodukter. I slutet av 2004 köptes Friggs av Semper, som då ägdes av riskkapitalbolaget Triton. 2006 öppnades huvudkontor i Malmö där bolaget också tidigare haft en tongivande roll i skånskt näringsliv. I december 2006 köpte Wilh. Sonesson företaget Midelfart och ändrade 2007 namn till Midelfart Sonesson AB (publ), från 2010 Midsona AB (publ). A- och B-aktien är noterade på Svenska aktier Small Cap.
Assa Abloy
Assa Abloy AB är en multinationell koncern inom lås-, säkerhet och dörrlösningar, och finns totalt i 70 länder Koncernen bildades i november 1994 genom sammanslagning av svenska säkerhetskoncernen Securitas låsverksamhet Assa och finländska Metras låsdel Abloy. Securitas delade ut sin andel i Assa till sina egna aktieägare. Samtidigt köptes Abloy in genom en riktad nyemission där Metras aktieägare fick betalt med aktier i det nya sammanslagna bolaget. Den 8 november 1994 noterades Assa Abloy på Stockholmsbörsens O-lista. Sedan Assa Abloy bildades har koncernen vuxit från tre till drygt 95 miljarder SEK i omsättning genom både organisk och förvärvad tillväxt. Tillväxten har skett under kontinuerlig lönsamhet. Koncernen har idag 51 000 medarbetare och en marknadsandel på drygt 10 procent. Koncernen finns representerad i alla stora regioner, med ledande positioner i större delen av Europa, Nordamerika och Australien. Huvudkontoret är beläget på Klarabergsviadukten 90 i Stockholm. Assa Abloy har fem divisioner – Emeia, Americas, Asia-Pacific, Global Technologies och Entrance Systems. Assa Abloy har haft följande verkställande direktörer och koncernchefer. Företaget är en av medlemmarna i Handelshögskolan i Stockholms partnerprogram för företag som bidrar finansiellt till högskolan och nära samarbetar med den vad gäller forskning och utbildning. Under 2015 gick Assa Abloy in som partner i KTH Things, en hårdvaru-hubb för företag inom området The Internet of Things. Division Emeia verkar i Europa, Mellanöstern, Indien och Afrika. Divisionsledningen är placerad i London i Storbritannien. Division Americas verkar i Nord- och Sydamerika. Divisionsledningen är placerad i New Haven i Connecticut i USA. Division Asia-Pacific verkar i Asien och Oceanien. Divisionsledningen är placerad i Hongkong i Kina. Division Global Technologies verkar globalt. Affärsenheten HID Global tillverkar och säljer produkter för elektronisk passerkontroll, säkert utfärdande av kort och identifieringsteknologi. Affärsenheten Assa Abloy Hospitality tillverkar, säljer och servar elektroniska låsprodukter och programvaror för hotell och kryssningsfartyg. Division Entrance Systems tillverkar, säljer och servar automatiska dörrsystem. Divisionsledningen är placerad i Landskrona i Sverige. Entrance Systems bildades 2006 genom uppköp och sammanslagningar och omfattar produkter med varumärkena Besam (sedan 2002), Crawford, Megadoor (båda sedan 2011) och Albany (sedan 2012). Crawford med varumärket Allhabo har en bakgrund i Allmänna Handelsaktiebolaget (Allhabo) och en tillverkning av garagedörrar sedan 1950-talet. Förvärv av Yale - Assa Abloy köpte i mars 2000 brittiska Yale för 11,4 miljarder kr. En del av köpeskillingen betalades med utgivande av egna aktier. Förvärv av Cardo - Assa Abloy köpte i december 2010 aktiemajoriteten i industrikoncernen Cardo med tillverkning av bland annat industri- och garageportar och pumpar av L E Lundbergföretagen, och lade ett bud på resterande aktier. Förvärvet av Cardo slutförs 2011 och ingår därmed i koncernen som Crawford. Mekaniska låsprodukter. Identifierar tillgång med nyckel och cylinder samt en blockeringsmekanism. Exempel: dörrlås, reglar, kamlås, instickslås, hänglås, dörrhandtag och utrymningsbeslag. Elektromekaniska och elektroniska lås. Exempel: elektriska instickslås för högsäkerhetsapplikationer i dörrar med grund dörrprofil och dörrar av modulutförande, elektriska slutbleck, elektromagnetiska lås, elektroniska hotellås, utrymningsbeslag. Hänglås. För högsäkerhetslås i industri och tillverkning, i gruvdrift, på flygplatser. Enkla hänglås för privat bruk. Hänglås finns även som kombinationslås. Identifiering sker då med sifferkombination. Passersystem. För fysisk kontroll eller logisk kontroll av identitet. Kan vara elektroniskt, trådlöst med WiFi, eller internetbaserat. Vanligt i byggnader med hög genomströmning av människor.
